Folk som skryter om att dom är fattiga

Det är otroligt jobbigt när folk skryter om att dom är så fattiga hela tiden.

Åh vad fattig jag är. Åh jag har inte råd med det där, jag är så fattig. Åh vad lite pengar jag har. Hela tiden. Åh vad fattig jag var som barn. Åh vad tufft det är för mig.

Håll käften!

Jag tjänar minst av alla mina kompisar. Oftast så har jag inte ens ett jobb. Eller något rent skitjobb för 18-20 tusen innan skatt. Jag är inte i närheten av en fast anställning.

Ändå så har jag råd att hitta på grejer. Vill du gå ut på krogen? ”Nej jag är så fattig, har inte råd” är oftast svaret. När man åker och ska kolla på kläder med dom.
”Oj vad dyrt” ”Jag är så fattig jag har inte råd med något”. När dom går runt med dyra märkeskläder för flera tusen så är 500 spänn för jeans ”otroligt dyrt”.

”Nej kan inte käka ute är så fattig” Dom vill att man ska tycka så synd om dom. Dom spenderar aldrig men är ändå så fattiga.

Dom kompisarna som alltid ska skryta om hur fattiga dom är, har fast anställning med jobb där dom tjänar 28+ i månaden.
Oj vad fattiga dom är. Dom har dyra märkeskläder såklart. Bil, fin bostadsrätt. Åker utomlands varje sommar.

Sen ska dom alltid skryta om hur fattiga dom var som barn. När båda deras föräldrar har fast jobb, dyra lägenheter, fick fina kläder, dyr mat. Hade bil. Bodde i villor
Själv så var jag ganska fattig, men det är inget jag skulle skryta om. Skämdes ju på den tiden.
Skämmas nu för att jag oftast inte har jobb.

Men dom var ju så fattiga och dom är så fattiga hela tiden
Man tror ju att om någon var fattig, så skulle man inte gå runt och skryta om det.
Folk som är fattiga går inte runt och skryter om det.

Det är otroligt frustrerande.

Sluta gnäll och sluta "skryta" om att du är fattigast!

Aldrig hört någon skryta om fattigdom. Jag tror du missuppfattat något.

Håller med om att dom som är fattiga "på riktigt" sällan skyltar och skryter med det, hellre skäms dom för att dom inte har råd att gå på stan o fika med sin kompis.
Men allting är relativt..
Då jag jobbade i butik och hade en låg lön, så tyckte jag att jag sällan hade råd med det jag ville, men jag åt ute på stan 1 gång i veckan och höll mig med hyfsade kläder för att se någorlunda proper ut på jobbet i butik, så jämfört med nu hade jag det gott ställt. Men hade inte råd att spara eller åka utomlands.
Som arbetslös och sjukskriven så undrar jag i princip varje månad vad jag ska äta sista veckan i månaden, trots att jag skurit ner på det mesta som går att skära ner på. Så i förhållande till då jag jobbade är jag ju fattig, men det finns ju dom som har det mycket värre, så ser mig inte som fattig ändå.
Men vet att om man har hyggligt med pengar, (sällan behöver vrida och vända på slantarna för att få dom att räcka hela månaden) så vänjer man sig fort vid högre standard, och kan då tycka att man är fattig eller att byxor är dyra. Men å andra sidan har man kanske ett sparande på banken om 50 000, så fattig är man inte då tycker jag...
Tror att många skäms för att säga att dom har det bra?

Som någon tidigare skrev, tror du missuppfattat det, dom "skryter" knappast om att dom är fattiga. Och dom är inte fattiga.


Jag har en bostadsrätt, bil och går på A-kassa nu, jag får 10.400 kronor i månaden, jag är fattig, just nu för tillfället. Men jag är ändå inte fattig om man ser till bostaden och andra ägodelar. Men det är inget man skyltar med precis, men heller inget jag döljer.


Om du är den enda i ditt kompisgäng som ännu inte lyckats köpa en bostad, och håla ett fast heltidsjobb, är det dig det är fel på....inte din omgivning/kompisar.


Det är väl för fan inget att "skryta" om att man är fattig? Att vara fattig är i mina ögon ett misslyckande.

Det är ofta ett utlopp för frustration över att, trots att man har relativt god inkomst, inte förmår sig unna sig saker utan dåligt samvete för att ta pengar från alla andra mer ansvarsfulla saker att lägga pengarna på. Folk med bättre inkomst har ofta också högre utgifter, så att leva från lön till lön är inte uteslutet. Delad ekonomi mellan partners kan också vara en källa till frustration, som ett koppel. Visst, det är självförvållat med husen, bilen, make/maka etc... och det är okänsligt att skämta om att man är fattig när man tekniskt sett inte är det.

Klart att de inte har råd om de ska betala avgifter, amorteringar, resor och billån.

De har kanske mindre kvar i reda pengar än vad du har när månadens utgifter är betalda.

De vill att du ska bjuda. Gratis smakar alltid bäst. Jag har också sådana vänner som tjänar väldigt bra och gnäller på att allt är för dyrt (nej de har inga enorma utgifter då några även bor hemma gratis), de är bara snåla/bortskämda och vet inte hur man håller i sina pengar.

Det är inget att skrytta om det är som att skrytta om vem som det är mest synd om eller skrytta om att man är incel. Köp istället en dyr klocka och skrytta om vad du har råd med så dem lär sig vad som är värt att skrytta om.

-En del är så fattiga. Allt de äger är pengar.
Ord som aldrig stämt in bättre.

Det är inte skryt, det är kom och tyck synd om mig att jag inte har råd med senaste iphonen. Samma med överviktiga som ska påpeka detta 20 gånger om dagen, det är tyck synd om mig där också.

Folk som är fattiga på riktigt klagar inte, dom är fullt upptagna med att få ihop dagen och har varken tid eller energi att gnälla.

Inte förstått heller varför det finns vissa som gör såhär. De hade bara kunnat säga att de prioriterar sparande eller inte vill slösa pengar, man hade ju förstått. Men ska folk hålla på och ljuga och gnälla om att de är fattiga, då blir det ju bara konstigt. Ingen dömer er för att ni inte vill slösa pengar, så säg bara att ni inte vill helt enkelt istället för att börja larva er med att ni är fattiga.

Har varit med om folk som bor i bostäder som kostar hälften så mycket som min, där de är två som har inkomst där båda har högre inkomst än mig och färre utgifter som ändå resonerar såhär. Det är ganska respektlöst egentligen att köra den jargongen mot individer som de borde veta ha en mycket sämre ekonomisk situation än dem själva.

Jag skulle inte gå till en uteliggare och klaga över att jag har så lite pengar, när jag har ett välbetalt heltidsjobb. Ska man tala om social inkompetens så är väl ändå det ett perfekt exempel på det.