Beskrivningar av 1800-talets vargplåga på den svenska landsbygden

Många orts- och platsnamn innehåller ”varg” eller ulv”. Vargvägen, Vargsjön, Vargdalen, Ulvsjön, Ulvsunda etc. Åtminstone en del av dem uppkom under 1800-talet.

En stor andel av dessa namn ligger i södra Sverige, söder om Dalälven. Och rätt många av dessa finns i Stockholmstrakten, t ex Ulvsunda och Varggropsvägen (Täby).

Att så få orts- och platsnamn norr om Dalälven innehåller ”varg” eller ”ulv” kan ju dels bero på att där bodde färre människor, dels på att samer har andra ord för varg.

Kungliga Djurgården var kungens jaktpark från 1600-talet fram till en bra bit in på 1800-talet. Hela området var instängslat, och tanken var att främst jaga hjort och liknande. Dock fanns där även varg till och från, och då ordnade man ibland så kallad lappjakt(1) vid Lappkärret och Lappkärrsberget på Norra Djurgården. Skogen vid Lappkärrsberget kallas ”Stora Vargjakten”.

(1): Man sätter upp linor med vimplar för att mota in vargen till ett visst område. Har även använts för andra sorters vilt. Jag har ingen aning om hur bra det fungerar.

Ur Fataburen 1907: (s20-21)

Jagten drefs med stark ifver från 1851. tills 1855. då började Wargarna att minskas betydligt vårföre vi kunngjorde i trackterna omkring der vi bodde att den som kunde visa oss ett nytt vargspår då det var känlig spårsnö fick erhålla En Riksdaler i ersättning och när vi erhöll skåttpenninger skulle han hafva 1 kanna Brännevin eller Kånjack villkett han helst behagade detta upplifvade budbärarna så att om någon varg gick igenom dessa trackter så fingo vi genast Bud om slagen vi förföljde vargarna både dag och natt
(…)
från den 22 November 1851. till den 10 Mars 1868. hafver vi fångatt och på ställett dödatt med ungarna inberäknade 64 Warger utom en. stor myckenhet som blifwitt skadskutna derigenom på så sätt blifvitt dödade, i Norremöre Härad hafver vi fångatt 19. i Strande Härad 42 i Hamburs Härad 2 i Södramöre Härad 1. utom dessa Rofjur hafver vi fångatt och dödatt 6 st. lodjur 16 st. räfver 9 st. Örner 5 st. Bergufver 151 st. Hönns-Höker varaf 55 st. dödades på ett År

Ur Nordisk familjeboks sportlexikon (1938-1946)

I gamla tider var i Sverige s.k.
vargskall, vanligaste jaktformen. Numera
jagas varg huvudsakligen på skidor.
Förutsättningen är då, att vargen följt efter renhjorden
ned till skogslandet, där snön ligger djup —
på kalfjället undkommer den i regel. En dag,
när skaren ej bär vargen, börjar förföljandet,
som ofta kan draga ut över ett par dygn. När
vargen blivit upphunnen, dödas den antingen
med spjutspetsen i skidstavens övre ända,
med ett slag över ryggen, som knäcker
ryggraden, eller med ett pistolskott.

Lappen och yrkesjägaren-nybyggaren äro
mästare i denna jakt, som av utövaren kräver
utomordentlig kondition och fjällvana. Staten
och lappkassorna betala för varje skjuten varg
stora skottpengar (f. n. 300 kr., undantag se
Jaktstadgar, § 10), vartill kommer att skinnet
är ganska värdefullt.

[quote=TorkelSnorkel|91672389]
Det där var ju intressant! Om det finns något foto på ett sådant hus vore det guld om du kunde länka.

Det visar ju på hur stort problemet var. Det går ju inte på en eftermiddag att komma på, och bygga en sådan sak.


Man kan se hjulen i hörnen på knutarna.
Verkar vara lite mindre än jag beskrev, var länge sedan jag såg den i verkligheten.
Linne' har beskrivit den i någon dagbok han skrev under en resa runt i Sverige vad jag läste.


LÄNK: till bild på "fårakojan" ( ligger kvar i 12timmar.)

https://firebasestorage.googleapis.c...a-c874b35f002a

Tack! Sorry för sent svar. Kollade bilden efter ett par dagar (så den låg i alla fall kvar 72 timmar), men glömde svara.

Vilken anordning! Så solitt byggd som den är så måste den ju ha vägt en del. ”Den enda i sitt slag” såg det väl ut att stå på skylten? Kanske för tung för att fungera riktigt bra? Undrar hur man flyttade den. Måste väl nästan ha varit med häst?

Jag har också för mej att det var den enda kända fårakojan, kanske av en anledning med.
Ingen aning hur den flyttades, var massa år sedan jag var där och kollade.
Ja,kanske med häst eller några drängar som puttade fram den några meter till nytt obetat gräs.

[quote=Cuttherope|91679851]


Om skalan stämmer med A4-arken på bilden skulle dendär "fårkojan" kunnat rymma max 2-3 får, och behövt flyttas kontinuerligt för att ge dem nytt bete!

I call bullshit. Dendär konstruktionen hade något helt annat syfte!

Om fåren vore utsatta för varghot skulle det varit mycket mer praktiskt att slå gräs med lie och lämpa in det till dem i deras ordinarie ladugård! För att inte tala om att hålla en person med bössa på vakt, att försvara fåren från vargangrepp!

(Kritiken gäller inte er, Torkelsnorkel / Cuttherope, utan snarare de naiva antikvarier/etnologer som tolkat kojan så!)

[quote=Nakkvarr|91743428]

Sök på " fårakojan" på nätet, finns info om att Linne' skrivit om kojan i någon dagboksanteckning,när han reste förbi i området.

[quote=Cuttherope|91745183]

Istället för att skriva "sök på internet" eller "googla" så kan du fint och noggrant länka till den akt där Linné har skrivit om denna koja. För allting av dessa handlingar är helt fritt att läsa som originalkällor i Sverige.

[quote=Methos|91746725]
Länka till att fårakojan inte är avsedd att ha får i då, som du skrev. Sök själv din late jävel!

Var har jag påstått något om att den kojan inte var avsedd för får? Du får nog ta och läsa inläggen innan du svarar.
Jag har inget intresse av att läsa Linnés dagböcker, även om jag vet var de finns i original.

Nä, Ok.
Ber om ursäkt för att jag blandat ihop inläggen.
Men vill du veta något så leta själv, jag jobbar.
Jag googlade fårakoja för att hitta en bild på den, då dök pdf upp med något om att Linne' skrivit om fårakojan i en dagboksanteckning, mer vet jag inte.
Hittade nu att det var Linnes' lärjunge Per Kahlm som skrivit om den i på rundresa i Väst.

CITAT FRÅN TTELA:

Det mest unika här inne på museet i Särestad är den flyttbara ”Fårkojan” med hjul.
Fårkojan användes av bönderna för att skydda fåren från varg på 1700-talet, och kojor av den här typen omnämns redan 1746 i boken ”Västgöta och bohuslänska resa” som skrevs av Carl von Linnés lärjunge Per Kahlm.


Står till och med att "fårakojor av denna typ".
Måste väl betyda att det var ganska vanligt med såna kojor mot vargattacker, åtminstone på 1700talet då.

LÄNK TILL EN AVSCANNING AV BOKEN:
https://runeberg.org/wgbhresa/