Socialtjänstlagen och LVU är båda från sjuttiotalet. Vid det här laget är de fullständigt integrerade i hela socialtjänstorganisationen. Det pågår en stor socialtjänstutredning i detta nu, främst utförd av socionomer inifrån systemet. Föga förvånande har de inte föreslagit något annat än obetydliga kosmetiska förändringar i lagarna. Ser man det krasst så är det inte troligt att socialtjänstsystemet ändras på något betydande sätt under den närmsta generationen.[/quote]
Tack för ett långt vettigt, krasst, sakligt inlägg i debatten!!👍🏼
Det är så himla svårt att låta bli att färgas av sina starka känslor i sitt resonemang när det gäller barn som far illa, det tror jag de flesta håller med om.
Lika svårt som att försöka analysera ev motiv/händelseförlopp i intensiv hobbydetektivanda utan att använda sina egna referenser som måttstock.
Denna tråd verkar bestå av två läger där ena sidan vill se huvuden rulla i samtliga instanser, och den andra sidan mer försöker förstå hur det kan ha gått så jävla galet.
Ditt inlägg kom som en frisk bris utan att lägga någon större värdering åt endera hållet. Skönt!
[/quote]Tror att många som engageras i detta fall ser sin 2-3-4 åring framför sig och tänker att om någon helt plötsligt kommer och lyfter denna lilla person bort från familj och det enda liv hen känner till, för placeras i ett helt annat hem, när man dessutom matas med historien innan och vet facit så går topplocket på den annars så sävlige svensson.
När man inte är insatt i alla turer om LVU, lagstiftning mm blir det ju mycket spekulationer och därför tycker jag det är bra om allt utreds. Finns tillräcklig lagstiftning eller ej, använder man lagstiftningen eller ej, fattar domstolen beslut enligt lagstiftarens intention eller ej, om inte vad krävs för för att det ska ske. Vad är barnets ombuds roll? Vad bör den ha för kompetens, borde annan kompetens efterfrågas i denna typ av fall. Det är ju enda sättet att det kommer ut något vettigt från denna tragedi.