Dummare i huvudet efter/under psykisk sjukdom

Nu är det satt på papper. Jag är dummare i huvudet nu än innan min mentala hälsa gick ännu mer utför och även mediciner kom in i bilden.

Såklart kan det vara dagsformen men jag har minsann känt mig dummare i huvudet senaste tiden, och det har jag även sagt till vårdpersonal. Jag gjorde Illustrerad vetenskaps IQ-test och har gått från 130/132 (kommer inte riktigt ihåg vilket av det) till "enbart" 122.

Hur kan man öva upp intelligensen igen när man har dåligt minne och dålig koncentration? Även om det är skönare att vara lite dummare i huvudet så vill jag såklart inte tappa mer. Är det någon mer om känner sig mindre intelligent efter psykisk sjukdom tog över ert huvud? Finns det några bevis på att IQ kan sänkas pga detta?

Äter du några mediciner så borde du sluta med det, kan ju vara orsaken.
Sen kan du ju öva på iq testet och på det sättet få "högre" iq.

Styrke- och konditionsträning.

Jag har varit i en ganska lång period då det känts som att jag halverat min IQ. Det har jag givetvis inte, men en rejäl sänkning har det rört sig om, rent kognitivt. Jag har tränat det här på flera sätt:

Spel - samspel med andra, taktik och minne
Handarbete - öga-handkoordination och finmotorik, hjälper synapserna
Oliksidig träning - "chockar" systemet och hjälper hjärnan att tända till lite extra
Matematiska pussel på låg nivå först, sedan en långsamt ökande svårighetsgrad
Acceptansträning - jag är sjuk, det kanske är så här det kommer vara, ingen vet

Det är ingen lätt grej. Det har gått upp och ned, men jag tycker ändå att jag har mått bättre när jag faktiskt försökt och misslyckats, än när jag bara gett upp. Jag är inte typen som ger upp i första taget. För mig har det svåraste varit att jag har varit så medveten om min kognitiva decimering. Det har också varit väldigt markant på sätt som syns och hörs - tex kan jag inte stava längre, något som aldrig någonsin varit ett problem, och jag tappar ord, glömmer namn på kompisar osv. Eller, jag kan stava, men fingrarna skriver helt uppåt väggarna galet på egen hand och sedan får jag korrekturläsa. Jag har också haft väldigt svårt i perioder att förstå vad jag läser eller lyssnar på. Det har varit som att jag haft en slags suddig bubbla runt mig, som mufflat ljud och bild.

Idag är jag bättre av oklar anledning, och jag passar på att njuta.

Man kan få skador som inte repar sig ja. Särskilt om man tappat intresset för saker och intressen eller haft psykotiska genomslag eller långvariga depressioner. Men förlusten är inte något man ska gräma sig över. Du hade känt skillnad om det var på riktigt. Jag lovar.

Tack för så konkreta tips. Jag har också märkt att jag har lite svårare att stava (inte så farligt som du verkar ha haft det) och det är svårare att forma korrekta meningar...


Jag har långvariga depressioner och har haft svåra sådana och även haft psykossymtom så kanske har hjärnsubstansen minskat lite. Förhoppningsvis så är det inget som kommer bli värre iallafall.

Vad går du på för medicinering?

Venlafaxin
Lamotrigin
Risperidon
Mianserin
Melatonin

V.b sobril