Citat:
Ursprungligen postat av gottmospaheden
Bara ett par påpekelser kring logotyperna..
En logotyp ska alltid vara så enkel som möjligt!
Nej så är det inte.
Även om du i någon sorts övergripande generell regelsanning i ett ceteris paribus-sammanhang förstås nästan har rätt. Påståendet "en logotyp ska alltid vara så enkel som möjligt" är dock förmodligen alltför grovt för att ens hålla som en sådan sorts sanning.
Nu låter jag den här texten bli lite mer generell än om just ovanstående märke för den här diskussionen är viktig och intressant. Du får gärna göra några egna förslag på just det märket så kan vi titta på dem och jämföra skisser och resonemang, men vi kan väl prata lite om det här parallellt?
När vi nu börjar diskutera detta bör vi kanske reda ut begreppen. Logotypen är ordbilden, till den följer symbolen och tillsammans bildar de märket.
Den här missuppfattningen kring hur ett märke, en logotyp och dess symbol ska se ut och vilka krav som beställaren ska ställa på utföraren kommer ofta från bedömningar och analyser av typen "världens hundra bästa logotyper" eller från intervjuer med fantastiska formgivare som exempelvis Paul Rand där de förklarar vad som utmärker en utmärkt logo. De kommer förstås också från lärare vid kvällskurser som inte borde arbeta som lärare, men i brist på andra jobb gör det ändå.
Saken är den att de här enkla generella reglerna som ofta är essensen i ytligare artiklar i tidningar som CAP&Design eller Computer ART och andra snarast gäller för stora företag och organisationer än för mindre. För de stora finns det en möjlighet att fylla sitt märke med värden. Främst med hjälp av reklam, men också på andra kommunikationssätt där märket framhävs. Denna möjlighet formuleras oftast ner som ett krav på märket innan arbetet börjar.
Den möjligheten finns sällan för mindre eller är ytterst marginell och då försvinner också det här kravet. Det är också här vi har en av de största skillnaderna mellan det axiom du lyfter fram och den verklighet som de här märkena ska existera i.
Ett märke som tas fram för ögonblickskommunikation, som ska kommuniceras snabbt i olika sammanhang behöver vara genomtänkt och framarbetat efter de olika krav som vår perception sätter mer än i vilken kontext de ska existera. (Ofta därför att de ska fungera överallt.)
Men för ett en- eller fåmansföretag är (nästan) alltid kommunikationsproblemet ett annat än för dessa företag och organisationer varför en versamhetsbeskrivande symbol betydligt oftare är att föredra då kontexten i märkets existens blir betydligt viktigare.
Den största skillnaden är vad syftet med märket är. För stora företag eller organisationer är ofta märkets huvuduppgift att vara den visuella kronan i varumärkespyramiden och det spelar inte någon större roll, eller snarare det är än bättre, ju mer abstrakt märket är. Det är bättre eftersom varumärket ska kunna fyllas med olika värden och utvecklas över tiden utan att behöva större justeringar.
Men för den typen av företag som vi oftast hjälper här i tråden gäller inte dessa enkla tumregler eller de är åtminstone inte alls lika viktiga i kravspecifikationen för märket.
För den typen av enmans- och fåmansbolag som ofta vill ha hjälp här i tråden är det något annat som är märkets huvuduppgift och syfte. Det handlar betydligt mer om att ge företaget och dess individer en känsla av helhet och stolthet, fånga upp företagets "väsen" i en rak och tydlig kommunikation som bör vara självbeskrivande snarare än att skapa ett märke som rent perceptionsmässigt kommunicerar snabbt och direkt.
Tilltalet bör vara betydligt mer personligt än övergripande och märket ska i princip inte behöva fyllas med några värden. De ska finnas där direkt vid första ögonkastet.
Ibland är dock ett av kraven från beställaren att försöka låta märket dölja att det rör sig om ett mindre företag och hon vill ha ett märke som rör sig i samma division som sina största konkurrenter eller förebilder. Det är sällan en bra idé.
Ibland blir de här olika synsätten väldigt tydliga när man tittar på konkurrenter i en specifik bransch eller på hur företag får en förändrad logotyp vid exempelvis uppköp och ser hur olika företag har valt mellan dessa två olika strategier.
Jämför Brings symbol med CityMails gamla som de ändrade när de blev uppköpta.
Trots de oändliga mängder reklam som Bring har satsat på att föra fram sin symbol så är den så abstrakt att det kommer att kräva lång tid innan, om det ens någonsin inträffar att, den förknippas med det företaget sysslar med på samma självklara sätt som CityMails märke gjorde.
Inte ens den direkta beskrivningen av verksamheten i företagsnamnet hjälper tillräckligt då även namnet kan upplevas som abstrakt. Märket fungerar här endast som sammanhållande objekt för det totala varumärkesarbetet.
De skulle förmodligen lika gärna kunna ha en perfekt cirkel som symbol i sina egna färger och ändå få likvärdiga resultat vid ett blindtest som idag. Vi ska förstås inte bortse ifrån att Bring trots allt kan lägga ytterligare miljoner på att sammankoppla sina enkla former till sitt varumärke.
På pappret, i teorin, är namnen Bring och CityMail nästan lika förklarande. Deras två olika symboler är båda beskrivande, men Brings är betydligt mer abstrakt än CityMails gamla och för ett enmans- eller fåmansbolag skulle de olika graderna av abstraktion få långt större konsekvenser än vad de får för ett bolag likt Bring. Även om ett märke likt Brings förstås är betydligt "bättre" ur en grafisk formgivares perspektiv.
När det gäller märket för "musikföretaget" ovan så är det förstås så att jag som formgivare hellre skulle vilja förenkla och reducera ner den betydligt.
Jag uppskattar förmodligen helt rena typografiska märken mer än de flesta, men nu riktar sig inte märket mot mig eller andra formgivare.
Just den "kreativa twist" [sic] som regeln i mellanrummet mellan bokstäverna utgör kan kanske fungera som definition mellan ett "snyggt/rent/enkelt" märke och ett som faktiskt fungerar för företaget. Tog vi bort den skulle det inte finnas någon präglande idé. Det skulle inte skapas någon kognitiv dissonans som lyfter upp märket och gör att det inte sjunker till botten och drunknar i det hav av intryck som möter den tilltänkte betraktaren i vardagen.
Självklart skulle den här "kreativa twisten" kunna göras bättre och betydligt renare och enklare än i just mina första förslag. I en av mina första förkastade skisser så lät jag exempelvis mellanrummet istället för att vara ett ljudreglage bestå av en ljudvåg, i en annan av en VU-mätare. De kändes "renare" och "snyggare", men också alltför abstrakta för att vara självförklarande.
Jag skulle nästan vilja gå så långt att påstå det är möjligt att hitta paritet mellan storlek på marknadskommunikationsbudget och nödvändighet för verksamhetbeskrivning/självförklarande tillsammans med högre grad av "kreativ twist" för ett märke.
Eller uttryckt på ett annat sätt. Om det inte finns någon dokumenterad värdegrund och varumärkesplattform så klarar företaget inte av att hantera ett märke som behöver fyllas med värden och behöver byggas upp för att kommunicera varumärkets värde och om detta inte uppnås så spelar det inte längre någon roll hur bra grafiskt utformat märket är rent perceptionsmässigt. Därför att det bara är en mindre del i märkets uppgift.
Förenklat ner till minsta möjliga nämnare skulle man förmodligen också kunna påstå att om företaget måste be om hjälp att gratis ta fram sitt märke i en tråd på ett forum så saknas de resurser och möjligheter som krävs för att klara av att hantera ett abstrakt märke.