Fanns det borgerliga versioner av Hasse och Tage?

Kände inte till honom, tack för tipset.
Sorglösa Brunn är kanske också inspirerad av honom.
Fast Povels texter är bra mycket klurigare, bästa delen av låtarna.

Är det någon som minns vad sketchen heter där syftet var att hitta på ett nytt ord för att verka smart som jag minns det som.

En spännande tråd som hade förtjänat fortsatt liv och diskussion.

Så som jag ser det är premissen något felaktig. Mycket riktigt företrädde Hasse & Tage en idealistisk demokratisk socialism i grunden – en marxistisk världsbild med mycket maktkritik i sina verk.
Skulle dock hävda att humorn i mångt och mycket företrädde en borgerlighet, med fostran i universitetsvärldens studentspex och intellektuella anspråk.

Som någon annan nämnde i tråden, så är socialdemokratin i 60- och 70-talets Sverige utmålad som borgerlig (ibland mycket befogat.)
Socialdemokratin har väl ett komplicerat förhållande till duon, då de utan någon egentlig konkurrens är makten, i alla avseenden.

Äppelkriget och kärnkraftsfrågan är bara några av konfliktlinjerna som talar emot att de på något vis skulle varit en megafon för Socialdemokratin.
Verkligheten är något mer komplicerad.

Så vad som anses borgerligt och/eller höger behöver preciseras. I min mening är det inte samma sak.

Jag gissar att Kalle Sändare var borgerlig.

Det hade varit så sjukt skoj om Batra hade varit bokstavsvänster och standuppat om vad han och AKB pratar om vid frukostbordet.

Men Magnus Härenstam? Tänker du på hans lite stela folkparti-vibbar? Det tror jag var en roll han spelade hela livet. Jag tycker det är svinsvårt att sätta en politisk färg på honom.

Är verkligen samtliga i den listan uttalat borgerliga?

Mnja, Robert Gustafsson har sossesympatier läste jag nånstans.
Men Härenstam, som ifrågasattes härovan, skulle jag säga var typisk borgarkomiker. Östermalmsfödda brukar vara måna om sitt, om dom inte gjort fadersuppror med buller och bång.

Detta är väl borgerliga versionen av Hasse och Tage?
https://www.youtube.com/watch?v=8iBvItk0JHQ

Fattar ärligt talat inte frågan.

Hasse och Tage var väl uppskattade för att de uppvisade en humanitet även mot de svaga och ofullkomliga samt för att de propagerade för förståelse istället för oförståelse och girighet.

Hur skulle en borgerlig Hasse och Tage se ut?
Skulle de typ väcka sympati genom att propagera för att det visst är rimligt att stjäla sina arbetares lön?

Kamrat Uppmarksamhets ora sätter träffsäkert vänsterfingret på hur Sverige av 1970-talet såg humor. Humor var en bra grej och då var den så klart socialistisk.

En megastor majoritet svenskar gillade Hasseåtage och de flesta svenskar visste att dessa två sköna kamrater i allt var för socialism. Statsminister Olof P (s) hade denna duo som ett av sina draglok även fast Hasseåtage någon gång litet av klädsamt motvalls kritiserade den socialdemokratiska regeringen från ett ännu radikalare och ännu rödare vänster-om-vänster-perspektiv. Tage, var därtill till och från synndickalist.

Vi svenskar visste: Humor är humanitet är röd politik.

Att tänka sig borgerlig humor var omöjligt. Som kamrat U skrev ovan - skulle en borgare skämta om att suga ut arbetare och, nu citerar vi: "...stjäla arbetares lön...".

Borgare, sågs i statsminister Olof P:s Sverige av en majoritet svenskar som att dessa rikingar till fascister stödde dicktatur, folkmord, rasism och kvinnoförtryck.

När Generalissimo Franko i Spanien innan år 1976 lät gar rotera våltäcktsmän (forumstavat) å mördare så sade Olof till svenskarna att dessa fimpade var Frihetskämpar och Familjefäder.

De ville ett kommunistiskt Spanien men vi i Sverige sa' att de var socialister och det var fint som f-n.

Borgarna, sades av Olle vara "för mördaren Franko". Klart ingen kulturperson lr framträdande svensk ville va' borgare då.

När konstnär hr Peter Dahl kom ut med borgerlig bakgrund blev han illa bashad av kultureliten.

Alla andra i Sverige hade ju vett att påstå sig ha"arbetarbakgrund" !

Trådfråga: Hur tror ni bredden i humorn i Sverige mådde, bortom Hasseåtage..?

Ja, alltså du har nog rätt i att humorn i mainstream var kraftigt "vänstervriden", men det återstår ju ändå att stölden sker i olika proportion. Är den proportionen för stor blir arbetskraften bestulen.