Omkring 200.000 krimtatarer deporterades under kriget. I nedanstående SvD-artikel påpekas klokt nog att forskningen om deras öden inte kan koncentrera sig enbart på tatarernas egna berättelser, även om deras öden var hårda. Men en forskning som litar för mycket på partsutsagor frångår de rigorösa kriterier som gäller för historievetenskap:
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_434273.svd
Citat:
"---Många tatarer trakasserades när de kom fram, andra dog av undernäring och sjukdomar tämligen omgående. I dag hävdar tatarerna att många som sökte vård undergick medicinska experiment.
Många av tatarerna var helt oskyldiga till att ha samarbetat med nazisterna, och andra grupper i Sovjet samarbetade mycket mer entusiastiskt, men Stalins vrede drabbade dem extra hårt.---"
