Sovjetiska folkdeportationer under andra världskriget

Det talas inte mycket om de omfattande sovjetiska deportationerna av misstänkta "sabotörer och spioner" som ägde rum under kriget. Den första etniska grupp som straffades för att föregripa deras högst eventuella illojalitet mot bolsjevikregimen var de tyskar vars förfäder levt på ryskt territorium sedan ett par sekel. Nicolas Werth skriver i Kommunismens svarta bok, s.229:

"Ett bokslut över tyskarnas förflyttning visar att fram till den 25 december 1941 hade 894.600 personer deporterats, de flesta till Kazachstan och Sibirien. Tar man hänsyn till de tyskar vilka deporterades år 1942, kommer man fram till en summa av 1.209.430 deporterade på mindre än ett år, från augusti 1941 till juni 1942. Man bör hålla i minnet att enligt 1939 års folkräkning uppgick Sovjetunionens tyska befolkning till 1.427.000 personer.

Mer än 82 procent av de över Sovjetunionens område utspridda tyskarna deporterades sålunda vid en tidpunkt då den katastrofala situationen i ett land på randen till sammanbrott skulle ha krävt att all militär ansträngning koncentrerades på kamp mot fienden hellre än på deprotering av hundratusentals oskyldiga sovjetiska medborgare. I verkligheten var andelen deporterade sovjetiska medborgare av tyskt ursprung ännu högre, om man tar hänsyn till de tiotusentals soldater och officerare av tyskt ursprung vilka dragots bort från Röda arméns enheter och sänts till "Arbetsarméns" straffbataljoner i Vorkuta, Kotlas, Kemerovo och Tjeljabinsk. Bara i Tjeljabinsk arbetade över 25.000 tyskar på att uppföra ett metallurgiskt kombinat. Det bör påpekas att arbetsförhållandena och överlevnadsutsikterna i arbetsarméns straffexpeditioner knappast var bättre än i Gulag."

Mellan november 1943 och juni 1944 deporterades sedan flera andra folkslag innan de fick möjlighet att "kollaborera med fienden" - tjetjener, ingusjer, krimtatarer, karatjajer, balkarer och kalmucker. De levde och dog under deportationen oftast under mycket svåra förhållanden, Berija själv säger i ett brev till Mikojan hösten 1944 att "kalmuckerna lever under exceptionellt svåra villkor och sanitära förhållanden; de flesta har varken underkläder, kläder eller skor".

Och nu vill du tala om det?
Eller bara informera om det?
Eller tror du inte på det?

Min avsikt var att initiera en diskussion om det, exempelvis om varför det är så nedtystat och vad som gör dessa deportationer så helt annorlunda än de (procentuellt betydligt mildare) nationalsocialistiska judedeportationer så många gråtit så indignerat över? Lite får du väl för fan räkna ut själv också, tänk lite kreativt!

Jag satsar fem kronor på att någon debattör inom fem inlägg från och med detta kommer nämna något herrefolks-/krämar-/oligark-/sionistrelaterat. Vem sätter emot?

Om man skämt åsido får bredda diskussionen en aning har det väl framför allt att göra med att Ryssland inte ingår i den europeiska familjen på samma sätt som t.ex. Tyskland, och därför inte tvingats göra upp med sin historia på samma sätt för att accepteras i den ekonomiska, politiska och kulturella gemenskap som Tyskland var så mån om att tillhöra när kriget var över - påtryckningarna från grannländerna kunde på grund av det ryska rikets geografiska omfång helt enkelt ignoreras, om några sådana ens existerade.

Dessutom befinner sig Ryssland idag trots allt ganska långt från det politiska klimat som Tyskland arbetat fram, och någon egentlig vilja att ens göra upp med de dagsfärska politiska beslut som fattas i Ryssland finns knappast - att göra upp med historien känns därför än mer fjärran.

Det är min teori.

Japp, kommunisterna är också folkmördare och det är beklagligt att en avsevärd del av den svenska befolkningen inte tycks fatta det.

Men en skillnad i det här fallet är att Sovjetunionens deportationer av tyskar började efter det tyska anfallet. Straffarbete under nog så vidriga former kan dessutom inte fullt ut jämföras med judeutrotningen, även om vi pratar grader i helvetet här.

Tvångsförflyttningar och folkmord på etniska minoriteter var ju inte heller något som bolsjevikerna uppfann, utan de fortsatte helt enkelt med en gammal tradition från tsartiden. Speciellt i Centralasien så har ryssarna alltid använt terrormetoder, och det fortsätter som bekant än idag i Tjetjenien.

I preventivt syfte tänkte jag bara undersöka om huruvida Sverige verkligen är sämre än andra europeiska länder när det gäller att upplysa om kommunismens brott mot mänskligheten? Det är en relativt vanlig käpphäst i diskussioner av den här sorten att Sverige som den sista sovjetstaten (en tröttsam överdrift i min mening) skulle ha ett särskilt intresse av att undanhålla fakta för populasen, men jag kan inte erinra mig att jag läst mycket om kommunismens historia i varken engelsk- eller franskspråkiga läroböcker heller. Vet någon hur det egentligen står till, och som har källor att hänvisa till?

Sett till kommunismens spridning i Europa historiskt ligger ju Sverige i lä, jämfört med t.ex. Spanien och Frankrike där de haft ett brett folkligt stöd och först i och med Marshallplanen trycktes undan.

Går på erfarenhet också, därav min fråga om du inte trodde på det heller

Men jag håller med. Med tanke på de kontakter Sverige haft med sovjets fångläger, så är det mycket underligt att medvetenheten inte är högre.

Bristen på upplysning om kommunismens brott beror på vänsterns otroligt starka ställning inom media och på universiteten efter andra världskriget. Eftersom den situationen ser någorlunda likartad ut överallt i västvärlden, inklusive USA, så bör ju bristen på info se likadan ut också.

De flesta universitetslärare, journalister, läroboksförfattare och historiker är helt enkelt vänster, och att ställa kommunismen i motsats till nazismen har varit ett självändamål för dem. Det har varit deras kanske mest framgångsrika sätt att hävda moralisk överlägsenhet över sina motståndare. Att nazismen felaktigt etiketterats som "höger" och "konservativ" tjänar givetvis samma syfte.

Den svenska ankdammen är som vanligt bara en del av ett internationellt sammanhang, även om vi gärna vill tro att vi är unika.

De marxist-leninistiska brotten förtigs överallt, av ideologiska skäl. Om de någon gång erkänns finns det av någon svårbegriplig anledning ändå alltid en möjlighet för samtidens "kommunister" att konstruera något slags urskuldande alibi som gör att de inte ställs inför det "ställföreträdande ansvar" som exempelvis varje nationalist konfronteras med i offentligheten p.g.a. Hitlerepokens skeenden.

Nedan mer information om förföljelsen och deportationen av Volgatyskar och uppskattningar av antalet dödsoffer det kan ha krävt:

http://www.volgagermans.net/norka/Norka_Repression.htm

Varför gräver du upp och svarar på två år gamla inlägg?

Därför att hans inlägg måste innehålla någon form av diskussion enligt de nya reglerna. Ett beprövat knep debattsabotörer tar till när argumenten tagit slut.

Klara brott mot 1.01 är vad han sysslar med.
SPAM och så skiter han i slutet på 1.01 "Detta är ett debattforum. Var vänliga och respektera detta."

Revisionism har blivit ett Ezzelinos eget lilla spamhörn på FB, där han skiter i att debattera utan bara spammar en massa länkar, lögner (bevisade) och numera även bump av flera år döda gamla tråd(ar?).

/VV