Varför är fortfarande filmer baserade på spel så himla kassa?

Storytelling i spel har minst sagt fbättrats senaste säg... 15 åren. Vi har seriösa post-apokalyptiska historier som The Last of Us, cinematiska äventyr à la Indiana Jones i Uncharted och får utforska historier i historiska epoker i Assassin's Creed. Spel är inte längre bara "hjälten räddar prinsessan i nöden", utan har ett djup som aldrig för.

Ändå så verkar filmer baserade på spel inte lyckas komma ur förbannelsen att dessa filmer är riktigt, riktigt dåliga. Det ironiska är att vi i år fick en film baserat på ett spel som var bra, och det från en spelserie som verkligen inte är mer än "hjälten räddar världen" (Sonic)

Vad beror detta på? Jag börjar nästan tro att det inte handlar så mycket om spelets grundmaterial som sådan, utan att det är brist på entusiasm hos regissören och producenten. "Jaja, de som spelar spelet kommer se den oavsett hur dålig vi gör den", eller?

Nu kommer ju faktiskt en Uncharted-film som kan bli lovande med Tom Holland (förstår dock inte varför de valde en tonårings-Nathan istället för vuxen, men men. Så länge det behåller samma actionkomedi som i spelen blri det säkert okej), men vi får se hur den blir.

För att de som ligger bakom filmen inte drivs av kärlek till filmkonsten. utan möjligheten att tjäna pengar

Kan det vara så att spelets dramaturgi och karaktärer är en tvångströja för manusskrivaren? Och kanske är spel just en inomkroppslig upplevelse för spelaren som inte gör sig gestaltad på film eller annan litterär form? Vår upplevelse är allt för egen för att kunna bli generell.

Jag har svårt att tänka mig några succéfilmer med utgångspunkt i Fia med knuff, Försvunna diamanten eller Bondespelet. Eller en film med dramaturgisk utgångspunkt i de samtida populära online-casino-sajterna.

Omvänd överföring, alltså från litterär gestaltning/film till spel, förekommer väl också mest för barn men inte för vuxna? Hur skulle "1984" te sig som spel? Vad skulle det tillföra?

Spel är ju bra större än filmer i form av tid.

Är nog svårt att matcha upplevelsen ett spel ger/har med en film på 2h.

Däremot serier, funkar, som Witcher då kan man utforska mer,

Just det jag menar. mediumet har utvecklats. Historierna som berättas är inte lika simpla som förr.

Här är ett exempel på trailer;
https://youtu.be/1FU0mX8l1OA
https://www.youtube.com/watch?v=g4R-4xe7fQw

Uppföljaren till det spel som folk anser har en av de bästa, om inte de bästa, historierna i ett spel någonsin, The Last of Us. Säkerligen inget i stil med det bästa i toppen av vad som finns inom film, men definitivt bättre än vad Marvel och DC spottar ur sig varje år, t ex. (och då gillar jag Marvels filmer).

Ditt sista exempel är jag osäker på då jag helt enkelt inte läst 1984, men jag ser inte hur det inte skulle gå.

Witcher är trevlig, dock hade jag gärna sett att de tagit mer av det ytliga (utseendet på karaktärerna) från spelen, som är det som gjorde franchisen stor i väst. Kanske dragit in någon story från någon questline i spelen också som cameo, t ex Bloody Baron. Gillar serien skarpt, annars.

Kanske för att trampa runt i korridorer & låtsas skjuta blir rätt tråkigt att glo på i längden?

Folk som läst boken filmen är baserad på säger exakt samma sak. Det är för att du har din egen syn på spelet/boken och den som gjort filmen har en annan. Så inse det, slappna av och ta filmen för vad den är: någon annans vision av spelet.

Fast det du beskriver är ju själva gameplay-delen av spelet, och inte så mycket storydelen.

Tyvärr är sanningen att spel sällan håller någon som helst bra nivå som script i sig.

Spelet utnyttjar massor av saker för att få dig att köpa storyn som är unik för spel och det uppenbara faktum att Du kontrollerar storyn.

Men när du inte längre kontrollerar storyn, spelets nyfikenhet är borta osv så är resultatet att man inte ens lagt 1/10 av tiden på storyn jämfört med en film baserad på en bra bok som jämförelse.

Sen på det väljer man ävrn mer action spel såsom Lara Croft ån story spel.

Varför? Jo för väldigt få spelar "story spel" och skulle inte ens veta vilket spel det rör sig om.
Och lägger du då till en redan vek story i jämförelse är det ett skräckscenario för en filmstudio att satsa pengar på.

Folk som spelar "story spel" glömmer alltid att spelet i sig ger mer än vad de tror också.

Inte ens när ett spel baseras på en bok (Witcher) blir filmen/serien speciellt bra efteråt.

För skillnaden mot vad alla upplevde i spelet är helt enkelt för stor och svår uppgift att trycka in alla händelser och story som du lade 60-100h på i ett race.

Det finns säkert flera anledningar, men en bild jag haft länge är att när ett spel filmatiseras har man två studior som ska tycka till, inte bara en som vanligt. Bara vid en vanlig filminspelning har regissören en studio som vill ändra på konstnärliga visioner för att öka intäkter, men för spelbaserade filmer så har regissören även spelets rättighetsägare att beakta. En annan anledning kan vara att regissören i sig är totalt ointresserad av spelet i sig och vill sätta sin personliga touch, vilket ofta skapar en dissonans mellan film-fans och spel-fans, t.ex. Resident Evil.

Fyra anledningar:

1. De flesta spels handlingar översätts inte särskilt bra till film. Det kan vara pga att de saknar djup och är för simpla, eller för att huvudpersonen i spel oftast spenderar största delen av tiden SJÄLV och endast har s.k. "inre" monolog.

2. Pga ovanstående anledning så brukar filmer baserade på spel därför bli tvungna att ta sig vissa friheter och ändra samt lägga till saker i storyn för att det skall fungera på vita duken. Resultatet blir ofta väldigt annorlunda spelet vilket inte uppskattas av fans.

3. Ovanstående anledning förstärks av det faktum att filmer baserade på spel i princip aldrig haft möjlighet till en särskilt stor budget. Detta betyder sämre kvalitet på allt; sämre regissörer, sämre manusförfattare, sämre skådisar, osv, osv. Eftersom spelen i sig ofta är väldigt inkomstbringande så blir detta en stor kontrast, och det beror på att filmbolagen inte vill ta för stora risker.

4. Ond cirkel. Filmer baserade på spel har en ond stämpel på sig som bara gör det ännu svårare för filmbolag att vilja satsa på det. Självklart finns det regissörer och filmmakare som brinner för grundmaterialet och skulle kunna göra fantastiska filmer på spel, men de saknar rättigheterna - det går inte att göra en film baserat på t.ex. Tomb Raider hursomhelst.