• 2
  • 3
2019-07-09, 14:08
  #25
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Lillarapunzel
Kan börja med att förtydliga att jag är 21 år gammal, och myndig sedan snart 4 år tillbaka. Så den juridiska biten kan vi släppa direkt. Dock bor jag hemma, men i en förort till en stad, i ett län, där bostadsbristen är total. "Men flytta hemifrån" är således ett ganska värdelöst råd.

Nåväl. Jag är alltså 21 år gammal tjej, som börjar lessna på min kontrollerande mamma. Rent legalt kan hon ju inte göra någonting åt mig, vilket hon också vet om, men det blir ständiga bråk för varje minsta sak. Ska jag nu på sommaren gå ut och vill ha typ knälånga jeansshorts eller en normalt figurnära icke-urringad T-shirt blir det världens gräl för att jag går "utmanande" klädd, och får världens moralpredikan om hur moraliskt förkastligt det är, och att jag nästan förtjänar att våldtas.
Din mor må uttrycka sig klumpigt, men glöm inte att hon bryr sig om dig. Hon önskar dig väl och vill att du ska vara en anständig kvinna. Det går att klä sig fint utan att vara vulgär (uringning, ultratajta byxor).

Du ska vara tacksam att du har en mamma som bryr sig.

Jag förstår att du är i konflikt med henne, men försök tradera. T.ex. du slutar klä dig unket och låter dig gå ut till kl. 23 utan att du hör av dig.

Alternativ så flyttar du ifrån ditt hem, bryter med henne och lever som ateistisk trash. Ingen moral, ingen klass.

Jag upprepar, din mamma kanske inte är perfekt men det finns något vett i det hon säger. Förlåt henne.

Med antändiga kläder skickar du ut varningssignaler för trash-kidsen som är inne på alkohol och sex.
Här en länktips

och några visdomsord från aposteln Paul:

Likaledes vill jag att kvinnorna skola uppträda i hövisk dräkt, att de blygsamt och tuktigt pryda sig, icke med hårflätningar och guld eller pärlor eller dyrbara kläder, utan med goda gärningar, såsom det höves kvinnor som vilja räknas för gudfruktiga. Kvinnan bör i stillhet låta sig undervisas och därvid helt underordna sig.
Citera
2019-07-09, 15:38
  #26
Medlem
turkbygges avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lillarapunzel
1. Så länge jag pluggar. Har minst 1, och troligen 3 år kvar.
2. Du har absolut en poäng.
3. Hon blir lika tokig, om inte mer, då. Har försökt otaliga gånger. Går inte.
4. Är nykterist, har aldrig smakat alkohol, okysst/oskuld, skulle aldrig få för mig att umgås med en kille på det sättet eller öht ta hem en kille - ens killkompis mitt på dagen och har inte missat en föreläsning på 2 års högskolestudier. Kan inte se att jag kan vara mer skötsam då, och att jag ibland kommer hem sent under dessa förutsättningar ska hon skita i. Är därtill jävligt bra på att slåss (på gott och ont, har slagit ned folk av misstag tyvärr!). Så försvara mig kan jag också om det är så.
Finns väl studentlägenheter?
Citera
2019-07-09, 16:51
  #27
Medlem
Etta.Places avatar
Självklart ska du flytta hemifrån om du vill sköta dig själv. Andra kan så då kan du med. Ingen har sagt att vuxen självständighet serveras på silverfat, du får väl anstränga dig lite och förtjäna att kallas vuxen. Som alla andra.
Citera
2019-07-11, 10:45
  #28
Medlem
Joomlas avatar
Vet inte om man ska bli imponerad eller rädd av att du slår ner folk av misstag, eller om man ska tolka det som att du är jävligt bra eller kanske jävligt dålig på att slåss?

Har inte läst hela tråden men utifrån egna erfarenheter, inte exakt samma men just biten kring kontroll och förväntningar, så nådde jag själv en punkt i ungefär din ålder där jag insåg för mig själv att jag inte behövde agera som det förväntades av mig och det var nog lika svårt att inse och smälta för vederbörande, som det tog tid för mig att komma till den insikten.

Alternativt om du i egenskap av att vara student kan fixa ett korridorrum att bo i under veckorna, bara för att få lite distans? Jag tyckte personligen det var lite svårt att klippa navelsträngen men när man väl hade gjort det och hade ett eget place så har jag haft väldigt svårt med att bo hemma, de perioder jag gjort det. Det funkar, men gud så mycket bättre jag trivs i min stilla ensamhet, när så jag väljer det.

Lättare sagt än gjort, låter som du beskriver din mor som lite oresonlig, men sätt ner foten. Man behöver ju inte ta alla konflikter på en gång utan om hon påpekar något om kläderna, eskalera inte det utan säg något lite undfallande. "Ja jo kanske", "jo men det blir bra, lite för varmt för långärmat hehe".
Citera
  • 2
  • 3

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in