Malinois som första hund.

Detta är första gången jag håller med Micro om något

Kan bara hålla med, som att välja en husky som första hund:P

En vettig notis till alla goda råd.

En hund som alltid tränas, som aldrig ges en chans att koppla av. Den kommer garanterat ha förhöjda halter av stresshormoner i kroppen. En hund måste ges en chans att få koppla av också.

Med detta sagt så säljer ingen seriös malinoisuppfödare en hund till en oerfaren person. Ni kan så klart skaffa en som er allra första hund om ni har rätt intresse. Men då måste ni inse att en stor del av er tillvaro kommer innefatta att avlägga tid för att träna hunden, tex brukshundsklubb. Det här är alltså en ras man skaffar för att rasen är ens intresse, man måste känna ett visst mått av rasentusiasm och ha hunden som ett intresse, inte sällskap. Det räcker inte att bara aktivera hunden fysiskt, ni måste ge den mental stimulans i hyfsat stora doser.

https://m.youtube.com/watch?v=4moJqmTtBgg

Håller med, det är en ras med väldigt mycket drifter. Lätt att det kan slå över och att den går ur hand. Vill ni ha en arbetsvillig, aktiv ras så är tex en labrador (dp/ jakt) ett bättre alternativ.

Allt beror ju på ägarnas energinivå.

Är ni aktiva, beredda på att jobba med hundträning, gå på kurs med din hund, promenera/cykla med hunden en timma om dagen, så är det inga problem att köpa en Malinois.
Man lär sig själv jättemycket av att hålla på.
Gå med i brukshundsklubben och hitta några grenar att träna och tävla, så kommer ni få en superhund.

Har själv en som är lättlärd, familjekär, gillar barn, går bra tillsammans med våra katter och hästar, snäll mot andra hundar och allmänt exemplarisk.

Ett enkelt tips eftersom det är en arbetshund:

Se till att ge den ett ”arbete” att utföra, annars blir den egenföretagare och det är inte säkert att du gillar jobbet den utför.

Det är skillnad på hund med energi, och hund med energi.

Om du är i en rastgård så räkna inte med att den ser staket som ett hinder. Själv sett hur en Malinois av ren lättja fick för sig att gå runt och nosa lite på utsidan. I samma sekund flög den över staketet och ägaren fick klättra efter.

Så det handlar inte bara om att dom har energi, det är en hund som inte ens reflekterar över att ett uppsatt hinder är ett hinder. Den flyger bara över.

Ja och det skulle jag starkt avråda ifrån om någon av de stora uppfödarna och kända namnen i branschen ens skulle sälja en till dig med 0 tidigare erfarenhet av hund.

Min första riktiga brukshund var visserligen en mallis men hårda bett, rejäl social kamplust, rejäl jaktkamplust osv samt i mitt fall mycket dominans hårdhet och allvar förvandlade hela det första året till blod svett och tårar bokstavligen.

1 timmes hård skogsmotion om dagen plus ett medlemskap i den lokala brukshundsklubben där man hängde sex dagar i veckan minst och tränade tävlingslydnad, brukslydnad, spår, sök, uppletande och skydd och på det allmänlydnad, miljöträning och socialisering till till vardags hela tiden.

Det är inte ens en hund du köper utan en livsstil mer eller mindre och dessutom är det svårt att få köpa en idag ens med tidigare hunderfarenhet om du inte har ett klart mål med ditt malleägarskap tex tävling inom någon hundsport eller tjänst.

Det här är vad du köper i praktiken begrunda det och vad som kan gå fel om du inte vet vad du pysslar med. Film på franska insatsstyrkan med malle:

https://m.youtube.com/watch?v=gSy3Xt...IHBsw7ZpY2U%3D

Ja det har tyvärr blivit så.

Jag har haft ett par mallar plus både brukschäfer av den gamla skolan plus nyare årgångar och de är helt flipp fläng (till 95 %) medans mallen är intensiv och inte alltid tänker men den går att styra.

Dagens Schäfer däremot har man drivit upp i sådan intensitet pga skev avel så att den bara slår över eller låser sig om den belastas för hårt och den ligger ofta högt i stress så det krävs inte mycket.

En malle är byggd för att gå i 190 i skallen och kunna fungera nervmässigt det är inte en Schäfer, även om många verkar tro det och tog schäferaveln i en väldigt mysko riktning.

Fast polistyrkor, militärmakter, säkerhetsbolag världen över går ju mer och mer över till malle och i vissa länder dominerar mallen totalt som tjänstehund.

När jag började 2014 så hade polisen i Sverige 70 % Schäfer, 20 % Malle och 10 % övrigt när det gällde tjänstehundar men den siffran lär ha svängt om rejält de sista 10 åren och då är Sverige ohyggligt Schäferkonservativt tom mer än rasens eget hemland Tyskland om vi pratar tjänstehundar idag.

Jo dom har tyvärr blivit det. Vill du hitta en brytpunkt i årtal då Schäfern började att bli skräp mentalt så talar vi 2012-2015.

Där någonstans så började man att avla på rejält intensiva Schäfrar för att främst kunna konkurrera med mallen inom diverse brukssporter (vilket gick åt helvete) och dagens Schäfer påminner inte ens om den fina stabila tjänstehunden som kunde driftväxla fint på jobbet eller i sin roll som brukshund, tänka innan den agerade och bara slappa på fritiden.

Efter 2012 var de nästan totalt väck och definitivt efter 2015.

Du kan hitta enstaka riktigt bra exemplar idag om du kan dina linjer, stamtavlor, vet vart du ska leta och dessutom har lite genetisk tur men det är inte värt pengarna ärligt talat.

Kunde inte ha sagt det bättre själv. Enkel förklaring men det är precis det som har hänt.

Mallen blir vanligare och vanligare som polisiär patrullhund och pratar vi rena sökhundar i olika former så kommer jaktlabben samt jaktspringern starkt nu.

Sverige har dock haft en lång Schäfertradition och vi är lite mer konservativa om vi tittar på tjänstesidan även om man jämför med Schäfern hemland Tyskland men förändringen märks även här.