• 1
  • 2
2019-11-26, 19:53
  #1
Medlem
Jag tycker att jag lyckats någorlunda i karriären men känner ändå att jag är rätt så fattig för min ålder. Lite beror det på att jag tog ett par sabbatsår efter gymnasiet och reste runt osv. Hursomhelst, nu vid 38 har jag skrapat ihop drygt 6.2 miljoner (varav 1.8mkr ligger låst i pensionsförsäkringar). Det är först de senaste åren jag börjat tjäna acceptabelt med pengar och jag drar nu in knappt 250k netto per månad (varav jag sparar runt 120-150k).

Så hursomhelst. Besparingarna stiger ju runt 1.5-2mkr per år men förmögenhetsbyggandet känns ändå som att det går åt helvete för sakta. Det kommer ju ta minst 15 år att spara ihop någon form av dra åt helvete-pengar i denna takt. Dessutom känns det som att det blåser vänstervindar med tal om skatter på finansiella transaktioner, att införa inkomstskatt på aktievinster osv. Jag känner mig mycket orolig och önskar ibland att man kunde fast forward tio år så att man åtminstone hade 20 millar att lugna nerverna med.

Hursomhelst, vid vilken nivå tycker ni att man kan börja slappna av och sluta oroa sig åtminstone för att överleva? Och har ni några tips om hur man kan lindra ångesten över att det tar så lång tid att bygga kapital? Jag känner att den dag man regelbundet drar in någon miljon i avkastning på kapitalet per år borde man kanske kunna slå av på takten lite och njuta mer av vardagen.
Citera
2019-11-26, 20:15
  #2
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Harrywinston
Jag tycker att jag lyckats någorlunda i karriären men känner ändå att jag är rätt så fattig för min ålder. Lite beror det på att jag tog ett par sabbatsår efter gymnasiet och reste runt osv. Hursomhelst, nu vid 38 har jag skrapat ihop drygt 6.2 miljoner (varav 1.8mkr ligger låst i pensionsförsäkringar). Det är först de senaste åren jag börjat tjäna acceptabelt med pengar och jag drar nu in knappt 250k netto per månad (varav jag sparar runt 120-150k).

Så hursomhelst. Besparingarna stiger ju runt 1.5-2mkr per år men förmögenhetsbyggandet känns ändå som att det går åt helvete för sakta. Det kommer ju ta minst 15 år att spara ihop någon form av dra åt helvete-pengar i denna takt. Dessutom känns det som att det blåser vänstervindar med tal om skatter på finansiella transaktioner, att införa inkomstskatt på aktievinster osv. Jag känner mig mycket orolig och önskar ibland att man kunde fast forward tio år så att man åtminstone hade 20 millar att lugna nerverna med.

Hursomhelst, vid vilken nivå tycker ni att man kan börja slappna av och sluta oroa sig åtminstone för att överleva? Och har ni några tips om hur man kan lindra ångesten över att det tar så lång tid att bygga kapital? Jag känner att den dag man regelbundet drar in någon miljon i avkastning på kapitalet per år borde man kanske kunna slå av på takten lite och njuta mer av vardagen.
Du kommer alltid att känna oro. Mycket pengar hjälper inte. Ångesten kommer att gripa tag i dig.

Det finns alltid mycket att oroa sig för. Du kanske aldrig blir pensionär. Min gymnasiekamrat dog långt innan 60. Samma med en arbetskamrat. Ångest, ångest är vår arvedel.
Citera
2019-11-26, 20:41
  #3
Medlem
revodnebs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Bill-N
Du kommer alltid att känna oro. Mycket pengar hjälper inte. Ångesten kommer att gripa tag i dig.

Det finns alltid mycket att oroa sig för. Du kanske aldrig blir pensionär. Min gymnasiekamrat dog långt innan 60. Samma med en arbetskamrat. Ångest, ångest är vår arvedel.

Precis, ts har ju redan en bra slant, dags att se över utgifterna så står han sig ganska bra. Passa på att leva lite också under tiden.
Citera
2019-11-26, 20:54
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Harrywinston
Jag tycker att jag lyckats någorlunda i karriären men känner ändå att jag är rätt så fattig för min ålder. Lite beror det på att jag tog ett par sabbatsår efter gymnasiet och reste runt osv. Hursomhelst, nu vid 38 har jag skrapat ihop drygt 6.2 miljoner (varav 1.8mkr ligger låst i pensionsförsäkringar). Det är först de senaste åren jag börjat tjäna acceptabelt med pengar och jag drar nu in knappt 250k netto per månad (varav jag sparar runt 120-150k).

Så hursomhelst. Besparingarna stiger ju runt 1.5-2mkr per år men förmögenhetsbyggandet känns ändå som att det går åt helvete för sakta. Det kommer ju ta minst 15 år att spara ihop någon form av dra åt helvete-pengar i denna takt. Dessutom känns det som att det blåser vänstervindar med tal om skatter på finansiella transaktioner, att införa inkomstskatt på aktievinster osv. Jag känner mig mycket orolig och önskar ibland att man kunde fast forward tio år så att man åtminstone hade 20 millar att lugna nerverna med.

Hursomhelst, vid vilken nivå tycker ni att man kan börja slappna av och sluta oroa sig åtminstone för att överleva? Och har ni några tips om hur man kan lindra ångesten över att det tar så lång tid att bygga kapital? Jag känner att den dag man regelbundet drar in någon miljon i avkastning på kapitalet per år borde man kanske kunna slå av på takten lite och njuta mer av vardagen.
Trygghetsnarkomaner som dig kommer aldrig känna sig trygga... förmodligen har du vuxit upp under knappa förhållanden med väldigt lite trygghet under din uppväxt (mycket stryk där hemma och mobbad i skolan förmodar jag). Kvittar om du får 100 miljoner på kontot så kommer du ändå gå runt och känna dig rädd och nervös. Gå till psykolog är mitt tips och lär dig älska det du har.
Citera
2019-11-26, 20:57
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Harrywinston
Jag tycker att jag lyckats någorlunda i karriären men känner ändå att jag är rätt så fattig för min ålder. Lite beror det på att jag tog ett par sabbatsår efter gymnasiet och reste runt osv. Hursomhelst, nu vid 38 har jag skrapat ihop drygt 6.2 miljoner (varav 1.8mkr ligger låst i pensionsförsäkringar). Det är först de senaste åren jag börjat tjäna acceptabelt med pengar och jag drar nu in knappt 250k netto per månad (varav jag sparar runt 120-150k).

Så hursomhelst. Besparingarna stiger ju runt 1.5-2mkr per år men förmögenhetsbyggandet känns ändå som att det går åt helvete för sakta. Det kommer ju ta minst 15 år att spara ihop någon form av dra åt helvete-pengar i denna takt. Dessutom känns det som att det blåser vänstervindar med tal om skatter på finansiella transaktioner, att införa inkomstskatt på aktievinster osv. Jag känner mig mycket orolig och önskar ibland att man kunde fast forward tio år så att man åtminstone hade 20 millar att lugna nerverna med.

Hursomhelst, vid vilken nivå tycker ni att man kan börja slappna av och sluta oroa sig åtminstone för att överleva? Och har ni några tips om hur man kan lindra ångesten över att det tar så lång tid att bygga kapital? Jag känner att den dag man regelbundet drar in någon miljon i avkastning på kapitalet per år borde man kanske kunna slå av på takten lite och njuta mer av vardagen.

Ja du Harry.
Inte latt att vara fattig nar man forsoker leka med de stora pojkarna

Du ar alltsa medelalders och fortfarande beroende av en forvarvsinkomst for ditt uppehalle...
Precis som du redan raknat fram sa maste du spara ytterligare 15-20ar i samma takt innan du kan koppla av,och det med radande forutsattningar pa bade inkomst och beskattning.

Nar du har +2.5M USD ar du val finansiellt redo for ett normalt medelklassliv utan att behova arbeta langre.
Men da ar du bortat 55-60..Tragiskt

Angesten far du leva med om du lever sa lange dvs.
Citera
2019-11-26, 21:01
  #6
Medlem
Ja, det enda hoppet är väl en börsrusning men det lär ju dröja ett tag. S&P 500 är ju upp 469% på drygt 10 år så det hade ju varit fint om man legat inne på börsen med någon miljon USD för tio år sedan.
Citera
2019-11-26, 21:03
  #7
Medlem
Fotbollsspelaren Klas Ingesson blev 46 år gammal. Om TS blir lika gammal har han endast åtta år kvar att leva. Vad tänker du om det TS? Och Klas var den starkaste och hade bäst kondis.
Citera
2019-11-26, 21:04
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av BajsBoo
Trygghetsnarkomaner som dig kommer aldrig känna sig trygga... förmodligen har du vuxit upp under knappa förhållanden med väldigt lite trygghet under din uppväxt (mycket stryk där hemma och mobbad i skolan förmodar jag). Kvittar om du får 100 miljoner på kontot så kommer du ändå gå runt och känna dig rädd och nervös. Gå till psykolog är mitt tips och lär dig älska det du har.

100mkr så skulle jag nog garanterat slappna av. Eller så skulle man kanske iofs känna press att dubbla dkiten så att man hade råd med en någorlunda yacht och ett penthouse i SoHo.
Citera
2019-11-26, 21:09
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bill-N
Fotbollsspelaren Klas Ingesson blev 46 år gammal. Om TS blir lika gammal har han endast åtta år kvar att leva. Vad tänker du om det TS? Och Klas var den starkaste och hade bäst kondis.

Jag äter bra och motionerar och tömmer både tarmen och pungen två gånger om dagen. Ingen tobak heller för den delen. Så om det händer något sådant så antar jag att det vore ödets ironi.

Du däremot. Du verkar ju inte direkt lycklig och tillfreds. En riktig socialist på nivå med Bernie Sanders, Elizabeth Warren, Sook och gänget. Kan tänka mig att du kränger i dig lite för många Calzone och Mariestad för att döva smärtan/avundsjukan när du ser achievers åka förbi i Mercedes? Avund, missunsamhet och Calzone förkortar livet!
Citera
2019-11-26, 21:13
  #10
Medlem
You gotta pump those numbers up, those are rookie numbers.

Dags att skärpa till sig och börja tjäna riktiga pengar. Du måste minst ha 100 miljoner sek i likvider, gärna mer.

Nu är det bara att invänta kommande lågkonjunktur och utnyttja den maximalt. Spelar du dina kort rätt då så har du chans att komma ikapp.
Citera
2019-11-26, 21:17
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Harrywinston
Jag äter bra och motionerar och tömmer både tarmen och pungen två gånger om dagen. Ingen tobak heller för den delen. Så om det händer något sådant så antar jag att det vore ödets ironi.

Du däremot. Du verkar ju inte direkt lycklig och tillfreds. En riktig socialist på nivå med Bernie Sanders, Elizabeth Warren, Sook och gänget. Kan tänka mig att du kränger i dig lite för många Calzone och Mariestad för att döva smärtan/avundsjukan när du ser achievers åka förbi i Mercedes? Avund, missunsamhet och Calzone förkortar livet!
Mercedes, för mig duger en gammal volvo bra. Och jag är nästan nykterist. Bernie Sanders och Sook är mina idoler.
Citera
2019-11-30, 08:12
  #12
Medlem
TS mitt MÅL för att bli ekonomiskt oberoende är knappt den summan som du redan är uppe i, och målet är att ha den summan när jag är i din ålder så uppenbarligen handlar det mest om utgifterna som du bör försöka sänka, sen bör du träna på att inte oroa dig så mycket, att prata med en psykolog om det vore nog inte fel, du har ju råd med det iaf..
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in