Hur hjälpa närstående? Socialtjänstens moment 22

Har en närstående som är aktiv missbrukare som vi kan kalla för Kalle. Han behöver hjälp/vård, men kravet från socialtjänsten är att Kalle ska vara nykter under en längre tid. Men det är ju själva grundproblemet, Kalle inte kan hålla sig nykter på egen hand. Det blir ett moment 22 som inte verkar gå att lösa.

Bakgrund:
Blandmissbrukare sedan 15+ år
Psykisk ohälsa
Arbetslös
Försörjningsstöd
Behandlingshem x2 (frivillig)
Svårigheter att sköta tex personlig hygien osv

Öppenvården: Enligt socialtjänsten är detta inte aktuellt då Kalle inte är nykter.

Behandlingshem: Socialtjänsten/kommunen har gjort stora nedskärningar och Kalle är bara en av alla missbrukare. Han är inte prio, eftersom han har varit på behandlingshem tidigare.

LVM: Inte aktuellt, Kalles LVM utredningar har inte lett till något. Är ej kvalificerad för LVM.

Psykvården: Kalle har varit i kontakt med psykiatrin under flera år med varierande resultat. Eftersom Kalle inte är nykter kan inte det inte göras någon utredning på eventuella psykiska diagnoser. Vidare kan Kalle inte bli sjukskriven, ”pundare” är ingen sjukdom. Den vård som erbjuds här är lämna urinprov två gånger i veckan + antidepp.

Arbetsförmedlingen: De gör bedömningen att Kalle saknar arbetsförmåga och inte står till arbetsmarknadens förfogande. Kalle har inte rätt till något av arbetsförmedlingens program. (samt vem vill anställa en pundare?)

Som en förvirrad nödlösning så är Kalle för nuvarande inskriven som arbetssökande för att kunna få försörjningsstöd. Kalle själv vill arbetsträna, typ Samhall eller någon form av daglig vuxenverksamhet. Men blir nekad detta pga. onykter.

Så finnas det någon ytterligare instans eller lösning kvar som inte har testas? Vet inte så mycket om vad socialtjänsten kan erbjuda, finns det någon med insyn eller som har varit i en liknade situation?

Fan va trist. Har träffat på en del personer som du beskriver. Kan inte ge så mycket mer hjälp i frågan än att jag vet att det måste bli värre och han måste förstöra mer för sig själv eller andra för att han skall få hjälp.

Tips på led som möjligen kan leda till hjälp.
1. Begå blandad småbrottslighet som polisen lägger märke till och kopplar honom till. PolisUtredning och rättegång med en dom som innebär vård
2. Öka droganvändning så till den grad att det blir tvångsvård då han inte kan ta hand om sig själv.
3. Sök upp psykiatrin tala om att självmord kommer ske och gör några halvhjärtade försök så de går upp ögonen för honom.
4. Börja med heroin, säg att man därefter vill sluta och försök få en plats på substitutionsmottagningen
5. Begå allvarligare brottslighet som renderar ett fängelsestraff.

Tragiskt och det kan säkert finnas andra vägar att gå men som du ser av den erfarenheten jag har i sammanhanget så ser det inte så ljust ut med möjligheterna till hjälp från socialtjänsten.

Kontakta PRIMÄRVÅRDEN, (alltså vårdcentral,) för att få en tid för besök där.

Läkare där får göra en bedömning vad Kalle behöver. En allmänläkare kan skriva en remiss till psykiatrin, då kan inte psykvården neka att ta sig an Kalle som de ev gör om ni närstående, på egen hand, kontaktar psykiatrin.

Då har ni satt igång 'vårdkedjan' till Kalle. Han kommer förhoppningsvis att få hjälp med sin situation utifrån de behov han anses ha.

Det är så det ska skötas och inte att Kalle ska behöva 'gå ner sig ännu värre eller bli kriminell för att få hjälp.
En annan person i tråden föreslog ju detta p.g.a.dåliga egna erfarenheter eller ev anhörigs.

Stå på er som anhöriga!!!
Kräv hjälp via sjukvården för Kalle!!!

Får han ett sjukintyg på att han just nu, p.g.a. sin situation och hälsostatus, är arbetsoförmögen så får han genom det också rätt till försörjningsstöd (mindre stressande än att behöva vara inskriven på AF när man inte orkar med deras krav.)

Med sjukvårdens hjälp får Kalle, och ni anhöriga, ta det steg för steg, med olika åtgärder, och instanser, (ev psykvård, missbruksvård, etc,) till ett bättre, och förhoppningsvis helt bra, mående för Kalle.

Det kan vara en lång och kämpig resa men ge inte upp!
Ni som anhöriga är jätteviktiga som stöd och hjälp i allt detta.!

Verkligen, lycka till!

Jag kanske inte vart tillräckligt tydlig men Kalle har alltså själv kontaktat sin vårdcentral och fått ett remiss till psykiatrin. Samt har varit i "vårdkedjan" i flera år, utan att det har lett till något. Kalle har en samtalskontakt, men h*n kan inte göra så mycket eftersom Kalle är missbrukare.



Ja, men det är ju det som är problemet, det finns inga åtgärder eller instanser. Det som egentligen behövs är att kommunen/regionen borde kunna erbjuda någon form av hjälp eller stöd för missbrukare, något som tyvärr inte finns. Därför vänder jag mig till andra som kanske har varit i samma sits och som kanske har något tips på vad man kan försöka kräva/föreslå till socialtjänsten.


Tack för peppen! nä, vi krigar vidare

Tack, för tipsen. Ja, tyvärr så verkar detta vara lösningen på problemet. Det är många i samma situation som har tvingats till extrema åtgärder för att man ska bli erbjuden någon hjälp. Jag hoppas att det inte ska gå så långt, men nr 1 och nr 3 är mest aktuellt just nu.

Det finns ingen magi som någon sorts instans eller myndighet kan erbjuda där Kalle automatiskt blir nykter bara huxflux. Kalle måste bjuda till lite själv, för att bli satsad på. Annars är det nog inte så mycket värt för Kalle att bli nykter som han påstår.

Kalle borde besöka ett NA-möte.