Denna härva handlar om ett gäng medelålders herrar som genom sin verksamhet i olika delar av bygg- och fastighetsbranschen lärt känna varandra. Dessa herrar vill leva det goda livet med flotta villor, någon i det nya trendiga Kronan, någon i gamla fashionabla Bergnäsets guldkust. På uppfarterna vill de ha nya dyra bilar, och såklart skotrar och andra prylar. Sen tillkommer resor till häftiga resmål, fjällsemestrar, guldkrogar mm. Och sen har de fruar som är dyra i drift, och barn som ska leva som prinsar och prinsessor.
Deras löner och avkastningar från sina företag har inte förmått att bära upp livsstilen. Och då har olika innovativa metoder till extra inkomster konstruerats. Kompisgänget har startat denna rundgång med luftfakturor.
Det är 32 år sedan jag lämnade Luleå och Luleås byggbransch. På ”min tid” i Luleå var inte dessa herrar aktiva. Då var det herrar födda på 1920- och 1930-talet som var aktiva i mut och mygel-kotterierna. Minns många namn, som jag behåller för mig själv, de flesta av dem vilar nu på kyrkogården. Men det handlade om bestickning och mutor, inköpare på byggbolag och kommunen försågs med allehanda varor. Vet exempel på villabyggen där en stor del av materialet var ihopstulet.
Luleå, den lilla staden som vill vara stor och modern. Men småstaden finns kvar i folket där. Och det har alltid varit svårt för hederliga företagare att komma fram. Tillhör man inte kotterier och kompisgäng är det svårt att komma åt en industritomt eller andra tomter. Det fanns förr ett kommunalråd som i kommunalhuset skröt om mutresor och lyxhotell med lyxprostituerade.
Nog har man förståelse för att folk vill leva flott, men då ska man banne mig pröjsa det med egna pengar. Är själv företagare i bygg, i Stockholm, men finansierar mitt och min familjs kostnader med det jag kan ta ut i lön.
Det är enligt mig icke förvånande att Luleå utmärker sig. Det finns en annan tråd om en mycket märklig och lagvidrig tomtaffär på heta Bergnäset. Där kommunen vill sälja en tomt utan budgivning till en familj. Och så har vi förstås herr fd kommunalråd Nordström med sina kvinnoaffärer och hastiga flykt till huvudstaden.
Deras löner och avkastningar från sina företag har inte förmått att bära upp livsstilen. Och då har olika innovativa metoder till extra inkomster konstruerats. Kompisgänget har startat denna rundgång med luftfakturor.
Det är 32 år sedan jag lämnade Luleå och Luleås byggbransch. På ”min tid” i Luleå var inte dessa herrar aktiva. Då var det herrar födda på 1920- och 1930-talet som var aktiva i mut och mygel-kotterierna. Minns många namn, som jag behåller för mig själv, de flesta av dem vilar nu på kyrkogården. Men det handlade om bestickning och mutor, inköpare på byggbolag och kommunen försågs med allehanda varor. Vet exempel på villabyggen där en stor del av materialet var ihopstulet.
Luleå, den lilla staden som vill vara stor och modern. Men småstaden finns kvar i folket där. Och det har alltid varit svårt för hederliga företagare att komma fram. Tillhör man inte kotterier och kompisgäng är det svårt att komma åt en industritomt eller andra tomter. Det fanns förr ett kommunalråd som i kommunalhuset skröt om mutresor och lyxhotell med lyxprostituerade.
Nog har man förståelse för att folk vill leva flott, men då ska man banne mig pröjsa det med egna pengar. Är själv företagare i bygg, i Stockholm, men finansierar mitt och min familjs kostnader med det jag kan ta ut i lön.
Det är enligt mig icke förvånande att Luleå utmärker sig. Det finns en annan tråd om en mycket märklig och lagvidrig tomtaffär på heta Bergnäset. Där kommunen vill sälja en tomt utan budgivning till en familj. Och så har vi förstås herr fd kommunalråd Nordström med sina kvinnoaffärer och hastiga flykt till huvudstaden.
