Citat:
”Det är svårt att bli rik på börsen”. Nej, som tråden redan kommit fram till handlar det bara om uthållighet så blir man rik även med små insatser över tid.
Jag tror att ”problemet” är att pengar/ekonomi är något som de allra flesta är väldigt dåliga på. Vi har knappt någon utbildning i ämnet i grundskolan, och dessutom är det ett ämne man inte pratar öppet om. Det krävs egentligen att man självmant söker upp informationen för att man ska stöta på den.
Om vi jämför med ett annat ämne, hälsa och träning. Så är det något som alla förstår sig på grunderna eftersom vi utbildar alla i det i grundskolan, sen känner alla någon sportig typ och man pratar till och med med honom om det. Som resultat vet alla att om man tränar och äter rätt så blir man stark och frisk, det behövs inte ens så mycket träning. Bara någon timme i veckan gör en stor skillnad bara man håller i, det förstår dom flesta. Även om dom aldrig får det gjort att börja så förstår dom att det är något dom egentligen borde göra, för att det har stora fördelar.
Men om alla hade varit lika kunniga i träning som dom är i privatekonomi så hade vi sert trådar som ”det är så jävla svårt att bli stark på gymmet”, där trådarbeten går ut på att ts var inne och testade några maskiner på måfå under loppen av en vecka och såg trotts det ännu inte ut som Arnold Schwarzenegger under 80talet.
Alla inser att det är absolut löjligt att förvänta sig bli stark så snabbt och så lätt under så kort tid. Men när det gäller ekonomins är det precis det folk förväntar sig. Och när det inte fungerar så så är det lönlöst och man ger upp utan att försöka lära sig något. Och än värre så tror sig alla trotts detta faktiskt vara ok kunniga i ämnet, så det är ingen som är intresserad att lyssna på oss super intresserade som är privatekonomins motsvarighet till din den där sportiga kamrat.
Istället har man fått höra en story om någon bodybuilder som tränade 10h/dag och bara åt kycklingbröst till mat i hela sitt liv, och antar att det är ända sättet att lyckas bli stark. Sen kallar man alla starka idioter som kastar bort sitt liv på en sån tråkig sak utan att egentligen få någon nytta i slutändan. Typ dom här inläggen är fan med i varenda jävla tråd i ämnet:
Att sanningen är att det räcker att träna någon timme i veckan (spara lite lagomt), bara man lär sig grunderna i kost (ser över din ekonomi för onödiga kostnader som man inte har någon nytta av) och sen upprätthåller detta över en längre tid är så jävla svårt att ta till sig av någon anledning.
Man kan spara otroligt mycket om man bara tar tag i det och intresserar sig lite, det betyder absolut inga knäckebröd utan ni skulle antagligen inte märka av någon skillnad i era liv. Utöver den initiala tidsinvesteringen för att utbilda er.
Jag t.ex bor i en mellanstor stad tillsammans med min sambo. Vi har bil, reser utomlands ungefär ”normalmycket”. Jag äter en onödigt stor mängd nötkött, folk i min omgivning skämtar med mig om min köttkonsumtion så absolut inge knäcke där. Vi flyttar nu till 80kvm med 20kvm uteplats, samt lite tomt. Vi går ut och äter på restaurang i 1000kr klassen varannan månad kanske, och lite mer sällan till ämne finare restauranger. Hon tycker om att shoppa och jag tycker om att spela golf, och datorer, så där springer det iväg en del slantar. Vi dricker vin/öl av icke billigaste sorterna och köper alltid precis det vi vill ha på krogen utan att tänka på priset.
Absolut Inge Joakim von anka liv för mig dvs, det är fan absurt vad folk antar hur mitt liv ser ut när jag berättar att jag går runt på 12-13tusen i månaden, min sambo något mindre. Alla utgifter har jag i excel sen 5år tillbaka, så har ganska jävla bra koll på utgifterna.
Så.. med min överdrivet lyxiga slösar livsstil så skulle jag, om jag hade median lön fortfarande kunna spara 10tusen i månaden, och om jag ville sen gå i pension vid 40år. Men det är så svårt att acceptera att något sånt är möjligt utan enorma uppoffringar eftersom alla har så enormt dålig koll.
Jag är motsvarigheten till ”den sportiga killen” som många känner, som gör det han är intresserad av och är då således även i väldigt god form. Många är inte intresserade på samma sätt men ni ser ändå upp till honom och frågar om råd för att själv komma igång, men tyvärr när det kommer till ekonomi så skiter ni i det totalt och hånar dom som kan med hur man vill leva på nudlar....
Ps.
Så jävla trött på alla dessa ”om man dör med pengar kvar så har man levt fel”. Det är iofs subjektivt men det är fan i min värld samma sak som att ett fetto hade sagt ”drömmen är att dö av fetma såklart. Om man inte gör det så betyder det ju att man hade kunnat fetat sig ännu mer innan man dog”.
Jag tror att ”problemet” är att pengar/ekonomi är något som de allra flesta är väldigt dåliga på. Vi har knappt någon utbildning i ämnet i grundskolan, och dessutom är det ett ämne man inte pratar öppet om. Det krävs egentligen att man självmant söker upp informationen för att man ska stöta på den.
Om vi jämför med ett annat ämne, hälsa och träning. Så är det något som alla förstår sig på grunderna eftersom vi utbildar alla i det i grundskolan, sen känner alla någon sportig typ och man pratar till och med med honom om det. Som resultat vet alla att om man tränar och äter rätt så blir man stark och frisk, det behövs inte ens så mycket träning. Bara någon timme i veckan gör en stor skillnad bara man håller i, det förstår dom flesta. Även om dom aldrig får det gjort att börja så förstår dom att det är något dom egentligen borde göra, för att det har stora fördelar.
Men om alla hade varit lika kunniga i träning som dom är i privatekonomi så hade vi sert trådar som ”det är så jävla svårt att bli stark på gymmet”, där trådarbeten går ut på att ts var inne och testade några maskiner på måfå under loppen av en vecka och såg trotts det ännu inte ut som Arnold Schwarzenegger under 80talet.
Alla inser att det är absolut löjligt att förvänta sig bli stark så snabbt och så lätt under så kort tid. Men när det gäller ekonomins är det precis det folk förväntar sig. Och när det inte fungerar så så är det lönlöst och man ger upp utan att försöka lära sig något. Och än värre så tror sig alla trotts detta faktiskt vara ok kunniga i ämnet, så det är ingen som är intresserad att lyssna på oss super intresserade som är privatekonomins motsvarighet till din den där sportiga kamrat.
Istället har man fått höra en story om någon bodybuilder som tränade 10h/dag och bara åt kycklingbröst till mat i hela sitt liv, och antar att det är ända sättet att lyckas bli stark. Sen kallar man alla starka idioter som kastar bort sitt liv på en sån tråkig sak utan att egentligen få någon nytta i slutändan. Typ dom här inläggen är fan med i varenda jävla tråd i ämnet:
Att sanningen är att det räcker att träna någon timme i veckan (spara lite lagomt), bara man lär sig grunderna i kost (ser över din ekonomi för onödiga kostnader som man inte har någon nytta av) och sen upprätthåller detta över en längre tid är så jävla svårt att ta till sig av någon anledning.
Man kan spara otroligt mycket om man bara tar tag i det och intresserar sig lite, det betyder absolut inga knäckebröd utan ni skulle antagligen inte märka av någon skillnad i era liv. Utöver den initiala tidsinvesteringen för att utbilda er.
Jag t.ex bor i en mellanstor stad tillsammans med min sambo. Vi har bil, reser utomlands ungefär ”normalmycket”. Jag äter en onödigt stor mängd nötkött, folk i min omgivning skämtar med mig om min köttkonsumtion så absolut inge knäcke där. Vi flyttar nu till 80kvm med 20kvm uteplats, samt lite tomt. Vi går ut och äter på restaurang i 1000kr klassen varannan månad kanske, och lite mer sällan till ämne finare restauranger. Hon tycker om att shoppa och jag tycker om att spela golf, och datorer, så där springer det iväg en del slantar. Vi dricker vin/öl av icke billigaste sorterna och köper alltid precis det vi vill ha på krogen utan att tänka på priset.
Absolut Inge Joakim von anka liv för mig dvs, det är fan absurt vad folk antar hur mitt liv ser ut när jag berättar att jag går runt på 12-13tusen i månaden, min sambo något mindre. Alla utgifter har jag i excel sen 5år tillbaka, så har ganska jävla bra koll på utgifterna.
Så.. med min överdrivet lyxiga slösar livsstil så skulle jag, om jag hade median lön fortfarande kunna spara 10tusen i månaden, och om jag ville sen gå i pension vid 40år. Men det är så svårt att acceptera att något sånt är möjligt utan enorma uppoffringar eftersom alla har så enormt dålig koll.
Jag är motsvarigheten till ”den sportiga killen” som många känner, som gör det han är intresserad av och är då således även i väldigt god form. Många är inte intresserade på samma sätt men ni ser ändå upp till honom och frågar om råd för att själv komma igång, men tyvärr när det kommer till ekonomi så skiter ni i det totalt och hånar dom som kan med hur man vill leva på nudlar....
Ps.
Så jävla trött på alla dessa ”om man dör med pengar kvar så har man levt fel”. Det är iofs subjektivt men det är fan i min värld samma sak som att ett fetto hade sagt ”drömmen är att dö av fetma såklart. Om man inte gör det så betyder det ju att man hade kunnat fetat sig ännu mer innan man dog”.
Vill bara ge dig cred till ett klockrent inlägg! Håller helt med!
