Substans: MDMA / Ecstasy
Dos: Osäker men ca 75% av en tablett. Första gången jag testade.
+ Några öl tidigare under kvällen. Var lite berusad vid intaget.
Ålder: 31
Tid: Ca mellan 02-07
Tidigare erfarenheter: Kokain, cannabis, alkohol, morfin, kodein
När: Juli 2019
Kommer jag göra detta igen?: Nej, tror inte det. Läs till slutet för att förstå varför.
Alright. Första tripprapporten. Behövde skriva av mig detta pga. tycker det är svårt att berätta för vänner.
Vi hade förfestat hemma hos mig och typ vid 1-2 på natten så åkte vi till en kompis kompis födelesedagsfest. Vi var ett litet tajt gäng med två snubbar och två tjejer. Det var rätt bra ös på kalaset. Folk dansade och det var feta lampor uppsatta i trädgården. Det stod till och med en DJ där som dom hade fixat. Kändes generellt sett ovanligt uppstyrt för att vara ett födelsedagskalas.
Ganska fort in så kom en av de andra gästerna och frågade om vi ville ha ecstasy (!) och vi tackade ja.
Jag har alltid varit nyfiken av E så när tillfället var så inbjudande så kunde vi inte tacka nej.
Vi satte oss ner och skulle ta en halv tablett var. Jag tog nog närmre 75-80% av en tablett. Det tog ett tag innan jag började känna av ruset men efter ett tag (ca. 20 min) så hände något. Verklighetsuppfattningen började rubbas en aning och jag började känna mig lugn. Ytterligare 10 minuter senare började kroppen vibrera. Jag skakade lite men det var inte obehagligt egentligen. Efter att jag ätit edibles med cannabis i USA så har jag "intresserat" mig lite för klockslag och tider när man tar narkotika. Det kan vara rätt nyttigt att hålla lite koll på klockan så att man inte tappar fullständigt fokus från verkligheten.
Så efter 40 minuter så kände jag en ny våg av känslor komma. Denna gången var det bättre än bara lugn och harmoni. Det var glädje och eufori. Jag var väldigt till freds med mina vänner och alla var så snälla mot varandra. Plötsligt frågade en av killarna som tidigare tagit E om han fick hålla mig i handen.
Det var då det hände. Jag kände känslor som jag aldrig känt förut. Det var en utomkroppslig, livsförändrande upplevelse att bara hålla hans hand. Jag var så lycklig och det kändes så orimligt skönt. Så vi satt där och höll varandra i handen och bara småpratade och sa snälla saker till varandra. Jag förstod att det var starka känslor i rörelse. VÄLDIGT starka saker. Detta går enligt mig inte att jämföra med någon annan drog jag tidigare testat. Eftersom att Ecstasy också, enligt min åsikt, är en väldigt social drog så är den underbar att ta ihop med andra.
Till slut kunde jag inte hålla mig längre så jag var tvungen att fråga om jag fick känna på de andra. Mina händer vandrade omkring på mina kompisar och vi bara njöt av varandras närhet. Det var starkt på ett nytt sätt. Sedan blev jag otroligt törstig så jag gick in i huset och drack vatten. MYCKET vatten. En kompis kom in och stoppade mig, han tyckte att jag hade druckit tillräckligt och det stämde nog bra. Jag blev direkt varm och gick ut i trädgården igen. Det var en underbar natt.
Nu har säkert en timme passerat sedan intaget. Vi hade nu fått upp en rejäl energi och började dansa till musiken. Nu börjar tiden rassla iväg rejält. Det känns som att en kvart har passerat när det i själva verket har gått en hel timme. Men ruset är fortsatt högt. Allting är underbart och problemfritt. Att känna mina händer på mina vänners ansikte och kroppar är helt omöjligt att förklara. Det går helt enkelt inte att sätta ord på det, eller jag kan åtminstone inte. Men om jag ändå ska försöka:
Tänk en orgasm fast som inte sitter i könet utan i huden på händerna.
Som tusentals små nervtrådar som du inte visste att du hade, plötsligt fångar hela din uppmärksamhet.
Tänk att denna hudorgasmen sedan strålar ut i kroppen från händerna och du blir varm av känslan.
Tänk sedan att känslan inte avbryts utan det fortsätter så länge du har kroppskontakt.
Lägg på att du dessutom är till freds med alla omkring dig. Universum och alla människor du ser. Du vill inte något ont till någon.
Jag blev direkt hooked på den känslan. Jag kunde nästan inte sluta. Jag gick runt och bara höll mina kompisar i handen, smekte dom och var väldigt närgången. Och då är jag en person som egentligen inte gillar att vara närgången. På trädgårdens "dansgolv" var euforin total. Jag stod i min egen värld och bara kände musiken. De som inte tagit MDMA måste tyckt att vi såg helt sjuka ut. Ljusshowen kom rakt in i min hjärna och blev som massage för ögonen. Vinden och luften var perfekt mot mitt hår. Nattens mörker höll om mig i sin mjuka barm. Ibland lade jag mig ner i gräset och sträckte ut kroppen. När jag sträckte benen riktigt mycket, så att det knakade lite, så var det nästan som att komma. Så skönt var det.
TÄNK om jag hade haft sex. Den tanken fastnade hos mig. VAD fan skulle hända då?
Det var helt osannolikt häftigt allting.
Tills det började klinga av.
Klockan blir 8 på morgonen och det är dags att dra hem. Solen har sedan ett bra tag gått upp och det är alldeles ljust ute. Jag kommer hem själv till min lägenhet och ska försöka sova men det är väldigt svårt. De få timmarna jag får mellan 8-10 så vaknar jag hela tiden och svettas som ett djur. Lakanen snor sig som gummiband runt kroppen (Kjell Höglund-referens).
När klockan är 10 måste jag gå upp, jag är för speedad för att kunna ligga kvar. Jag går upp och klär på mig kläder. När jag sätter på mig min t-shirt så påminns jag om alla känslor jag haft under natten. Att ha det mjuka tyget mot kroppen är underbart. Jag förstår att jag är kvar i ruset.
Timmarna går, jag träffar en kompis på lunch. Jag börjar få ångest och blir låg. Under dagen sjunker jag bara djupare och djupare ner i ett mörker. Det djupaste mörkret jag var nere i var kanske klockan 18 och då var det riktigt svart. Jag var osäker på om det var någon poäng med att leva. Blev lite rädd för mig själv och försökte sova. Slumrade i soffan och kollade på komedifilmer. Märkte också att jag stavade fel i varenda mening jag skrev när jag messade med kompisar. Löpande under dagen så återkom tanken flera gånger om att ha sex när man tagit MDMA och jag blev sugen på att "testa" igen.
Men kanske vid 21 så vände allting och jag började återfå lite livsglädje. Jag gick och lade mig i sängen och när jag låg där och stirrade upp i taket så blev jag sugen på att göra det igen. Jag ville ha ett piller och komma tillbaka till trädgården.
Men festen i trädgården är över. Det är slut. Jag kommer aldrig någonsin återkomma till min första MDMA-tripp. Jag är rädd för mig själv hur många gånger jag tänkt på att jag vill testa igen under dessa ca två veckor sedan jag testade. Känslan var helt brutalt stark och vad jag förstått genom att läsa MYCKET på nätet så blir det allt svårare att få starkt rus på MDMA ju mer man tar det och dessutom så blir avtändningarna värre för varje gång. Paranojan ökar och bieffekterna starkare. Det låter helt enkelt som en väg jag inte vill gå. Därför har jag nu ändå bestämt mig för att ha JÄVLIGT stor respekt för den här drogen. Jag är helt enkelt för rädd för att göra det igen. Så mycket älskade jag ruset och så mycket makt hade den över mitt liv.
Så avslutningsvis till er som funderar på att testa:
Du borde vara VÄLDIGT säker på att du har bra självkontroll. Detta är fruktansvärt starka känslor i rörelse. Du kommer bli personlighetsförändrad och det går inte över snabbt. Jag hade någon form av avtändning i flera dagar efteråt innan jag kände igen mig själv helt. Fundera länge och väl på om det är värt det.
OM du nu kommer fram till att det är värt det, ha folk omkring dig som du litar på, gärna någon som gjort det förut, ha musik och vatten nära, chilla och ha det jävligt skönt. För första gången kommer aldrig tillbaka, slarva inte bort det.
Och till dig som tar MDMA regelbundet:
Tänk på att du aldrig kommer uppleva den där första sköna känslan igen. Du jagar någonting som inte kommer komma tillbaka. I synnerhet inte om du fortsätter att ta drogen regelbundet. Festen i trädgården är slut och jag vill bevara det minnet som någonting underbart istället för att ersätta det med senare trippar fyllda av paranoja och ångest i dagar efteråt.
Dos: Osäker men ca 75% av en tablett. Första gången jag testade.
+ Några öl tidigare under kvällen. Var lite berusad vid intaget.
Ålder: 31
Tid: Ca mellan 02-07
Tidigare erfarenheter: Kokain, cannabis, alkohol, morfin, kodein
När: Juli 2019
Kommer jag göra detta igen?: Nej, tror inte det. Läs till slutet för att förstå varför.
Alright. Första tripprapporten. Behövde skriva av mig detta pga. tycker det är svårt att berätta för vänner.
Vi hade förfestat hemma hos mig och typ vid 1-2 på natten så åkte vi till en kompis kompis födelesedagsfest. Vi var ett litet tajt gäng med två snubbar och två tjejer. Det var rätt bra ös på kalaset. Folk dansade och det var feta lampor uppsatta i trädgården. Det stod till och med en DJ där som dom hade fixat. Kändes generellt sett ovanligt uppstyrt för att vara ett födelsedagskalas.
Ganska fort in så kom en av de andra gästerna och frågade om vi ville ha ecstasy (!) och vi tackade ja.
Jag har alltid varit nyfiken av E så när tillfället var så inbjudande så kunde vi inte tacka nej.
Vi satte oss ner och skulle ta en halv tablett var. Jag tog nog närmre 75-80% av en tablett. Det tog ett tag innan jag började känna av ruset men efter ett tag (ca. 20 min) så hände något. Verklighetsuppfattningen började rubbas en aning och jag började känna mig lugn. Ytterligare 10 minuter senare började kroppen vibrera. Jag skakade lite men det var inte obehagligt egentligen. Efter att jag ätit edibles med cannabis i USA så har jag "intresserat" mig lite för klockslag och tider när man tar narkotika. Det kan vara rätt nyttigt att hålla lite koll på klockan så att man inte tappar fullständigt fokus från verkligheten.
Så efter 40 minuter så kände jag en ny våg av känslor komma. Denna gången var det bättre än bara lugn och harmoni. Det var glädje och eufori. Jag var väldigt till freds med mina vänner och alla var så snälla mot varandra. Plötsligt frågade en av killarna som tidigare tagit E om han fick hålla mig i handen.
Det var då det hände. Jag kände känslor som jag aldrig känt förut. Det var en utomkroppslig, livsförändrande upplevelse att bara hålla hans hand. Jag var så lycklig och det kändes så orimligt skönt. Så vi satt där och höll varandra i handen och bara småpratade och sa snälla saker till varandra. Jag förstod att det var starka känslor i rörelse. VÄLDIGT starka saker. Detta går enligt mig inte att jämföra med någon annan drog jag tidigare testat. Eftersom att Ecstasy också, enligt min åsikt, är en väldigt social drog så är den underbar att ta ihop med andra.
Till slut kunde jag inte hålla mig längre så jag var tvungen att fråga om jag fick känna på de andra. Mina händer vandrade omkring på mina kompisar och vi bara njöt av varandras närhet. Det var starkt på ett nytt sätt. Sedan blev jag otroligt törstig så jag gick in i huset och drack vatten. MYCKET vatten. En kompis kom in och stoppade mig, han tyckte att jag hade druckit tillräckligt och det stämde nog bra. Jag blev direkt varm och gick ut i trädgården igen. Det var en underbar natt.
Nu har säkert en timme passerat sedan intaget. Vi hade nu fått upp en rejäl energi och började dansa till musiken. Nu börjar tiden rassla iväg rejält. Det känns som att en kvart har passerat när det i själva verket har gått en hel timme. Men ruset är fortsatt högt. Allting är underbart och problemfritt. Att känna mina händer på mina vänners ansikte och kroppar är helt omöjligt att förklara. Det går helt enkelt inte att sätta ord på det, eller jag kan åtminstone inte. Men om jag ändå ska försöka:
Tänk en orgasm fast som inte sitter i könet utan i huden på händerna.
Som tusentals små nervtrådar som du inte visste att du hade, plötsligt fångar hela din uppmärksamhet.
Tänk att denna hudorgasmen sedan strålar ut i kroppen från händerna och du blir varm av känslan.
Tänk sedan att känslan inte avbryts utan det fortsätter så länge du har kroppskontakt.
Lägg på att du dessutom är till freds med alla omkring dig. Universum och alla människor du ser. Du vill inte något ont till någon.
Jag blev direkt hooked på den känslan. Jag kunde nästan inte sluta. Jag gick runt och bara höll mina kompisar i handen, smekte dom och var väldigt närgången. Och då är jag en person som egentligen inte gillar att vara närgången. På trädgårdens "dansgolv" var euforin total. Jag stod i min egen värld och bara kände musiken. De som inte tagit MDMA måste tyckt att vi såg helt sjuka ut. Ljusshowen kom rakt in i min hjärna och blev som massage för ögonen. Vinden och luften var perfekt mot mitt hår. Nattens mörker höll om mig i sin mjuka barm. Ibland lade jag mig ner i gräset och sträckte ut kroppen. När jag sträckte benen riktigt mycket, så att det knakade lite, så var det nästan som att komma. Så skönt var det.
TÄNK om jag hade haft sex. Den tanken fastnade hos mig. VAD fan skulle hända då?
Det var helt osannolikt häftigt allting.
Tills det började klinga av.
Klockan blir 8 på morgonen och det är dags att dra hem. Solen har sedan ett bra tag gått upp och det är alldeles ljust ute. Jag kommer hem själv till min lägenhet och ska försöka sova men det är väldigt svårt. De få timmarna jag får mellan 8-10 så vaknar jag hela tiden och svettas som ett djur. Lakanen snor sig som gummiband runt kroppen (Kjell Höglund-referens).
När klockan är 10 måste jag gå upp, jag är för speedad för att kunna ligga kvar. Jag går upp och klär på mig kläder. När jag sätter på mig min t-shirt så påminns jag om alla känslor jag haft under natten. Att ha det mjuka tyget mot kroppen är underbart. Jag förstår att jag är kvar i ruset.
Timmarna går, jag träffar en kompis på lunch. Jag börjar få ångest och blir låg. Under dagen sjunker jag bara djupare och djupare ner i ett mörker. Det djupaste mörkret jag var nere i var kanske klockan 18 och då var det riktigt svart. Jag var osäker på om det var någon poäng med att leva. Blev lite rädd för mig själv och försökte sova. Slumrade i soffan och kollade på komedifilmer. Märkte också att jag stavade fel i varenda mening jag skrev när jag messade med kompisar. Löpande under dagen så återkom tanken flera gånger om att ha sex när man tagit MDMA och jag blev sugen på att "testa" igen.
Men kanske vid 21 så vände allting och jag började återfå lite livsglädje. Jag gick och lade mig i sängen och när jag låg där och stirrade upp i taket så blev jag sugen på att göra det igen. Jag ville ha ett piller och komma tillbaka till trädgården.
Men festen i trädgården är över. Det är slut. Jag kommer aldrig någonsin återkomma till min första MDMA-tripp. Jag är rädd för mig själv hur många gånger jag tänkt på att jag vill testa igen under dessa ca två veckor sedan jag testade. Känslan var helt brutalt stark och vad jag förstått genom att läsa MYCKET på nätet så blir det allt svårare att få starkt rus på MDMA ju mer man tar det och dessutom så blir avtändningarna värre för varje gång. Paranojan ökar och bieffekterna starkare. Det låter helt enkelt som en väg jag inte vill gå. Därför har jag nu ändå bestämt mig för att ha JÄVLIGT stor respekt för den här drogen. Jag är helt enkelt för rädd för att göra det igen. Så mycket älskade jag ruset och så mycket makt hade den över mitt liv.
Så avslutningsvis till er som funderar på att testa:
Du borde vara VÄLDIGT säker på att du har bra självkontroll. Detta är fruktansvärt starka känslor i rörelse. Du kommer bli personlighetsförändrad och det går inte över snabbt. Jag hade någon form av avtändning i flera dagar efteråt innan jag kände igen mig själv helt. Fundera länge och väl på om det är värt det.
OM du nu kommer fram till att det är värt det, ha folk omkring dig som du litar på, gärna någon som gjort det förut, ha musik och vatten nära, chilla och ha det jävligt skönt. För första gången kommer aldrig tillbaka, slarva inte bort det.
Och till dig som tar MDMA regelbundet:
Tänk på att du aldrig kommer uppleva den där första sköna känslan igen. Du jagar någonting som inte kommer komma tillbaka. I synnerhet inte om du fortsätter att ta drogen regelbundet. Festen i trädgården är slut och jag vill bevara det minnet som någonting underbart istället för att ersätta det med senare trippar fyllda av paranoja och ångest i dagar efteråt.