Glykolprovare hur använda?

Köpt glykolprovare från biltema. Spelar det roll om jag mäter när bilen är varm efter körning eller när den stått kall hela natten?

Nej, det spelar ingen roll

Vilken typ av mätare är det? Den typen som generellt kallas hydrometer där man suger upp ett prov i en glastub där det ligger en flottör och flyter mäter ju egentligen densiteten och den påverkas även av temperaturen. Dessa finns med inbyggd termometer och olika skalor man ska titta på beroende på vätskans temperatur. Det gäller att man vet om det är etylen- eller propylenglykol man mäter på då mätarna är specifika för ena eller andra typen av glykol.

På den andra typen, refraktometern lägger man bara en droppe på ett fönster och den mäter sedan ljusets brytning i vätskan. Dessa är i stort sett okänsliga för temperatur och har olika skalor för etylen- respektive propylenglykol. Även här gäller det att veta vilken typ av glykol man mäter på så man glor på rätt skala.

Vid tveksamhet skulle man kunna använda båda typerna av mätare och se för vilken typ av glykol som mätvärdet stämmer mellan de båda mätartyperna. Jag har försökt det en gång men jag tyckte inte jag fick så god överensstämmelse för någonting, mätarna är kanske helt enkelt inte så exakta.

Jag skulle säga att har TS köpt den här: https://www.biltema.se/bil---mc/bilr...are-2000031973 (som mäter densitet) så spelar temperaturen roll men är det den här https://www.biltema.se/bil---mc/bilr...are-2000020669 (optisk) så spelar det inte roll.

Jag har en av varje typ varav hydrometern (densitetsmätaren) har inbyggd termometer och det är stor skillnad på skalorna om man mäter vid exempelvis 10 eller 50 °C. Jag ser inte att Biltemas hydrometer har någon termometer och jag ser ingen bruksanvisning som säger för vilken temperatur skalorna är kalibrerade men temperaturen spelar absolut roll för denna mätartyp.

Jag förutsätter att det enl skunkjobbs inlägg ovan är alternativ 1 du köpt dvs du suger upp kylarvätska i en glas- eller plasttub med flottör och då är differensen mellan varm och kallt så pass liten så då kan du lita på resultatet som visas. Det slår säkert på några grader men det är försumbart.

Tänkte på refraktometern jag, men visst, det är väl sannolikast att TS köpt sniken....

Jag kan återkomma när jag är hemma och kan kolla skalorna på min hydrometer med temperaturkompensering men försumbart är det inte. Exempelvis är det samma densitet på 25 % etylenglykol i vatten vid 4 °C som 40 % glykolhalt vid 50 °C eller 50 % glykolhalt vid 70 °C. Har man inte koll på temperaturen vet man alltså inte om det är 25 eller 50 % glykolhalt i detta exempel. Det borde stå på hydrometern vid vilken temperatur man ska mäta (om den inte har inbyggd termometer) men förmodligen är den kalibrerad för 20 °C så man får ta ut provet och låta det anta rumstemperatur innan man läser av instrumentet.

Vätskans brytningsindex (som refraktometern mäter) påverkas också i viss mån av temperaturen men inte lika mycket som densiteten. Dessutom gör den lilla provmängden, enstaka droppar att kylarvätskan snarast antar samma temperatur som instrumentet så fort den träffar mätglaset.

Jag tar tillbaka mitt ila valda ord "försumbart" men jag menar att om glykolmätaren visar att kylarvätskan pallar för 25 minusgrader och det helt plötsligt en natt blir 35 minusgrader så innebär inte det att kylarvätskan fryser och kylare och motor fryser sönder utan det blir bara totalt ofarlig snösörja i kylare och motorblock. Sannolikheten att motorn skulle börja koka p gr av att det skulle bli en ispropp i systemet är "nästan försumbart".

Men självklart är det bättre att hälla i så mycket glykol så att det stoppar för den lägsta temperaturen som uppmätts i området där bilen förvaras om vinternätterna de senaste 100 åren så är man på säkra sidan!

Det är snikmodellen! 🙂 Suger väl upp vätska och mäter då 😁

Nu har jag kollat på min hydrometer. Flottören har en skala från A till K. Man läser av var vätskeytan går på denna när flottören flyter i kylarvätskan, läser av termometern och tittar sedan i en tabell för vad de olika flottörgraderingarna innebär i fryspunkt beroende på vid vilken temperatur mätningen skedde.

Som exempel betyder samma flythöjd på flottören -13 °C fryspunkt om mätningen skedde vid 15 °C eller -28 °C fryspunkt om mätningen skedde vid 60 °C. Det är ju rätt stor skillnad så man bör veta vad man gör.

Även om glykolen börjar med att bilda sörja som inte expanderar vid den angivna fryspunkten så kommer den att frysa helt och expandera när det blir ett gäng grader kallare. Sörjan förhindrar cirkulation även om den inte orsakar frostsprängning så man skulle kunna få motorproblem om man kör med sörja i systemet.

En blandning som avviker väsentligt från 50/50 glykol/vatten är ju inte heller normalt utan indikerar att någon hemmapulare har fyllt upp med bara vatten för att kompensera läckage. Korrosionsskyddet kan också vara nedsatt vid så stor utspädning.

Att du ska suga upp prov och mäta är ju självklart men hur hanterar du det där med temperaturen? Står det något om tempen på mätaren eller i dess eventuella bruksanvisning?

Jag har själv några av denna variant 1 som vi diskuterar liggandes som jag använde frekvent på 70-talet med nytaget körkort och även en av variant 2. På den tiden kollade man ju kylarvattnet varje vinter och även fyllde på vatten och glykol frekvent då det av någon anledning behövdes men det gör det ju inte i samma grad i dagens bilar.

Jag kan ju inte komma ihåg att det skiljde så pass mycket mellan kall och varm vätska som du påstår men jag motsäger definitivt INTE dina uppgifter.

På den tiden minns jag att även varenda bensinmack hade mätare att kolla kylarvattnet och dess frystemperatur gratis men idag har ju mackarna mer inriktat sig på att sälja en kopp kaffe och en bulle. På den tiden kunde även personalen på macken byta en strålkastarlampa på nolltid men det kan man ju bara glömma idag.

Hur var svaret på frågan?