Varför hatar folk feminister? Dom vill inget illa!

Snabb googling:

"Jämställdhet innebär jämlikhet mellan män och kvinnor."

"Jämlikhet, eller social jämlikhet, är ett socialt tillstånd där alla människor inom ett visst samhälle eller inom en viss isolerad grupp har samma status och respekt, att alla människor är lika mycket värda"

Det betyder inte att alla ska jobba lika mycket eller med samma saker.
Så är det säkert men vad har det med något att göra?
Om du tvingar hela landets familjer till att följa din mall så kommer du att skapa massor av stressade och utarbetade människor.

Alla familjer vars enmansföretag går i konkurs för att bara ta ett exempel.
Jo det är det. Alla familjer med två arbetande vuxna (det är ju dessa vi diskuterar) kan det, såvida de inte frivilligt valt en för hög levnadsstandard.

Jag levde tex utmärkt på en lön när jag hade fru, dyr villa och Volvo, och när jag inte längre hade det levde jag på 25% av min ganska nära medelinkomst.

Frivilligt och enkelt.
Tur att vi har massor av ekonomiska ersättningar i Sverige då.
Jobbar man mindre får man mindre pengar, det är korrekt. Konstigt vore väl annars.
Även singlar, vilket säger att det är frivilligt.
Män får lika mycket betalt för sitt slit som kvinnor.
Då väntar vi män på att få tillbaka de miljoner i transfereringar som går till kvinnor, de år vi dör i förtid, de satsningar som går särskilt till kvinnor inom alla områden även de där män drabbas värst, etc.

Att du ska bestämma över andras privatekonomi och fritid är inte jämställt, det är nån sjuk böjelse.
Du tänker kanske att alla människor ska ha det precis lika bra? Du tänker kanske att vi bör "koncentrera" alla människor till samma ställe där alla får leva på samma villkor, i "läger"?

Klassisk liberalism kan du tacka för att vi har demokrati och välfärd. Klassisk liberalism har i princip utrotat fattigdomen i världen och skapat ett så enormt välstånd att tex mobil internet numera anses ingå i existensminimum.

Din sjuka ideologi har däremot inte gjort annat än skapat krig, svält och massmord.

Jag bestämmer inte över andras privatekonomi. Men fint att du tror att jag har sådan makt, men jag är varken politiker eller Covid-19, så nej, jag har ingen makt alls över folks privatekonomi. Jag har heller inte påstått att män och kvinnor ska ha exakt samma arbeten och exakt samma lön.

Vad jag har påstått är att man jämlikt ska ta gemensamt ansvar för hem och barn och för att underlätta detta är det bra om båda går ner i procent på sina förvärvsarbeten så att ingen av parterna sliter ut sig. Då kan båda göra både sin del på jobbet och sin del i hemmet. Man delar mer lika och ingen av parterna behöver slita ut sig med obetalt hemarbete iaf. eftersom man delar lika på detta och båda får tid att vila således.

Deltidsarbete sliter (det kan vara svårt att göra mindre arbete på den mindre procenten, risken finns att man jobbar 75% men gör lika mycket på denna tid som om man skulle ha jobbat 100%, vilket sliter ut en) men om bara den ena deltidsarbetar så har denna mer tid för hushållsarbete och kanske tar på sig mer av detta. Så plötsligt har vi en person som gör 100% på sin 75% tjänst och endast tjänar 75% av sin ursprungliga lön och som dessutom gör mer av det obetalda hemarbetet. Vad får vi då? Jo, en utsliten person som tjänar dåligt och som kommer få sämre pension längre fram. Medans partnern tjänar bättre (eftersom denna jobbar 100%) och således kommer få bättre pension längre fram. Dessutom behöver denna inte göra lika mycket obetalt hemarbete och får mer tid för vila. Vad är det för jämställdhet i detta?

Jag tänker att alla människor behövs och fyller sin del i samhället. Sedan hur man värderar olika individer är individuellt. För dig är dina nära och kära viktigare och bättre för dig än vad tex. random främlings släktingar är för dig. Därmed borde du kanske värna om att dina nära och kära har det gott och bra, genom att ni delar någotsånär lika på frihet och förmåner. Eller tycker du att du ska ha alla förmåner och all frihet på bekostnad av dina nära och käras frihet och förmåner?

Du själv har såklart väldigt lite makt, men du ger feminazisterna makt. Utan sådana som dig hade det såklart aldrig nått så långt som det gjort.
Vad du argumenterar för, och möjliggör, är att staten ska tvinga familjer till detta, oavsett om du inser det eller ej.
Nej det gäller bara någon sorts idealbild du har. I verkligheten är alla olika och huruvida man sliter ut sig beror väldigt lite på om någon annan sliter lika mycket.

Tvärtom så är det inte jättesvårt att hitta en konstellation där en inte orkar med hälften utan behöver en partner som stödjer med mer. De är ytterligare exempel på par där er politik med tvång ökar stress och börda.
Du har många irrelevanta påhittade anekdoter.
Vad är jämställdhet i ditt påhittade exempel? Hur ska jag kunna svara på det? Att en i ditt exempel på något sätt lyckas både jobba mer och vila mer var fascinerande.
Det är förstås du som inte kan värna om dina nära och kära eftersom du måste ha staten till att göra det.

Varför skyller du dina tillkortakommanden på mig?

Om en person gör 75% förvärvsarbete och 100% hemarbete på cirka 4 timmar/dag så arbetar denna 10 timmar/dag. Detta sliter. Om den andra gör 100% förvärvsarbete och 0% hemarbete, så arbetar denna 8 timmar/dag och har möjlighet att vila mer än den som arbetar 10 timmar/dag. Så även om den som arbetar 8 timmar per dag, förvärvsarbetar mer, så gör den mindre arbete generellt.

Om de två istället väljer att båda går ner lite i tjänst. Tex. 75% och 75% och dessutom delar lika på de 4 timmarnas hemarbete/dag, så kommer båda arbeta 8 timmar/dag och båda hinner vila lika mycket som varandra. Tycker du inte att detta är mer rättvist och mer jämlikt? Eller så jobbar den ena 75% och gör 3 timmar hemarbete/dag och den andra jobbar 100% och gör en timmes hemarbete/dag. Dvs.: båda gör 9 timmars arbete totalt/dag. Mer rättvist och jämlikt och ger något mer vila för 75%arn, även om denna gör merparten av hemarbetet.

Och vad har det med sk. feminazis att göra? Jag stöttar inte på något sätt radikalfeminister som står för en annan form av ojämlikhet mellan könen än den som finns idag. Jag står för jämlikhet mellan könen, där man tillsammans försöker lösa livspusslet så att båda ska orka och få tid med båda sina arbeten, gemensamma barn och vila. Jag tycker det vore ytterst osympatiskt av mig att låta en partner göra mer av det obetalda hemarbetet medans jag roffar in stålarna och får bättre pension etc. än partnern. Medans partnern sliter ut sig till en utmattning. Nej, jag vill dela lika och jag förutsätter att en partner också vill dela lika med mig - så att det inte blir jag som behöver slita ut mig. Frågor på den?

I övrigt var det väldigt mycket förvirrat som kom ut ur dina inlägg. Du verkar tolka in saker i min text som inte finns där? Det du skrev om staten stämmer inte. Visst, jag kanske behöver kommunens hjälp med omsorg av mina nära och kära när jag förvärvsarbetar och inte själv kan ta hand om dem pga. att jag förvärvsarbetar. Men min ekonomi kan jag ordna själv, just ifrån förvärvsarbete, den behöver jag inte statens hjälp för.

Det med deltidsarbete och farhågorna med det är ingen påhittad anekdot. för många som deltidsarbetar kan det innebära att man går ner i tid, men inte i arbetsmängd. Dvs.: deltid blir stresstid.

Där har du det. "Om".

Om en jobbar 200% för att inte familjen ska svälta ihjäl så kommer familjen att svälta ihjäl om hen går ner till 150%.

"Om".

Då är du alltså emot kvotering?
Vad bra, då är du alltså emot att staten ska tala om för familjer hur de ska "lösa livspusslet"?

Det borde vara självklart för var och en att se till att det är jämlikt i den egna familjen. Om man bryr sig om sig själv, sin partner och de gemensamma barnen så är det jämlikhet som gäller för att lösa livspusslet annars är man ute på hal is. Jag har så vitt jag vet aldrig skrivit något om "staten", det var du som förde in staten i diskussionen.

Det jag har skrivit är att låginkomsttagare i Sverige kanske inte kan välja att gå ner i procent på sina förvärvsarbeten så mycket de kanske skulle önska göra. Men där borde det ju vara bättre att se över lönerna än att staten ska skjuta till bidrag. Högre löner till låginkomsttagarna ger dem ökade möjligheter att förvärvsarbeta mindre och vara mer med sina barn/mer tid för hemarbete och de behöver inte riskera att slita ut sig i förtid när de försöker räcka till inom alla områden. Men återigen: jag är ingen politiker/ingen fackarbetare etc. och har ingen makt att påverka detta, mer än att jag kan tycka till.

Då är du alltså emot kvotering?

Vilka låglönearbeten pratar du om?

Emot vilken form av kvotering? Utveckla gärna.

De som tjänar under en viss summa/månad. Tex. någon som tjänar mindre än 23 000:-/månad på en 100% tjänst kan väl ändå anses vara lågavlönad. någon som tjänar tex. 20 000:-/månad innan skatt har förmodligen svårt att få ihop det ekonomiskt om denna ska försöka gå ner till 75%, för det skulle innebära att denna får ut 15 000/månad innan skatt. Så denna har ingen möjlighet att gå ner i procent/ingen möjlighet att vara mer med sina barn och ta hand om hemarbete. Speciellt inte om även partnern har riktigt låg lön.

Könskvotering, främst föräldraledighet.
Jag och tjejen lever på 15000, tillsammans. Jag levde på ca 9000 i månaden innan jag träffade henne. När jag hade hus hade jag 16000 netto, och amorterades 4000 eller nåt, och det var inte ett billigt hus.

Kan man inte leva gott med god marginal på två inkomster i Sverige så beror det enbart på fel prioriteringar.

Jag kan förstå vad man vill få ut av konceptet med könskvotering. Att man vill försöka skapa jämställdhet vi könskvotering inom föräldraförsäkringen, så att barnen ska få mer tillgång till även sina pappor och att kvinnor inte ska halka efter för mycket lönemässigt. Tanken är god, men kan bli till ett ok för många familjer. Tex. där pappan av någon anledning inte kan ta ut sina föräldradagar och de därmed går till spillo utan att mamman får ta ut dem. Då tvingas familjen lämna sina barn tidigare inom barnomsorgen än vad de hade velat. Det är därmed en svår fråga att ge ett spikrakt svar på. För jag vet inte vad jag tycker om det, ärligt talat. Jag ser som sagt både fördelar och nackdelar med det hela. Sedan kan lagen naturligtvis vara ett stöd för de män som verkligen vill kunna ta ut sin del av föräldradagarna, men har en fru som helst vill roffa åt sig samtliga dagar själv. Denna mannen slipper ta striden och det blir mer självklart att han ska få ta ut sina dagar. Vilket naturligtvis främjar barnen, att de får chans till en nära relation till bägge sina föräldrar under de år som är viktigast för en trygg anknytning till föräldrarna. '

Eller kanske att det är svårt att göra rätt prioriteringar, tex. bostadsbrist kan leda till att man måste hyra en dyr nybyggd lägenhet, fast man egentligen inte har råd. Allergier kan leda till att man måste köpa dyr specialkost. Avståndet till arbetet gör att man måste köpa dyrt kort för kollektivtrafiken eller inneha en bil, vilket inte alls är billigt. Osv. Det folk som har låg inkomst kan påverka ekonomiskt, försöker de förmodligen påverka.

Långt jakande svar på en ja eller nej fråga.

Det finns alltid folk på marginalen. Att tvinga folk, som inte redan gör det frivilligt, att leva efter din mall och dina idéer om vad jämställdhet är kommer inte att ge färre människor på gränsen, bara andra människor. Antagligen fler, eftersom ingen välfärd skapas medan folk på gränsen kommer att få det svårare. Till det kommer såklart det faktumet att förtryck inte har ett egenvärde för andra än förtryckare.

Ett par där båda tjänar låga 20000 i månaden och båda går ner till 75% kommer att ha ut i snitt 24500 kr efter skatt. Det går att leva ett fantastiskt liv för 24500 kr i månaden. Till och med om man temporärt måste hyra en för dyr lägenhet.

Den enda anledningen till att införa kvotering i Sverige är att man vill styra människor för styrandets skull. Sossefasoner kallar vissa det.

Det finns förstås en anledning till, elefanten, men det problemet existerar ju inte så då är det inget argument för att kvotera i jämställda Sverige.