Är ett STORT fan, har lyssnat på nästan alla avsnitt sedan start, och nu har det alltså gått så långt att jag var tvungen att starta konto här på flashback bara för att kunna skriva ner lite tankar kring programmet jag spenderat så mycket tid med i mina hörlurar.
First thing first: ÄLSKAR hur ni bashar Parisa. Har jobbat med henne på några produktioner, och hon är alltså fullständigt vidrig. Härskartekniker, självupptagen/narcissistisk och ofta ett riktigt jäkla as. HUUUR kan svenska folket inte se hur hemsk hon är, jag tycker att det går igenom rutan så tydligt. Hennes senaste produktion kvartsamtal känns bara som en kuliss så Parisa ska kunna glänsa och visa sig smartare än de som hon intervjuar. Man kan nästan bli fnittrig i möten med henne, för hon är lite som en karikatyr på sig själv. Fortsätt granska!!
Och, när jag ändå skriver i min första flashbacktråd så kommer här en skamlös recension på programledarna, med reservation att jag, som jag skrev innan, ÄLSKAR SKITEN. Men ändå lite saker jag tänkt på under alla dessa timmar, och som jag och mina kompisar som också lyssnar på har snackat lite om:
Fredrik - tycker att Fredrik är otrolig på sitt jobb som ankare, att kunna balansera mellan att vara the voice of reason, samtidigt som han är syrlig och rolig. Otroligt! Om jag ska säga nåt negativt är det kanske alla hans pedo-skämt, som nästan bara känns tvångsmässiga och inte så roliga. Som att han MÅSTE få in en pedofilreferens i varje avsnitt. Var roligare de första gångerna än nu. Men överlag, lyser som en stark stjärna. Älskar dessutom när han vågar vara personlig och sårbar.
Jesper. ÄLSKAR Jesper, tycker att han adderar till så mycket till programmet. Speciellt nu när han är nykter på vardagarna och lite vassare. Däremot tycker jag att det är synd att han är/har blivit så lättkränkt. Tar ofta död på samtalen eftersom han blir kränkt och stämningen blir lite svajig. Det bästa som finns är ju folk som kan skratta åt sig själv. Känns som att det har blåst lite vindar internt mellan redaktionen, och att han nu försvarar sig själv och sin persona med näbbar och klor, vilket man kan höra som lyssnare. Det är nog det enda som skaver lite, för annars är han så jäkla smart, allmänbildad, rolig och charmig. Och ja, kanske att han borde bli lite bättre på att ställa frågor och låta intresserad av de andra runt bordet. Men missförstå mig rätt - utan Jesper blir samtalen ofta platta och förutsägbara, så han är ju svinviktig för innehållet.
Calle - varför inte han med hela tiden? Och pratar hela tiden? Han är otrolig! Grundad, snäll, skön och som lyssnare känner man sig alltid trygg och på bra humör när han är med i diskussionen.
Hannes - awww, så lillgammal, så dryg och precis så som alla är när de är unga och tror att de har koll på hela världen. Ibland roligt att lyssna på, ibland outhärdligt. Kanske mest outhärdligt tbh.
Ghettopanelen med Sylvia - tyckte att hon var femplus. Var är hon? Otroligt underbar person! Content-stjärna av rang!
Casper, samma låda som Calle. Svårt att toppa likeability-nivån här. Gullig!
Max - varför är inte han med oftare? Och Gunilla. ÄLS på båda!
Tora. Underbar. Men är tjejpanelen lite överhypad eller? Alltså missförstå mig, den är femplus, men ”enda anledningen till att jag lyssnar” - kommentarerna är lite överdrivna eller? Då tycker jag att Sylvias segment var minst lika bra, kanske lite roligare till och med för hon var så jävla skön och ofiltrerad.
Gud, blev en roman! Aja, hoppas ni orkat läsa till slutet. Sammanfattningsvis, det här är det roligaste som hänt den svenska poddvärlden. Nyskapande, genuint och med en smart edge. Fortsätt det otroliga jobb ni gör! TACK!