Borderline test...

Har mått dåligt i flera år. Men inte lika mycket som nu. Jag kan må bra en vecka och orkar och vill göra saker, är ganska positiv och sover inte lika mycket. Och sen så vänder det med ångest, självmordstankar, självdestruktivitet i form av att skära sig och att bara vilja ligga i ett mörkt rum. Jag gjorde ett självmordsförsök i julas. Men nu pratar ingen om det mer, inte ens psyk för jag sa att jag bara ville sova men att det var ett rop på hjälp. Jag har fått Lamotrigin av min nya läkare och han skriver ut lugnande så fort jag frågar. Jag bad om en ordentlig utredning för mina bekymmer, jag misstänkte bipolär men läkaren tycker borderline eller lindrig utvecklingsstörning. Förra gången jag var hos han frågade han om jag läst på om borderline och om det stämde på mig sen bara ”vill du ha den diagnosen” Jag sa ja för jag orkade inte säga emot, mådde dåligt den dagen pga min sociala fobi. Sen sa han ”dina besvär är borta nu”. Allt tog typ 5 minuter.
Har läst på om borderline men det är bara några (typ tre) symptom som stämmer. Han har också skrivit att jag inte har några symptom på depression. Har haft återkommande depressioner. Nä så självmordsförsöket gjorde jag för att det var roligt? Är det någon som vet hur en utredning går till? Kan man bara ställa den så där?

Han tröttnade kanske bara på dig? Att han frågade om du ville ha den diagnosen och sen sa att dina besvär var borta efter att du accepterat den tyder på det.

Gissningsvis ser han dig som någon som vill vara annorlunda och speciell och gör det genom att definiera sig som deprimerad i avsaknad av talang för något annat.

Är det inte dags att växa upp tycker du?

Möjligen ser han ditt ”självmordsförsök” inte som ett rop på hjälp utan ett rop efter uppmärksamhet, vilket inte är samma sak.

Ta ansvar för ditt liv. Ingen är skyldig dig någonting och att du föddes i Sverige gör dig mer bortskämd än 90% av jordens befolkning. Sluta tycka synd om dig själv och arbeta för att göra din situation bättre istället.

En bordelineutredning tar tid, be om en ordentlig. ofta går man igenom flera olika diagnostester, typ adhd etc för att utröna vilken vinkel. Det är egentligen ett omodernt begrepp som innefattar en eller flera inriktningar, t ex borderline med lutning åt bipolär.

Din doktor kan inte fastställa sånt över ett möte. Det är en process.

Tittade i min journal och såg att han hade gjort en klinisk bedömning. Läst min journal och frågat mig lite frågor. Men på förra mötet sa han att jag var stabil vilket jag inte är. Lider av självmordstankar och ångest varje dag men det tar dom inte på allvar. Han tog även bort en diagnos utan att fråga mig, suck.

Är det din husläkare? Låter som en kvackare. Sök vård någon annanstans, fråga om du kan bli remitterad till någon annan instans t ex en kurator/psykolog, så kanske de kan hjälpa dig fastställa en verklig diagnos.

Nej det är en läkare på den psykiatriska mottagningen jag går hos. Ja får väl se om jag får det, har ju bytt en gång innan 🙄

Ok, psykiatriska brukar ha fel på det mesta. Det låter som en väldigt oseriös utredning hur som helst. lycka till!

Låter som du borde träffa en annan läkare. Helt klart.. Jag är allvarlig.
Att det finns läkare som själva lider av psykisk ohälsa och har många egenskaper från kluster b spektrumet eller till och med fullvärdig narcissist. Det är inte helt ovanligt...
Utifrån din version så är han i alla fall nonchalant och oproffsigt.
Du inser att han gjorde narr av dig väl?
Jävla kuk huvud..

Psykiatrin är inte helt bra heller. Väldigt spretig kompetens samt otillräcklig på många vis. Tyvärr, men så är det. Du måste vara noga med vem du väljer och förlora dig inte på första bästa.. Utbilda dig själv så mycket du kan. Det kommer vara en bra hjälp..
Om du frågar mig och särskilt när vi pratar borderline o bpd så tycker jag psykiatrin för det mesta koncentrerar sig på symptom. Men väldigt få koncentrerar sig på varför?
Roten till varför dessa symptom uppstår. Du är ju inte deppig bara för du är deppig.
Utan jag tror stenhårt på Freuds lära inom psykoanalysens fana.. Självklart i modern tappning..

Om du vill via dm så kan jag hjälpa dig lite komma på rätt spår i djungel. För jag har ändå gjort ganska ingående fördjupning för att vara privat person. Det tar tid bara o sortera ut rätt info liksom..

Hur som helst för att ändå försöka ge nån förståelse till din läkare, så antar jag att han redan vet om att du inte har borderline! Okvallificerad gissning såklart. Knappast tvärvetenskaplig analys. Men ändå, det är nog inte så troligt att du har borderline syndrom som fullvärdig diagnos!
Men! Å detta är ett stort jävla men!
Bara för han känner sig självsäker på att du inte fyller kriterierna helt.. Så betyder inte det på något sätt att dina problem är oväsentliga.
Borderline är bara en märkning, inget annat.
Dina problem är allvarliga bara för dom inte sammanfattas borderline!

Jag håller med om att man ska inte självdiagnosera sig själv.
Man borderline narcissism psykopat adhd autism osv, är väldigt bra att ha för att man ska veta vilket spektrum det rör sig om även om det saknas diagnos. Så för kommunikationen ska bli enkel så är faktiskt dessa märkningar riktigt bra att luta sig mot.
Skit samma om jag säger den är narcissist. Häng inte upp er på små saker vad jag är inte är kvalificerad för etc. Det är inte problemet!
Oavsett diagnos så är självmordsbenägenhet alltid lika viktigt.

Om du räcker ut din hand för du är i nöd och behöver hjälp så är det väl skitsamma om du har borderline eller inte! Du behöver fortfarande hjälp och din läkare ska fan inte sitta där skratta åt dig. Jävla idiot alltså.

Fö över, när jag säger till min psykiatriker att jag är deprimerad. Så är det tillräckligt för depressions diagnos i princip.

Jag :Hej jag är deprimerad.
Psykiatriker : ja du är deprimerad

Sen pratar vi såklart om mina symtom osv. Men så fort jag säger att jag är deprimerad eller har ångest så är det så och hon behandlar mig som att det är så. Vafan skulle jag sitta o ljuga om en sån sak för.
Det är bara så självklart att jag är deppig om jag säger att jag är deppig... Jävla fånerier att utreda en sådan sak. Frågan är inte om, frågan är hur!?

Tycker det är bättre om ts bara börjar med psykolog och bara gör en ordentlig genomgång.
På så vis målar man upp en karta och det blir lättare att få en helhets bild o göra en bra bedömning...
Jag själv ex fick adhd diagnos. Men nu såhär i efterhand så inser jag att jag kanske inte har adhd. Utan komplex ptsd från tidig ålder är en version som passar bättre. Så detta måste utforskas mer noggrant..

Helt onödigt att utforska adhd om det finns misstanke för borderline tbh då borderline ger samma symtombild.. Så de med Borderline kommer gå genom en adhd diagnos uran att faktiskt ens ha adhd.. Samma symtom. Omöjligt att avgöra helt enkelt

Ja han tar inte mig på allvar iallafall det är ett som är säkert. Blev så jävla ledsen när jag gjort försöket (ropet på hjälp) och trodde att nu får jag hjälp men nej det hjälpte inte... tänkte hur många försök krävs det innan man får riktig hjälp?! Vill egentligen göra det igen....
Ja läkaren är så konstig... förra året innan sommaren mådde jag skit och grät framför han. Sa att jag inte mådde bra och han frågade vart? Har du ont i magen?
Fast psyk tycker nog att jag klagar för mycket och aldrig är nöjd. Har bett om att få kbt men dom tyckte inte jag var mottaglig och att det inte passar mig för att jag är tystlåten och tror att jag inte förstår vad dom säger. Det enda bra med läkaren är att man får massa lugnande typ 100 st per gång.
Har också testat en sån där app för att få prata med psykolog men hon sa att mina problem är så pass allvarliga att jag måste ta upp det med psyk... Aja får väl be en anhörig ringa till dom och fråga om utredningen m.m. Men bara en sak... folk runt omkring mig tycker borderline stämmer på mig

Tänker inte som vissa andra i denna tråd ge någon kommentar på dig som person men kan däremot ge dig en del tips ang vård mm.

Tycker absolut du ska be om en samtalskontakt dvs terapeut, psykolog eller kurator och begära kontenueliga sessioner. Det hjälper inte bara dig utan även dina kommande kontakter inom vården. Gör att möjligheterna till en rättvis behandling ökar.

Var ärlig men överdriv eller förminska inte ditt månde. Om du tycker det är jobbigt inför eller under möten etc. Testa skriv ner en "fusklapp" med stödord och viktiga punkter eller skriv ett brev till den du har kontakt med. Nej, dom tycker inte det är konstigt utan ser det som en styrka att du finner egna metoder. Det har hjälpt mig många gånger när jag behövt vård.

Läs på om tex DBT, KBT, ART och olika diagnoser men jämför dig inte och gör för fan inga tester på internet. Ta reda på info för att kunna ta upp med vården så att dom enklare kan hjälpa dig.

IDENTIFIERA DIG INTE MED NÅGON DIAGNOS. DU ÄR INTE DIN DIAGNOS.

Stå på dig, ha självrespekt och glöm inte bort att du har rättigheter!

Till sist kan jag säga att efter 15 år som patient inom psykiatrin, nu friskförklarad från Borderline, så kan diagnoser slänga sig i väggen. DBT, en jävlar anamma och vilja var det enda som under alla år har hjälpt mig att hjälpa mig själv. Mitt liv, mitt ansvar. Vården/Läkemedel är en resurs och ett hjälpmedel, inte en lösning. Idag diggar jag fan mig själv, skrattar dagligen åt min egna idioti, kan hantera min destruktiva sida till 95% och med värme omfamnar alla andra egenskaper som vården försökt medicinera bort hos mig.

Jo men dom tar ju inte mig på allvar! Jag har skrivit till dom via mina vårdkontakter, har haft möten men dom lyssnar inte. Har en samtalskontakt som är sjuksköterska men hon är inte bra alls...Glömmer bort att hon ska ringa, att jag ska ta blodprov m.m.
Men det där med fusklappen var en bra idé, ska prova den.
Jag vill inte vara otrevlig men alla säger att man måste hjälpa sig själv.. men jag vet inte hur. Jag har ingen ork, ingen framtidstro. Ingenting. Letar efter bra böcker också. Testa meditation... mindfulness? En ”vän” sa att jag skulle be till Gud om hjälp men nej tack 😂