Känner mig inte som mig själv..?

Ja, jag har startad tidigare trådar angående mina väldigt diffusa problem, men symtomen har ändrats och valde därför att göra en ny tråd. Vissa ser mig säkert bara som hypokondrisk, men låt isåfall bli att svara, skulle bli glad om jag fick några seriösa svar.

Till problemet då. Har sedan nyår haft väldigt konstiga symtom, kände mig under några månader väldigt frånvarande i skallen, en slags overklighetskänsla. Vet inte hur men den känslan försvann, märkte knappt av det. Istället har jag fått en annan känsla/symtom som gör mig galen. Känner mig inte som mig själv längre, som att jag inte är sammankopplad med mig själv i skallen på nåt vis. Och nej, det handlar inte om min identitet eller något sådant, jag vet vem jag är osv men det känns så skumt i skallen. Känns som att jag inte är mitt gamla jag längre.

Kan ibland känna känslan av hur jag kände mig förut när jag mådde normalt men det är som att den känslan inte går att behålla, så svårt att förklara. Känslan sitter i konstant, inget som kommer och går. Känns dock som det blir värre när jag tänker på det men även när jag försöker låta bli så känner jag mig fortfarande inte normal.

Har varit hos läkaren som gjort tester och tagit prover, allt normalt. Har även testats för borrelia. Står i kö för ett bedömningssamtal hos något psykolog-team eller liknande, och ska även få göra en DT av skallen men allt tar ju så jävla lång tid. Läkaren var inne på att det är ångest av något slag men när jag var där så hade jag inte de här symtomen. Jag tvivlar på ångest eller något psykiskt då jag inte har något att oroa mig för, mår ju bra förutom den här skiten då.

Kan tilläggas att allt funkar som det ska, har inte problem med å göra saker eller så, ingen annan märker av det jag känner. Vet inte om tråden ska ligga i psykisk hälsa eftersom jag inte vet vad det är men mod får väl flytta den isåfall.

Vad finns det som kan orsaka det här? Någon som haft liknande?
Snälla, behöver verkligen hjälp

Tack.

Kanske kan vara depersonalisation. Googla och läs, se om det stämmer in.

Jag har det, det suger.

Fick liknande tror jag en gång..en skum ihållande känsla av jag hela tiden va en sek ifrån att inse nåt, lista ut nåt, förstå typ meningen med allt. Detta höll i sig i en vecka..

Sorry om det är allt för off-topic

Utbrändhet och stress. Jag känner igen det. Det tar tid men du kommer tillbaka igen. Jag kände exakt likadant. Att man inte kände igen sig

Får själv ibland en stark känsla att allt är overkligt och att jag inte är sammankopplad med mig själv (kroppsligt och mentalt). Ibland går det så långt att jag inte känner igen mina egna händer, skulle aldrig säga att de var mina om jag inte visste bättre. Kan även tappa känslan i vissa kroppsdelar. Är frisk fysiskt så det är inte det som är problemet.

Psykiatrin har sagt att detta kan vara dissociation eller helt enkelt stress och utbrändhet. Även symtom på PTSD. Har du varit med om något traumatiskt?

Tack för ditt svar, ja jag har också varit inne på det, symtomen stämmer väl ganska bra tycker jag. Men det får man väl av någon traumatisk upplevelse eller ångest eller så? Förstår liksom inte hur jag skulle kunnat få det isåfall.
Lider med dig, hur länge har du haft det? Finns det nåt att göra för att det ska kännas bättre?


Tack för ditt svar, tror dock tyvärr inte det är någonting sådant men kan ju såklart inte vara säker. Jag har dessvärre haft den här känslan konstant i drygt 1,5 månad. Kom du verkligen fram till nåt till slut? Eller var det bara en känsla du hade?


Tack för ditt svar, du låter väldigt säker haha! Kände du dig också liksom borttappad från dig själv och en känsla av att du inte riktigt visste vem du var? Hur länge höll det i sig för dig? Har du något tips på något jag kan göra för att det ska kännas bättre?


Tack för ditt svar, fyfan det låter obehagligt. För min del är det bara mentalt, känner aldrig att jag inte tillhör min kropp eller inte känner igen min spegelbild eller så.
Nej jag har inte varit med om något traumatiskt, och det är därför jag tycker det hela är så konstigt. Har ju alltid mått bra liksom, aldrig haft några psykiska problem.
En idé jag har är att jag tänker för mycket och granskar mig själv för mycket hela tiden, och kommit in i nån konstig tankebana som gör att jag känner mig såhär... är det möjligt? Grymt svårt att sluta tänka på det här så det är ju det enda som ryms i mitt huvud känns det som. Hatar den här känslan alltså.

Ja det vara den känslan av jag va väldigt när att få svaret på den STORA frågan, den va precis runt hörnet kändes det som. Den perioden inleddes med en sömnlös natt med grubbel över mitt dåvarande liv och jag kom fram till en hel del saker

Det behöver inte vara traumatiskt tror jag. Det räcker noged mycket stresd och ångest under lång period.

Jadu vad som finns att det ska bli bättre... inte ta droger/alkohol, träna, undvika stress och det svåraste att inte övertänka allt och försöka acceptera sitt tillstånd.

Jag har haft overklighetskänslor i över 3 år nu. Det suger

Hej.

Jag gick tillbaka och läste din tidigare tråd och kände igen mig i dom symptomen mer än dom du beskriver i den här tråden men väljer ändå att skriva till dig här, hoppas det är okej.

Är mest nykfiken om du nånsin upplevt att din "inre röst" - dvs den röst vi "hör" i huvudet när vi tänker försvinner när du får den märkliga overklighetskänslan?

Jag har haft dessa symptom av och till nästan varje dag i flera månader nu, men dom har minskat senaste veckorna. Väldigt skönt.

Jag hoppas att ditt läge förbättras snart också.

Okej, kan säkert stämma. Men jag har ju inte varit speciellt stressad och haft ångest så jag borde ju inte kunna få det då? För man kan väl inte ha ångest utan att märka av det?
Tack för tipsen, värt å testa även om det inte skulle vara det här jag lider av. Har som jag skrev tidigare väldigt svårt att acceptera hur jag känner och tänker väldigt mycket på det hela tiden eftersom det är i hela min skalle känns det som. Försöker hela tiden bli ”normal” igen och känna efter, även om jag snart har glömt hur det känns att vara normal...
Har du inte sökt hjälp angående dina problem?


Självklart, uppskattar alla som skriver och försöker hjälpa till!

När jag hade problem med overklighetskänslor så upplevde jag inte att min inre röst försvann, om jag förstår dig rätt. Menar du att man liksom inte känner sig själv på nåt sätt? Att man bara går på autopilot? Jag hade problemet med overklighetskänslor dygnet runt, det var alltså inte något som kom och gick. Och problemen jag har nu sitter även dem i dygnet runt.

Varför tror du att symtomen minskat, har du gjort något speciellt? Och har du varit i kontakt med vården?

Tack, detsamma!

Hej jag har också känt mig ganska personlighetsförändringar och känner inte igen mig själv men det har nog med mina andra besvär som finns i mina andra trådar. Men det är så fruktansvärt jobbigt att leva med att man inte känner igen sig själv är mer nedstämd och inte lika pigg som förut och längtar i te så mycket efter tex träning och god mat p,g,a dålig aptit och framförallt inte lika kåt längre man håller på att bli lite galen på detta. Men man blir lite van men man längtar efter sig riktiga jag och sjukvården hittar inte något på något blodprov eller på någon undersökning eftersom jag har gjort en del undersökning och då säger vissa hypokondriker men om man själv känner att det är något fel i kroppen.

Har du haft dålig sömn en längre period..?
Sovit för lite eller haft/har dålig sömnkvalité?
Sådant kan ställa till oreda, både kroppsligt och mentalt...

Försök få tillräckligt med sömn genom att skapa bra rutiner runt sömnen...
Lägg dig vid något så när regelbundna tider och försök ha en avslappnande miljö runt dig ett par timmar före du ska sova...

Det är mycket, både fysiskt och mentalt, som repareras under en god sömn...

Prova dessa råd och försök slappna av även under vaken tid...

Hoppas på bättring för dig...