Göran Adamsson har gjort en uppdaterad studie om invandrare och brott som bygger vidare på BRÅ:s studie från 2005 där sju brottskategorier har studerats: Mord, dråp och misshandel med dödlig utgång; Misshandel; Våldtäkt; Övriga sexualbrott; Rån; Stöld; samt Övriga brott.
I rapporten framgår att andelen brott registrerade på personer med utländsk bakgrund har ökat kraftigt från 1985 - 1989 till 2013 - 2017 vilket även andelen brott utförda av personer som ej är folkbokförda i landet har gjort.
Vad har ni för åsikter kring studien, är hans slutsatser förvånande eller helt förväntade?
Rapporten finns att ladda ner på nedanstående länk
https://static1.squarespace.com/stat...et_29nov19.pdf
I rapporten framgår att andelen brott registrerade på personer med utländsk bakgrund har ökat kraftigt från 1985 - 1989 till 2013 - 2017 vilket även andelen brott utförda av personer som ej är folkbokförda i landet har gjort.
Vad har ni för åsikter kring studien, är hans slutsatser förvånande eller helt förväntade?
Citat:
https://www.gp.se/debatt/d%C3%A4rf%C...StvSN7WMNtdjPo
I benämningen migrant ingår tre olika definitioner: personer födda i Sverige av en inrikes och en utrikes född förälder, personer födda i Sverige av två utrikes födda föräldrar och personer födda utrikes. Av Sveriges totalbefolkning på cirka tio miljoner var enligt denna definition cirka 3,3 miljoner människor migranter år 2017.
Oförändrad brottsbenägenhet
Vad har då hänt mellan 2001 och 2017? För första gången står de med utländsk bakgrund för en majoritet av registrerade brottsmisstankar: cirka 58 procent. Deras procentandel av befolkningen är nu 33 procent. Det betyder att individuella migranter alltså inte blivit mer brottsbenägna. Siffrorna beror nästan uteslutande på att att de nu utgör en större andel av vår befolkning.
Dessutom varierar det mellan brottskategorier. Angående ”Mord, dråp, och misshandel med dödlig utgång” har andelen skäligen misstänkta migranter ökat från cirka 42 procent i slutet av 1980-talet till 73 procent 2017. Knappt tre av fyra är alltså migranter. För ”misshandel” visar motsvarande siffror en uppgång från 34 procent till 63 procent. Brottskategorin ”våldtäkt” bryter dock trenden. I början av 2000-talet var ungefär 60 procent av skäligen misstänkta våldtäkter kopplade till migranter. 2017 var siffran 56 procent – en noterbar nedgång. Om statistiken påverkats av #metoo-debatten tar rapporten inte ställning
Vi ser också att brottsfrekvensen inom gruppen ej folkbokförda ökar kraftigt. Dessa personer är från utlandet, men räknas inte som personer med utländsk bakgrund eftersom de inte är folkbokförda i Sverige. Till denna grupp hör icke dokumenterade personer (”papperslösa”), asylsökande som ännu inte kommit in i systemet, utländska inbrottsligor, samt temporära besökare. Gruppens andel av brott ökade från tre procent 1985-1989 till 13 procent 2013-2017. Ungefär en av åtta skäligen misstänkta för brott i Sverige tillhör nu denna grupp. Eftersom den är relativt liten tyder siffrorna på att brottsbenägenheten inom gruppen är betydande.
Oförändrad brottsbenägenhet
Vad har då hänt mellan 2001 och 2017? För första gången står de med utländsk bakgrund för en majoritet av registrerade brottsmisstankar: cirka 58 procent. Deras procentandel av befolkningen är nu 33 procent. Det betyder att individuella migranter alltså inte blivit mer brottsbenägna. Siffrorna beror nästan uteslutande på att att de nu utgör en större andel av vår befolkning.
Dessutom varierar det mellan brottskategorier. Angående ”Mord, dråp, och misshandel med dödlig utgång” har andelen skäligen misstänkta migranter ökat från cirka 42 procent i slutet av 1980-talet till 73 procent 2017. Knappt tre av fyra är alltså migranter. För ”misshandel” visar motsvarande siffror en uppgång från 34 procent till 63 procent. Brottskategorin ”våldtäkt” bryter dock trenden. I början av 2000-talet var ungefär 60 procent av skäligen misstänkta våldtäkter kopplade till migranter. 2017 var siffran 56 procent – en noterbar nedgång. Om statistiken påverkats av #metoo-debatten tar rapporten inte ställning
Vi ser också att brottsfrekvensen inom gruppen ej folkbokförda ökar kraftigt. Dessa personer är från utlandet, men räknas inte som personer med utländsk bakgrund eftersom de inte är folkbokförda i Sverige. Till denna grupp hör icke dokumenterade personer (”papperslösa”), asylsökande som ännu inte kommit in i systemet, utländska inbrottsligor, samt temporära besökare. Gruppens andel av brott ökade från tre procent 1985-1989 till 13 procent 2013-2017. Ungefär en av åtta skäligen misstänkta för brott i Sverige tillhör nu denna grupp. Eftersom den är relativt liten tyder siffrorna på att brottsbenägenheten inom gruppen är betydande.
Rapporten finns att ladda ner på nedanstående länk
https://static1.squarespace.com/stat...et_29nov19.pdf
