Har inte nätdejtat sådär jättemycket än, utan det är något jag testat till och ifrån. Så mina svar utgår från det. Är inte tjej, men måste bekräfta det du skriver som sant lite grann ändå.
Citat:
Ursprungligen postat av
Krockers
Ni som är tjejer här på Flashback, känner ni att ni har svårt att träffa någon via nätdejting?
Själv känner jag att detta är övermäktigt svårt. Av alla jag kontaktar svarar nästan ingen, av de som svarar dör kontakten snabbt ut och av de man bokar träff med / pratar om att träffas rinner 90% av gångerna ut i sanden.
Detta är ett riktigt problem anser jag. För vad har folk för möjligheter idag när det kommer till dejting? De flesta som inte träffar någon via sitt jobb eller vänskapskrets vänder ju sig till nätet och om nätet bara bidrar med denna förtvivlande hopplöshet som många män beskriver, så är ju något fel.
Grundförutsättningen för att dejting ska fungera, är ju att man träffar någon regelbundet så att man till slut kanske fastnar vid någon. Dejting ska ju vara träffar med folk helt enkelt. Tänk er om ni spelar ett onlinespel där ni ska paras ihop med en motspelare, fast ni paras aldrig ihop med en motspelare för att de avbryter mitt i. Ni spelar då ett onlinespel där ni aldrig får spela, utan bara titta på en laddskärm. Hur idiotiskt är inte det.
Citat:
Ursprungligen postat av Krockers
De som väljer att inte svara är ignoranta och förblir kvar på nätdejtingsidorna år ut och år in. Oklart om det ens är riktiga personer bakom kontona, än mer tragiskt om det faktiskt är så.
Det är ju dock detta som är så ofantligt konstigt, för de människorna som är tråkiga som väljer att inte svara, skiter att ta vara på möjligheter och såna saker... Det är ju de människorna som kommer ur situationen först av någon konstig anledning. Tar såklart påståendet från luften, men ni får ta mitt ord på det för det är min upplevelse. Åtminstone när det gäller vänner, de som är minst tillgängliga, minst öppen för att göra saker och sånt är de som får flest vänner.
Citat:
Ursprungligen postat av Krockers
Alt. pratar man om att ses och får ett positivt intryck av personen, men så visar det sig att tjejen man försöker boka träff med krånglar å det grövsta med ombokningar osv. Visst, har man ett befogat skäl (typ att man blev sjuk) är det en sak, sånt kan väl hända, men om man är uppe i tredje/fjärde avbokningen för att "jag har mycket att göra" inser man att personen helt enkelt bara är krånglig. Värt att nämna är att jag velat ge en chans även till sådana personer och efter många om och men träffat vissa, men då (milt uttryckt) snabbt insett varför de inte får ihop sina liv.
Precis, vad beror dessa beteenden på egentligen. Detta är inte unikt nödvändigtvis för tjejer, utan människor i det stora hela. Tänk om de går miste om den bästa potentiella partnern som de kunnat haft under sin livstid bara för att de gör så?
Det handlar inte längre om att misslyckas shittests, vara otillräcklig, inte se tillräckligt bra ut eller något sånt för männen längre heller, utan de får inte chansen till att börja med.
Citat:
Ursprungligen postat av Krockers
Ytterligare en faktor är alla förbannade krav. Jag har såklart en hel del krav på de jag vill träffa (då jag som sagt gett alltför många chanser även till mindre seriösa personer) men när man läser folks (tjejers i mitt fall) profiler ser man snabbt en lista i stil med:
- Kontakta mig enbart om du är minst XXX cm lång
- Kontakta mig enbart om du har samma klädsmak som jag
- Kontakta mig enbart om du har samma musikstil som jag
- Kontakta mig enbart om du gillar den och den författaren
- osv.
Det störigaste är inte kraven i sig, utan det är att även om du uppfyller varenda krav så får du i regel inget svar ändå.
Citat:
Ursprungligen postat av
Izzina
Jag tycker det är svårt. Dels att hitta någon intressant. Sedan när man väl matchat eller börjat skriva så tar många killar inte initiativ till att ses IRL och chatten dör ut lite. När man väl träffar någon för dejt märker man att kemin inte riktigt finns eller man passar inte ihop. Där är det ju lättare att träffa någon t ex på krogen eller annan plats tänker jag. Internet ger ju bara ett litet intryck av personen.
Är just därför onlinedejting inte fungerar. Varför ska man jaga någon väldigt länge och lägga massvis med tid online, bara för att få reda på om man passar med personen eller inte vid senare skede när man träffas? Bättre om folk är snabbare med att träffas så man kan få reda på det tidigare.
Ni tjejer får bli bättre på att ta initiativ till att träffas också, annars kommer dejting som koncept aldrig att fungera. Nu är detta exempel inte online förvisso, men jag har praktiskt taget haft tjejer i min omgivning som blivit SUR och konfronterat mig för att jag inte frågat ut dem, när jag aldrig ens pratat med dem förut förutom slängt några ord. Jag har haft tjejer som blivit sur på mig och kallat mig skit för att jag träffat en annan tjej, när tjejerna själv visat 0 intresse och undvikit mig och inte svarat. Vad är det för konstiga beteenden egentligen?
Tjejer måste lära sig att ta mer initiativ eller skapa isbrytare, särskilt idag när samhället blivit så som det blivit. Att vara passiviserad totalt går inte med dagens isolerade samhälle och för den delen stämmer inte överens med jämställdhetssamhället vi skapat.
Citat:
Ursprungligen postat av
elopi
Nu var det längesen jag nätdejtade men jag vet att jag drog mig ur ett par dejter pga nervositet, och så spelar man lite cool för man vågar inte erkänna hur läskigt det känns
Låter konstigt om det bara är jag som får nerver av att träffa främmande män på en dejt. Aldrig någon som riktigt nämner det men jag kan väl inte vara ensam om den känslan?
Självklart tycker de flesta människorna vare sig det är kvinnor eller män att det är jobbigt att träffa okända människor. Men om du nu går med i en träffsida och faktiskt får till en träff, så är det ju respektlöst både mot dig själv och personen du ska träffa att inte ta den möjligheten. Struntar du i att gå till en arbetsintervju också och hellre är arbetslös, bara för att det är obehagligt att gå?
Jag känner till killar som har så svårt med sina rädslor att till och med gå utanför dörren var något de inte klarade av jämt. Med andra ord extremare varianter av socialfobi, men de träffade sina flickvänner online ändå. Tror du att dessa killar valde att fega ur på grund av sin rädsla? De ansåg att vinningen var högre att få träffa någon och mötte sin rädsla. Då är detta äkta fobiker, medan det du beskriver är lite obehagskänsla bara vilket inte går att jämföra med varandra.
Köper därför inte riktigt ursäkten eftersom personer med riktiga sociala issues klarar av att ta steget, varför ska folk utan dessa issues skita i det då på grund av lite obehag?