Svenska Fotbollslandslaget

I en enstaka match så är alt 2 det rätta för mig, MEN du målar up 1 match som exempel jag syftar till lite mer än så. Ser man till helheten så hjälper det föga att du passar fram eller ligger bakom ett par mål i några matcher om du inte själv producerar mål som anfallare, ett bra ex är Crouch från tiden i Pool.

Jaha i en enstaka match bara? Om nu, mot förmodan, lagets nästa match skulle se exakt likadan ut med samma två alternativ att välja på, skulle du välja alternativ 1 då? Tänk en hel säsong då och följande scenario:

Alternativ 1: Laget ifråga går halvknackigt och hamnar på den nedre halvan. Lagets ensamma anfallare gör 11 mål på 38 matcher men utmärker sig ingenting i spelet i övrigt, han syns inte i matcherna förutom de gånger han har nätat.
Alternativ 2: Samma lag överraskar alla och vinner serien mot förmodan. Lagets ensamma anfallare lyckas bara göra 5 egna mål men ser till att bana väg för medspelarna med sitt enorma slit och sina löpningar som öppnar upp seriens samtliga försvar vidöppet. Förutom sina egna 5 mål ligger han indirekt bakom 20-25 mål med löpningar eller press på försvarare.

Du är tränare för laget... vilket alternativ passar din filosofi bäst?

Menar du att laget bara har 1 anfallare? För vilket lag har det? Ge mig gärna exempel på lag som vunnit en serie där anfallaren/anfallarna gjort 5 mål och legat bakom 20-25 för det låter otroligt i mina öron.

Det spelar väl knappast någon roll om det har hänt? Det är bristen i din anfallsfilosofi jag framhäver jag återberättar inte något lags säsong.
Tänk i din vildaste fantasi att det skulle vara nästa säsongs facit för något lag i någon liga. Det är väl givet att det är orealistiskt men eftersom det rent logiskt kan hända måste du väl kunna svara på vilket alternativ du som tränare för klubben skulle vara mest nöjd med din anfallare?

Sen ne acayip adamsin yahu..

För att knyta ihop säcken, så skriver jag återigen följande. En anfallare bedöms efter hur många mål han gör, sen kan han spela bra några matcher utan att göra mål men ligga bakom några.

I slutändan handlar det om att göra mål, för det är inte grundtanken att en anfallare ska spela bra och ligga bakom en massa mål, han skall göra målen inte mittfältarna eller backarna, sen händer det givetvis att de gör mål också.


Att du målar upp orealistiska scenarion som du sedan vill att jag ska ta ställning till är bara löjligt, för med min filsosofi skulle aldrig det scenario du målar upp inträffa, för jag skulle haft bra målskyttar i mitt lag, inga jävla asisstspelare.

En anfallare bedöms efter hur många han är INBLANDAD i. Men visst det beror väl på lite vem det är som bedömer också. Kvällstidningar och vissa supportrar bedömer enbart efter mål. Tränare och andra supportrar bedömer helheten(dvs mål + en hel del annat!)

4-5-1 är ju ett väldigt vanligt spelsystem så att bara ha en anfallare är ju knappast nått konstigt..
Och vi behöver väl inte gå längre tillbaka än förra året i allsvenskan för att hitta David Elm i Kalmar som gjorde 7 mål. Är det tillräckligt nära 5? Och eftersom Kalmar gjorde 70 mål den säsongen så är det väl inte så konstigt om man kunde räkna att han indirekt låg bakom åtminstone 25 av dom. Det känns som rätt lågt räknat dessutom med tanke på att en ensam forward får jobba rätt hårt för att hålla sig undan spelet om han inte ska vara delaktig i målen...

Så varsågod. Där har du ett exempel. Elfsborgs vinst för några år sen var förmodligen ännu värre men jag hittade inga siffror på Mattias Svensson där.

Jag följer inte allsvenskan.

I min mening så är det jättebra om en anfallare ligger bakom mål och hjälper sina medspelare till att göra mål, men det är faktiskt han som skall serveras och göra målen. Det är så det är tänkt eftersom han är längst fram i planen, tanken är väl inte att han ska servera mittfältarna, utan tvärtom.

Det känns bara som vi snurrar runt runt med detta ämne. På samma sätt som du påstår att det viktigaste för en anfallare att han gör mål påstår jag att det viktigaste för ett lag att de gör mål! Om vi har ett 4-2-3-1 spel med en tung target som suger fast bollen och vinklar den vidare till en snabb vänsterkantsspelare som kommer springandes bakifrån och trycker in bollen. Om det visar sig vara ett effektivt sätt för ett lag att komma till avslut är det fel då för att den ensamma anfallaren serverar en spelare som innehar en position längre bak i planen?

Jag måste säga att du har ett väldigt gammalmodigt sätt att se på fotboll faktiskt.. Du har inte sett så många matcher dom senaste åren när många lag spelar med 4-5-1 va? Det som den ensamma forwarden oftast gör är att spela som en target med ryggen mot målet och håller i bollen eller spelar tillbaka för att möjliggöra genomlöpningar från mittfältet som resulterar i målchanser.. C. Ronaldo till exempel är en mittfältare som tjänar väldigt mycket på sånt spel och gör väldigt mycket mål på grund av att forwards håller undan spelare åt honom. Och du kanske har lite bättre koll på honom än på allsvenskan?

Och tanken är fortfarande att laget ska vinna.

Så därför räknas det inte? Jag visade precis på ett perfekt exempel på det som du sa inte var möjligt i alla fall..

[quote=rodeoturken]Det känns bara som vi snurrar runt runt med detta ämne. På samma sätt som du påstår att det viktigaste för en anfallare att han gör mål påstår jag att det viktigaste för ett lag att de gör mål! Om vi har ett 4-2-3-1 spel med en tung target som suger fast bollen och vinklar den vidare till en snabb vänsterkantsspelare som kommer springandes bakifrån och trycker in bollen. Om det visar sig vara ett effektivt sätt för ett lag att komma till avslut är det fel då för att den ensamma anfallaren serverar en spelare som innehar en position längre bak i planen?[/QUOTE]

Jag har ju skrivit att jag tycker att det är okej om det går till så, men det är ju fortfarande mål han ska göra, anfallare ska ju göra det. Lika självklart det är för en målvakt att ta alla bollar som kommer hans väg är det för en anfallare att göra mål.

En sak du får skilja på är att jag förespråkar inte att anfallaren ska stå för alla mål som laget gör.