Citat:
Ursprungligen postat av
C0w
Det går, jag nämnde ett par exempel i förra inlägget. Kan fortsätta med att nämna TLOU1 som ses som ett mästerverk och Ellie som är en av spelvärldens största och mest älskade karaktärer trots att hon är lebb, men typ ingen störde sig på det eftersom det sköttes på ett snyggt och subtilt sätt utan att tvinga ner massa HBTQ-propaganda i halsen på folk. Sen finns Ciri i Witcher 3 som är väldigt OP utan att vara maskulin och allt det där, och när du ändå nämner Sagan om ringen så finns Eowyn i OG trilogin. Stark och sjukt modig kvinna som gick sin egna väg och vågade säga emot männen som tryckte ner Merry och ville inte ha nån av dem i fighterna... allt utan maskulinitet, feminism osv osv. Allt handlar om hur man sköter det och bakar in det.
Du blandar ihop när någon placerar en karaktär i ett verk för att det är den karaktären de tycker är bäst för verket vs när man gör det bara för att fylla en kvota eller för politiska motiv. Så länge man gör det för verkets bästa så fungerar det. Författaren som skrev The Witcher hade inte med Ciri för att göra någon feministisk ståndpunkt eller för "inklusivitet". När man däremot gör alver svarta, lilla sjöjungfrun svart eller skriver om en karaktär som Galadriel för att vara en krigare och "bad bitch" så går det alltid fel och det lyser igenom allt.
TLOU är ganska intressant för just 1:an du nämner är inte speciellt woke eftersom det släpptes för 10 år sedan innan all denna galenskap tagit fart på allvar. Hon är en bra karaktär, men egentligen är det ju Joel (spelaren) som skyddar henne genom hela spelet och hon är ju då en så kallad "damsel in distress" om man så vill, (förutom korta sekvenser). Just hennes karaktär dock och hela narrativet känns inte som det är influerat av något forcerat eller "inkvotering" etc. Just att det är en fader-dotter relation är det som passar spelet bäst. Det hade inte fungerat lika bra om det var en son. Just att hon är gay är förmodligen det dock, men det får egentligen ingen plats i det första spelet förutom i den ganska dåliga DLC:n som helt kretsar kring det.
Men ta sedan TLOU 2 så har du istället något som är totalt osar av just krystade inlägg av denna sorten. Abby är ju ett större muskelberg än några av männen i spelet. Spelet har massa pride flaggor och även en bokaffär med bögporr. En stor del av storyn kretsar kring transbarnet Lev som blir "dead named". Om du är uppmärksam så kan du höra att det nästan till 100% är en kvinna som är ledare och ger ut order bland fienderna osv osv. Det känns på många håll väldigt krystat och forcerat och jämför du med TLOU1 på dessa punkter så är det som natt och dag, men som sagt det har hänt mycket på 10 år och för 10 år sedan var inte svarta alver eller svarta sjöjungfruar heller den nya standarden. Nu för tiden går invotering, diversity och inclusion före allt annat.
Men TLOU2 är faktiskt ett intressant exemepel även på ett annat sätt för det är ändå ett extremt bra spel. Det är så pass bra så det faktiskt ändå inte förstörs helt av att ha så mycket sådanna influenser. Det är rent av unikt för jag kan inte komma på något annat verk, vare sig film eller spel som klarar av det och ändå håller så hög kvalitet på alla andra områden. Det förstör på sina håll, men inte så mycket så att det blir fatalt. I alla andra fall brukar de som kvoterar in i själva verket även kvotera in bland sina anställda och då få in så mycket skräp så det drar ner hela produktionen. Som jag nämde i inlägg innan så är detta mitt enda hopp för just GTA 6, att de har kvar sina extremt skickliga programmerare och övrig staff som ändå kan leverera ett så pass bra spel rent tekniskt så att även om de missar på andra områden att det ändå kan hålla måttet.