Citat:
Ursprungligen postat av
mohnomishe
Jag tycker du är onödigt kategorisk nu. Visst fanns det genomusel vänstersmörja som Gudibrallan, Nynningen och Blå Tåget, men under proggparaplyet fanns ju andra opolitiska band som experimenterade, testade gränserna och hade en internationell utblick mot New York, Berlin och Canterbury. Älgarnas Trädgård och Anna Själv Tredje var ju otroligt bra. Pärson Sound/Harvester/Träd, Gräs & Stenar räknar jag till den falangen också. De var väl iofs vänster men tonade ner den politiska biten och framstod mer som grönavågare. Även om jag inte är särskilt förtjust i vare sig Fläsket Brinner eller Kebnekajse kan jag ändå respektera dem som duktiga musiker, måttligt anfrätta av tidsandans dogmatik. Så byt glasögon och lyssna en gång till...

Vad som ska få kallas progg beror lite på vem man frågar. Jag gillar faktiskt Kebnekajse och Träd, Gräs och Stenar och äger skivor av dessa band, men jag har aldrig ansett dessa band som progg. Kebnekajse spelade instrumental folkmusik och hade inga uttalade politiska åsikter. Träd, Gräs och Stenar spelade nån flummig fuzz/psykedelisk, antagligen inspirerade av Hendrix. Deras texter var förmodligen vänster men inte till den grad att man får det uppkört i ansiktet.
Progg för mig är band som Hoola Bandoola och liknande. Rätt kass musik och det känns som att alla låtar handlar om att klaga på systemet. Att många proggband dessutom valde att spela musik åt dansbands/Ulf Lundell-hållet är ingen direkt fördel heller.