Behövs fritidsgårdar egentligen? Varför?

Jag skulle nog säga att det var kört redan tidigare. Kanske inte från början, men när jag - och mina bekanta - växte upp (varav flera i betongförorter) var Sverige väldigt etniskt homogent.
Redan då var fritidsgårdarna - enligt våra begränsade erfarenheter, förvisso - en samlingsplats för den sortens ungdomar som rimligen inte med skattebetalarnas medel borde uppmuntras att samlas, om du förstår vad jag menar.

Vore intressant att höra om positiva erfarenheter, om sådana finns.

Jag har växt upp i en av sthlms södra betonggetton under 80 och 90-tal. Som du säger var det mer etniskt homogent på 80 talet, men det ändrades sedan rätt fort mot slutet. När jag hängde på fritidsgårdarna i mellanstadiet, var det mest dom lokala ungdomarna i kvarteren runt omkring som hängde där. Visst fanns det problembarn då, har alltid funnit. Skillnaden nu är att majoriteten är kriminella istället. Det var man inte på den tiden. Men som du säger, oftast var det ju inte guds gåvor som hängde på fritidsgårdarna. Men mina erfarenheter var rätt bra. Inga bråk som jag minns, man underhöll sig själv med tv-spel, flipper, etc.

Håller med, det var likadant på vår fritidsgård - bara "hårdingar" där som ägde pingisbordet och sofforna. En annan fick stå på golvet och se obekväm ut - sen gick man hem igen. Hade ingen skog att leka i, men jag hade skateboard och inlines att roa mig med som liten. Är idag inte skadad utav att inte ha vistats på fritidsgårdar, men jag vågar nog inte längre stå på en rullbräda!

Ser fritidsgårdar som komplement till sporter. Spelar man inte fotboll, hockey. Rider, konståkning mm. Så
Kan man gå på fritidsgård. Ekonomiskt utjämnande borde det vara. Själv har jag aldrig gått på fritidsgård. Sportade i föreningar och det fanns idioter där också enligt mig.

Är du uppvuxen på landet hade du nog moppe, snöskoter, epa-traktor, häst eller något jämförbart som de flesta betongbarn inte har.

Fritidsgårdar under mitten av 70 talet var en ren och skär Sosseprodukt. Besökte min stads enda gård ett tiotal gg. Luktade otroligt mycket Sosseröv I lokalerna. Likt Unga Örnar och Scouterna. Mycket flummigt och jag kom i kontakt med hasch där för första gången. Det såldes mycket stöldgods från bilar och mopeder. Såg ett par 14 åringar knulla innanför köket. Det förekom filmvisningar som var ultrakommunistiska samt band som spelade med en joint i mungipan. Alla anslag utanför hade hammaren och skäran i ett hörn. Helt sjuk miljö.

Dessa fyller en enda funktion-sprida socialism till unga.

Fritidsgården är ett av de verktyg som socialismen använder för att fånga in framtida socialiströster. Där det finns fritidsgårdar finns också socialiströstande ungdomar, föräldrar och pensionärer.

Fritidsgården lär ut allt inom socialism:
-polis är förtryckare
-företagare är utsugare
-Cuba är ett föregångsland
-Hip Hop är en sund musikgren
-Klottra är konst
-Kollektivtrafik skall vara gratis
-regimkritiker är okej att misshandla
-att leva på bidrag är inget fel alls

Jag är äldre än dig o gick högstadiet på 80-talet.
I dag som vuxen vet jag om min ADHD o kan hantera den. Något jag inte kunde då. Inte nog med att jag ställde till med skit utan jag fick med andra.
Den där fritidsgården räddade mig från värre saker än mindre brottslighet o lite alkohol.

Tyvärr så handlar det om kostnader.
I dag är inte bara fritidsgården nedlagd i den ort jag växte upp i utan mkt annat som gjorde att man fick utlopp för sin energi. Detta syns då hela orten har blivit stökigare bland Svenska barn.
Frågan är inte om fritidsgårdar behövs utan varför vi inte satsar på ungdomarna innan de växer upp i ett samhälle där de själva ska ta ansvar?

Fritidsgården är ett verktyg för socialiststaten att vara inne och peta i människors tillvaro, styra och tillrättalägga och indoktrinera till den rätta värde(av)grunden...

Tror jag vet vilken studie du syftar till. Den är typ över 20 år gammal och den säger i princip att dåliga fritidsgårdar - ställen där det saknas kompetent ledarskap, osv - har en mer negativ påverkan än ingen gård alls. Man behöver inte vara forskare för att förstå det.

Fritidsgårdar är en frivillig verksamhet och det är ganska svårt driva en verksamhet som besökarna inte uppskattar. Dessutom är de fritidsgårdar jag känner till mer befriade från politik/åsikter än vad skolan är.

Problemet med den här diskussionen är att det inte finns några riktlinjer hur en fritidsgård ska bedrivas eller se ut. Det finns alla modeller man kan tänka sig.

Jag har sett "fritidsgårdar" som varit ett ommålat grovsoprum med en skylt utanför som säger Fritidsgård. Där jobbade en person och det fanns inga pengar alls för verksamhet.
Dock kan kommunen påvisa att man visst har en fritidsgård. Att den inte är mycket att hänga i granen är en annan fråga.
Jag har även sett fritidsgårdar där det jobbar kompetenta ledare och det bedrivs mycket intressestyrd verksamhet därför att kommunen sätter till de pengar som behöves. Dvs en "riktig" fritidsgård.

Vill minnas att det i något europeiskt land (kommer inte ihåg vilket) så lagstadgade man att alla kommuner skulle bedriva fritidsgårdsverksamhet (samma diskussion har funnits i Sverige). Problemet var att kommunerna fixade ett rum där de satte en skylt "fritidsgård" över så var problemet löst.

Att fritidsgårdar i utsatta områden kommer att locka trassliga ungdomar till gården säger sig självt. Man får inte glömma att fritidsgårdar i mindre stökiga områden fungerar alldeles utmärkt för det mesta.

Problemet med stökiga fritidsgårdar är att ledare där oftast värnar om de stökiga besökarna och gärna vill "rädda" dem. Effekten blir tyvärr att de schyssta besökarna går någon annanstans och gården får dåligt rykte. För att en gård ska kunna lyckas måste de struliga besökarna hållas borta för att kunna säkerställa en bra och trygg miljö som lockar andra besökare.

De struliga ska istället fångas upp av andra aktörer som är utbildade för att jobba med dem, typ fältare, kuratorer, mm. Fritidsledare ska inte leka kuratorer utan hänvisa till professionella.

Historiskt sett har fritidsgårdarna varit en mötesplats där ungdomar träffas för att knyta kontakter. I och med internet och mobiltelefonernas intåg har mycket av gårdarnas behov minskat. På sikt tror jag inte att fritidsgårdarna kommer att överleva. I alla fall inte i den form de finns ifag.

Ja, du växte upp på 80-talet, där barn fortfarande kunde leka häst med pinnar och bilracing med kottar. Idag kan barn inte fantisera i sina lekar och en lekstund hemma blir istället att spela fortnite på datorn. När de sedan blir för gamla för att vara hemma och leka så går de ut till centrum och hänger. De blir snabbt uttråkade och pojksträcken börjar komma.

Fritidsgårdar är enbart ställen där ungdomar kan samlas och ha roligt tillsammans. De är egentligen en förlängning av fritidsklubbarna, men utan vuxentillsyn.

Faast... du har väl aldrig stoppat smällare i en brevlåda, eller hur? Eller pallat äpplen från grannens träd?

Fritidsgårdar finns väl främst på platser där barnfamiljer är så trångbodda att ungdomarna inte riktigt har någonstans att ta vägen. Det finns inte pengar till att delta i sportklubbar eller andra fritidsaktiviteter som kostar, inte heller fysisk plats i hemmet för fritidsintressen eller socialt umgänge med de egna vännerna.

Då blir fritidsgården ett alternativ till att driva runt på stan. Istället för att glida in i att ägna fritiden åt snatteri och skadegörelse. Eller droger och otyg. Eller att busa och störa folk på biblioteket eller andra offentliga platser.

Sen kanske inte alla fritidsgårdar fungerar som det var tänkt.