Våldtäkt mot barn 2010, åklagaren begär resning till men för en tilltalad 2020-02-20

Riksåklagaren har i dag ansökt om resning till men för den tilltalade som frikänts för våldtäkt mot barn 2011. Ansökan grundar sig på ny bevisning.

Den tilltalade åtalades den 23 juni 2010 för våldtäkt mot barn. Attunda tingsrätt dömde den tilltalade den 10 november 2010 för bland annat våldtäkt mot barn till fängelse i två år och fyra månader. I mars 2011 ändrade Svea hovrätt (målnummer B 9043–10) tingsrättens dom och ogillade åtalet om våldtäkt mot barn.

- Åklagaren som har handlagt ärendet inkom den 20 maj 2019 till riksåklagaren med information om att Nationellt forensiskt centrum (NFC) på begäran av polisen gjort en förnyad analys av ett arkiverat DNA-prov. Denna gav stöd för att målsägandens DNA fanns på det material som säkrades 2010. Riksåklagaren beslutade därför den 3 juli 2019 att förundersökningen mot den tilltalade skulle återupptas, säger Lisbeth Johansson, överåklagare för handläggning av resningsärenden.

Förundersökning har nu genomförts. Ett nytt analysresultat har inkommit. Med anledning av vad som framkommit i den nya utredningen har riksåklagaren i dag ansökt om resning till nackdel för den i hovrätten frikända personen.
Kontakt

På grund av förundersökningssekretess i resningsärendet kommer överåklagare Lisbeth Johansson inte att kunna uttala sig mer i resningsärendet.
Fakta

Resning i Högsta domstolen

En av få möjligheter som finns att angripa en lagakraftvunnen dom är att med stöd av nya omständigheter eller bevis ansöka om resning. Ett beslut om resning innebär att den gamla domen upphävs och att det normalt blir en ny rättegång. När det gäller en dom som har meddelats av en hovrätt är det Högsta domstolen som beslutar om resning.

Resning till men för en tilltalad

Ansökan om resning till men för den tilltalade sker inte ofta i Sverige. Det har hänt ett fåtal gånger de senaste decennierna.Sedan en brottmålsdom har vunnit laga kraft, får resning beviljas till nackdel för den tidigare tilltalade enligt reglerna i 58 kap. 3 § rättegångsbalken. Målet får resas om det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än ett år. Det krävs att sökanden åberopar någon omständighet eller något bevis som inte har lagts fram tidigare och att den tilltalade sannolikt skulle ha dömts för brottet, om omständigheten eller beviset hade lagts fram i brottmålet. En resning förutsätter dessutom att sökanden gör sannolikt att han inte vid den rätt som har meddelat domen eller genom att överklaga domen hade kunnat åberopa omständigheten eller beviset eller att sökanden annars har haft en giltig ursäkt för att inte göra det. Ansökan om resning ska göras inom ett år från det att sökanden fick kännedom om det förhållande som ansökningen grundas på (58 kap. 4 §).

Efter återupptagen förundersökning med nya DNA-analyser och beslut om resning har nu en man som 2011 frikändes från våldtäkt mot barn året innan, dömts för brottet till fängelse i ett år och åtta månader.

I en tidigare process dömdes en man för våldtäkt mot barn i tingsrätten, men friades av hovrätten. Sedan nya DNA-analyser gjorts och Högsta domstolen beviljat resning, dömer hovrätten nu mannen för brottet.

Hovrätten kommer fram till att målsägandens uppgifter är trovärdiga och att de får sådant stöd av utredningen att åtalet är styrkt. De förnyade DNA-analyserna har visat DNA från målsäganden på avigsidan av mannens kalsonger. Mannen har i hovrätten lämnat en förklaring till DNA-spåret, men förklaringen har lämnats i ett mycket sent skede och hovrätten anser att den inte är trovärdig.

Eftersom det gått en lång tid sedan gärningen begicks har hovrätten ansett att mannen ska dömas till ett lindrigare straff än minimistraffet för våldtäkt mot barn. Han döms till fängelse i ett år och åtta månader.