Citat:
Ursprungligen postat av
Tråknick
Jag är också alkoholist som dricker mindre idag. Hade skyhög konsumtion innan och är idag mer normal, med den skillnaden att det är smygdrickande, har fru och barn. Jag tycker dock att det verkligen är fråga om missbruk eftersom det är effekten jag så tydligt är efter i drickandet.
Jag har varit på AA vilket funkar bevisligen, dock kommer negativa saker med det också. Bland annat får man höra på historier om sådana som varit nyktra i många år för att sedan komma tillbaka till parkbänken igen.
Sånt gjorde mig trött på det. AA funkar och är bra men man får köpa att det är lite sektvarning och många som är lite självälskande där. Sen finns hela spektra.
Så näe, man blir nog aldrig frisk från alkoholen om man hållit på tillräckligt länge. Det handlar som jag förstår det, om att fylla sitt liv med annat.
För mig funkar alkohol jättebra som en belöning. Problemet är att det är väldigt svårt att avgöra för en alkoholist vad som är värt att belöna och inte. Sen såklart, har du väl börjat belöna dig en dag kan du ge dig fan på att du inte kan sluta med det tills dess du går och lägger dig, fyllan bygger på att den eskaleras över tid.
För mig blev det ännu krångligare när jag förstod mekanismerna bakom alkoholism, att det handlar om dopamin etc. Jag kände mig väldigt dum, som ett simpelt djur. Men sök på alcoholism och Jordan B Peterson på Youtube om du vill connecta lite dots där.
Jag tror att vill man verkligen bli av med det så innebär det att man måste förändra livet ganska drastiskt, man kanske behöver nytt jobb, flytta eller kanske plugga. Alternativt att man har en kompis som är i samma sits och att man kan göra det tillsammans.
Har varit på både NA och AA möten men känner att det inte riktigt är för mig, jag ska ge det en till chans nu nästa månad och försöka vara mer öppen.
Jag har sedan länge accepterat att jag är narkoman och alkoholist men trodde jag skulle kunna "ta några öl med grabbarna" precis som alla "vanliga" kan göra. Tyvärr har det slutat att jag varje gång drar i mig ca 10st 7.5or och drar till krogen tills varenda en krona är slut. Alkoholen har tagit mycket ifrån mig, både i form av pengar men också i relationer. Jag brukar inte bli ett svin av mitt drickande men efter jag började dricka vodka så har det förändrats kraftigt. Jag trycker i mig nästan en hel 700ml och går runt och är uppkäftig och allmänt idiotisk vilket brukar leda till en hel del slagsmål och ångestfyllda bakfyllor. Jag slutade dricka sprit pga detta för det är inte personen jag egentligen är.
Problemet är dock att jag inte kan tänka mig ett liv utan alkoholen, jag är så van att proppa mig full med någon/några kartor benso och sedan trycka i mig 7.5or tills jag sitter och dreglar, därför försvarar jag alltid mitt drickande med "aja jag käkar iaf inte benso". Detta inser jag såklart är något jag måste jobba på men vet inte riktigt hur jag ska göra.
Det ända jag lyckats hålla mig ifrån sedan jag åkte på behandling är Lyrica och centralstimulanta. Min ångest gör att jag tillslut alltid trillar dit på benso och det är inte små mängder heller. Jag är orolig att jag inte kommer att överleva många återfall till.
Ska kolla in länktipset! Är otroligt intresserad av psykologin bakom mitt missbruk så det verkar intressant. Har bokat tid hos beroendemottagningen nu och ska försöka få hjälp med min ångest och en utredning. Håller tummarna på att allt ska gå bra!