Påbörjat behandling med Sertralin mot ångest/depression

Bakgrundsinformation: Haft flertalet dödsfall inom familjen, det i kombination med ett stressigt jobb har gjort att jag inte kan slappna av. Går hela tiden på helspänn, så fort jag slappnar av så eskalerar ångesten. Även grova sömnproblem under denna period. Har medicinerat detta med alkohol i ca 2 år vilket minskat ner ångesten samt gjort att jag kunnat sova. Blev dock bara mer och mer alkohol tills jag var beroende och nästan uteslutande fick negativa effekter. Inte orsakat någon frånvaro från jobbet, heller aldrig varit påverkad på jobbet. Skött jobbet exemplariskt.

Aktuellt Har nu minskat ner alkoholkonsumtionen kraftigt detta året, dricker oftast bara en gång i veckan, blir då ca 2 flaskor vin. Även gjort 7-8 livsstilsförändringar i hopp mot ett bättre mående. Ångesten är dock densamma och sömnproblemen är kvar, senaste 4-5 månaderna endast sovit 4-5 timmar per natt, sover aldrig på dagen. Tar oftast 3-5 timmar från det att jag lagt mig i sängen innan jag somnar, 4-5 nätter har jag inte kunnat sova alls. Så fort jag slappnar av så eskalerar ångesten och det känns som att man tappar kontrollen. Även haft overklighetskänslor, känns som att man försvinner och inte vet vart man ska ta vägen, oftast bara vara några minuter. Dom gånger jag inte kunnat bryta det så har jag snabbt intagit alkohol. Ett 50 tal gånger panikångest i samband vid insomningen, då hoppat upp i sängen i ren panik. Därför blivit rädd för att sova.

Nu senaste veckan har det blivit värre med tilltagande suicidtankar då jag inte orkar med att må såhär längre. Det som hindrat mig från självmord är att jag inte vill utsätta mina anhöriga för detta då dom har haft det tufft. Nu denna veckan så har även denna anledning till att inte göra det börjat suddas ut vilket skrämt mig. Bröt ihop på jobbet idag och började gråta, berättade för en kollega hur det låg till. Sökte sedan hjälp på vårdcentralen. Blev insatt på Setralin samt Oxascand att ta i 10 dagar.

Läst flertalet trådar på flashback där andra medicinerats med Setralin. Skrämt upp mig lite då dom flesta verkar ha mest negativa erfarenheter, tror inte att detta är representativt. Vill gärna höra historier där medicinen har fungerat. Mina anhöriga vet inte om hur det har varit. Har länge funderat på att berätta men känner samtidigt att jag inte vill oroa dom. Någon som har erfarenhet från detta?

Kortfattat
- Era upplevelser utav Sertralin
- Ska man involvera anhöriga i läget?

Varför är du rädd för Sertralin menar du?

Det är inte en tung drog, inte beroendeframkallande, och så jäkla läskiga är inte de potentiella bieffekterna. Du kan också sluta ta dem om du nu upplever jobbiga bieffekter.

Jag brukar vara ganska skeptisk/kritisk till det. Men inte finns det någon som helst orsak att oroa sig över det. Jag är mer skeptisk/kritisk för att jag anser att det skrivs ut när det inte behövs i för stor utsträckning.

I ditt fall så tycker jag att det är fullt rimligt att du provar på det och ser.

Visst kan man temporärt må sämre i in- och utsättningsfasen, men för mig var det ingen enorm skillnad, knappt märkbart.

Klarar du en förkylning så klarar du även detta. Ungefär på den nivån är det enligt mig. Alltså ganska smärtfritt.

Sedan så vill jag beklaga att du haft det så pissigt, och gratta dig för att du tagit tag i saker och ting. Helt rätt! Livsförändringar fungerade skitbra för mig

Ångesten jag haft senaste veckan har varit helt galen, då tänkt det vore bättre att vara död. Rädd för att Setralinet ska eskalera ångesten ännu mer första tiden. Rädd för biverkningen takykardi och oregelbunden puls då jag redan går och oroar mig för detta. Dock lyssnade läkaren på hjärtat samt EKG, kunde dock inte ligga still under provtagningen pga hög ångest. Tack för stödet.

Det medikamentet räddade mig! Man blir lite ”avtrubbad” men när man har svår ångest så är faktiskt den känslan välkommen! Känslan att inte känna någonting är skön när man mår dåligt. Lycka till

Min syster har haft ups and downs med siucidtankar under många år. Hon har medicinerats med olika grejer men har nu gått på enbart Sertralin under drygt två år med mycket bra resultat.

Första tiden, en - två veckor, var visst jobbig, men när hon vant sig vid pillren har hon legat jämnt utan depressioner. Hon tycker att hon är lite avtrubbad när det gäller att gråta över sorgliga saker som ju händer då och då, hon blir inte så förtvivlad och kan inte vara mkt nere mer än en kort stund vilket hon tycker är skönt. Hon fungerar enormt mycket bättre numera, både bland oss och för sig själv. Dosen har sänkts och fungerar bra så också.

För just henne har Sertralin varit rena underkuren efter många års turer inom mentalvården. Hoppas det funkar lika bra för dig också!

SSRI. Tusentals människor har blivit hjälpta av det. Dom som skriver om negativa effekter är en minoritet, och det är ju just dom som skriver om det. Go for it.

Jag åt sertralin i 6 månader för ett antal år sedan då jag led av depression. Fick inga biverkningar alls men läkaren som skrev ut läkemedlet sa att det fanns en risk att man ”plötsligt” får orken att kanske genomföra det man planlägger om det är så illa att man går med suicidtankar. För mig var det ingen fara dock, jag blev bättre men kan inte säga om det var läkemedlet eller tiden som gjorde mig bättre. Serotonin är tyvärr inte mätbart på det sättet så man sätter gärna in det för att utesluta serotoninbrist i hjärnan.

Jag vet inte vad du har för inställning till ”droger” men har du testat cannabis? Det kan både lugna och på ett sätt få dig att inte bry dig lika mycket. För min del sover jag gott om jag röker lite på kvällen och känner mig pigg dagen efter. Det är inte beroendeframkallande på samma sätt som alkohol och kommer inte att skada eller slita ut dig, däremot om du röker länge så kan du bli lite seg men det försvinner när du slutar.

Sist, sömnbrist kan ställa till det för vem som helst så det är inget konstigt att du känner som du gör! Men när du känner att du börjar tappa kontrollen och allting känns overkligt, försök att hitta andningen och fokusera på den. Om du känner att du vill dö eller inte förtjänar att leva, ring 112, för då måste du ha hjälp! Livet går upp och ner och när du är nere så kan det bara bli bättre så snälla, snälla, snälla! Du förtjänar att må bra! Berätta gärna för anhöriga om ditt mående så kan de ’kika in’ emellanåt. Det kan vara jobbigt att ta steget men känns enligt min erfarenhet alltid bättre efteråt.