Högskoleingenjör + master på "bra" skola eller Civilinjengör på "dålig" skola

Sitter i valet inför ansökning till högskola och ligger precis under gränsen att komma in på Automation och mekatronik (CTH). Tänker då att jag kanske skulle kunna läsa en högskoleinjengör inom mekatronik (CTH) och en master på det. Eller är det bättre ifall jag läser en civilinjengörsutbildning typ Maskinteknik hållbar design och innovation (Högskolan i Halmstad). Några tankar?

ja gick en maskinförarkurs på 80-talet o sen dess har man inte varit arbetslös en dag.. .. hehe.. kanske nåt att satsa på..?..

Mvh Johan

Välj bra skola

En högskoleingenjörsexamen är bredare och ger i regel fler arbetstillfällen.
En civ. Ing. Är mer nischad och ger givetvis chansen till bra och spännande arbeten och karriär, men du behöver vara medveten på en annan nivå för att hamna rätt.
Du bör på förhand, eller tidigt, veta vilken inriktning du vill läsa och vilket jobb du vill ha, helst på vilket företag, och där göra ditt examensarbete och förhoppningsvis få anställning.

När du hör om civ. Som trots examen aldrig "får jobb", betyder det i regel att de inte förstod vikten av att tidigt vara involverade i företag de senare ville arbeta för.

Det är definitivt bättre att läsa en högskoleingenjörsutbildning på en bra skola än civilingenjör på en dålig. Skillnaden mellan Chalmers och Halmstad (eller vilken bra kontra dålig skola som helst) verkar vara kopiös. De spelar i helt olika ligor.

Att läsa en kandidat och komplettera med en master tycker jag verkar vara det bästa alternativet oavsett. De enda nackdelarna jag kan se, är att civing läser kontinuerligt under 5 år medan hing måste läsa till en viss mängd matematik för att få söka masterutbildningar. Det är således omöjligt för en civing-student att avbryta sina studier efter 3 år och jobba som hing. I min värld är det en nackdel för civing men vissa föredrar att läsa allt sammanslutet. Här på forumet verkar civing erhålla lite högre status. Troligtvis eftersom det är svårare att komma in på civing-utbildningar, samt att studietakten är mycket högre osv. Om det är viktigt utanför Flashback låter jag vara osagt.

I utlandet översätts civing till MSc då differensen mellan kandidat + master samt civilingenjör enbart är en skillnad som finns i Sverige och möjligtvis något annat nordiskt land. En hing med masterexamen får inte kalla sig civing men jag har svårt att tro att en arbetsgivare skulle välja bort någon som inte har titeln "civilingenjör" på pappret.

Dock är utbudet av civing-utbildningar många fler än hing och 3-årsvarianterna tenderar att placeras på oattraktiva platser på de bättre skolorna. I Linköping läser hing mestadels i Norrköping, i Lund placeras de i Helsingborg och liknande. I Uppsala samt på Chalmers tror jag att man läser på de faktiska skolorna istället för att placeras utanför huvudorten.


Det jag kan tänka mig med hing är att de kan stå ut med lite sämre jobb i början för att kunna klättra, medan civing kanske kräver bättre jobb på grund av deras utbildning de har i bagaget. Folk som inte får jobb trots sin imponerande utbildning är bara dåliga på att söka jobb. Det har inget med utbildningen att göra.

Fast sådär var det väl förut när civ-ing va på 4.5år. Nu för tiden är väl alla civingprogram på 200 = en master. I enlighet med Bolognaprocessen

Det kan ha ändrats, ja. Dock finns titeln civilingenjör kvar och en högskoleingenjör med kompletterad master är inte en civilingenjör, men bägge har MSc. Det är enbart en distinktion i Sverige vad jag vet. I utlandet är civilingenjör och MSc ekvivalenta.

Kan man alltså hoppa av en civing-utbildning efter 180 hp och kalla sig hing? Det trodde jag var omöjligt och har väl varit det största argumentet för hing + master.

Det jag ville poängtera är att en h.ing. är en bredare utbildning, exempelvis en examen inom maskin, elkraft, energi etc. medan en c.ing. tenderar att vara mer fördjupad i ett smalare område. Ett företag kan lättare bygga en kompetens som de vill ha på en h.ing. på området, men det kan vara svårare eller rent av onödigt att anställa en c.ing. om dennes nisch inte är "spot on" för vad man behöver inom verksamheten. Du förväntas i varje fall att betala bättre för en c.ing. än en h.ing. och då vill du som arbetsgivare ha nytta av dennes kompetens.

Om jag har en firma som ex. sysslar med Energikartläggning, så kan jag utan vidare anställa tre h.ing. som läst Energiteknik, oavsett deras relativt grunda specialisering, men om jag dessutom anställer en c.ing. inom energiteknik, så ser jag hellre att denne har en inrikting inom ex. Energiflödessystem än Väg & Vatten.

På detta vis tenderar, i varje fall många, c.ing. att ha en smalare, men inte sämre, arbetsmarknad. Men det kräver av en c.ing. att man tidigt bygger upp kontaktnät och medvetenhet om näringslivet.

Intressant!

Min uppfattning har varit att civing är en bredare och mer djupgående i matematiken för att ge studenten en förmåga att lösa problem utifrån abstrakt information. På 3 år läser civing 60 hp (tror jag) mer matematik än hing. Jag har således dragit slutsatsen att hing är mer praktiskt nischad medan civing satsar mer på tyngre teori.

Har läst följade: Hing arbetar med dagens teknik, civing skapar morgondagens. Det är ungefär så min uppfattning har varit.

Akademiskt har du helt rätt.
H.ing. är mer en yrkesexamen och c.ing. mer akademisk, och förberedande för akademisk karriär. Således är den senare mer teoretisk.

Om man däremot tillämpar ett externt synsätt, ex. Den som en arbetsgivare/firma har, så hsr h.ing. en verktygslåda med sig, i och med sin examen. Med denna kan firman sedan lära upp sin ingenjör till den yrkesroll man önskar. Verktygslådan är basal, men heltäckande, och kan lätt kompletteras.
För firman är c.ing. mer en specialist. Specialisten vill man ha in tidigt, och man vill gärna ha inflytande över dennes utbildning och träna denne i firmans intresse tidigt.
C.ing. är en djup resurs, som man litar på kan både vidareutvecklas och själv bli en pelare och ledare i firmans verksamhet.

Och ja, c.ing. har betydligt större förmåga inom bl.a matematik, fysik etc. och kan bygga egna verktyg och metoder, men h.ing. hsr desto fler verktyg (diversifierade ämneskurser), kan lätt ta upp andra verktyg och agera på fler områden.

Kort sagt, h.ing. producerar och c.ing. utvecklar. Väldigt grovt och förenklat, men talande.

Så vilka olika arbetsroller kan man förvänta sig utifrån vardera utbildningar? Låt säga att X läser maskinteknik 180 hp, Y läser 300 hp. De börjar arbeta på samma företag. Hur skulle deras karriärer kunna se ut?

Vi får utgå ifrån ett arbetsgivarperspektiv där man har anställt respektive ingenjör på de premisser man söker, dvs. Rätt man på rätt plats. Nu väljer jag istället Energiteknik att tala om, då det är min sida av branschen där jag även är ingenjör.

Låt säga att båda gjort sitt examensarbete på samma firma, ett företag som arbetar inom VVS-konstruktion och Energifrågor som konsulter gentemot Bygg- och fastighetsbranscherna.

H.ing har gjort ett examensarbete som undersöker möjligheten att optimera kyl/värmeförsörjningen för en typfastighet, tillämpa värmeåtervinning ur spillvatten, etc. Denne blir sedan anställd som konstruktör och sysslar med VVS-konstruktion, dimensioneringar, energiberäkningar etc. Under ett antal år, för att sedan befordras till handläggare/uppdragsansvarig. Efter tio år befordras denne till gruppchef och har någonstans här nått toppen av sin karriär inom företaget.

C.ing. gör ett examensarbete som går ut på att revidera företagets kvalitétssystem inom energiberäkningar, identifierar och åtgärdar fel- och brister samt tar fram ett system för att avgöra vilken programvara som lämpar sig för ett visst projekt beroende av dess tekniska nivå. Denne blir sedan anställd som beräkningsingenjör och arbetar under en äldre, erfaren c.ing. med energiberäkningar, solstudier, kylbehovsberäkningar etc. Ett antal år, för att sedan på företagets bekostnad gå en licensierad kurs i energikartläggning.
Under ett antal år arbetar denne som lic. Energikartläggare åt firman, tidvis uthyrd som konsult hos kund. Denne blir sedan befordrad som arbetsledare för en egen grupp ingenjörer som sysslar med energikartläggningar. Efter tio år på firman byter c.ing position till utvecklingsingenjör och chef för firmans avdelning för beräkningsmodeller och kvalitétssystem. Denne erhåller även en plats i firmans ledningsgrupp och deltar nu i veckovisa möten för styrning av verksamheten. Beroende på bolagsform köper nu denne även in sig i företaget. Ingenjören har nu nått toppen på sin karriär inom firman, och kan framöver ev. ta en annan chefsposition inom företaget, byta företag för att ta en ny, motsvarande tjänst, etc.

Båda dessa fall är generella observationer från verkligheten, men det är så det kan gå till.
I vissa branscher byter man ofta jobb, inom eller utom företaget, och i andra inte. Bransch och sektor spelar minst lika mycket roll som om man är h.ing eller civ.ing.

Jag vill även lägga till, ifrån ditt tidigare inlägg, vad gäller titlar och examina, att Teknisk kandidat, högskoleexamen och Masterexamen är akademiska titlar, men Högskoleingenjör och Civilingenjör är skyddade yrkestitlar.
I flera branscher, varav min egen, är det mycket vanligt att kunder upphandlar med skall-krav på att en viss yrkesroll skall inneha ex. H.Ing respektive C.Ing examen, när de bedömer och poängsätter de företag som lämnar anbud på uppdrag. De kan ex. Kräva att en Handläggare skall vara som lägst Högskoleingenjör, och en Energiexpert skall vara Civ. Ing.

Det duger då, oftast inte, med en Master, även om den är inom området, om du inte innehar den skyddade titeln Civilingenjör.
Tyvärr är det ett reellt problem, väl värt att tänka på när man planerar sina studier.

Att bli anställd är en sak. Där kan enskilda kursbetyg etc. spela en roll, men i själva arbetet är Diplomet, och i vissa fall examensarbetet, mycket viktigt.