Citat:
Det här betyder i praktiken att en tidning som uppmärksammas på att något som de skriver är felaktigt måste införa en rättelse. Och det där om att det ska uppmärksammas av den som fått del av de ursprungliga reglerna tolkar jag som att de i princip behöver införa en ny artikel som når samma läsare som den ursprungliga artikeln.
Ja, det är ju en vacker tanke i alla fall. Men om jag inte är helt ute och cyklar så är det journalister som är satta att övervaka journalister, så det är nog si och så med efterlevnaden där.
Dessutom har jag en känsla av, men nu spekulerar jag bara eftersom jag inte orkar göra några efterforskningar, att det är den som är utsatt för den felaktiga rapporteringen, i det här fallet Ystadsfamiljen, som måste stå som målsägande. Och vad jag förstod det av Karlssons och Lönnfälts bok så är Ystadsfamiljen helt ointresserade av att försvara sig offentligt. Och hade de faktiskt velat försvara sig så hade det varit betydligt effektivare för dem att bara berätta sin historia för journalisterna, helst för två år sedan, istället för att gå omvägen via någon motvillig mediamyndighet.
Citat:
Tranås tidning har gått vidare med den detaljen. Och låter en chef på Oasen ”försvara” sig. Tyvärr bakom betalvägg.
https://www.tranastidning.se/2021-12...ed-utredningar
Citat:
Det här var ju en intressant, om än inte helt oväntad, utveckling. Att någon skulle skriva en bok om det här fallet var väl mer eller mindre givet. Det udda är i sådana fall att det är två okända förmågor som gjorde det. Varför ingen etablerad journalist har känt sig manad vet jag inte, men jag gissar att det beror på att en sådan här bok i praktiken kräver medverkan från Ystadsfamiljen själv och det råkade vara dessa två författare som lyckades få till det samarbetet (antagligen mycket för att den etablerade journalistkåren gjorde bort sig rejält sommaren 2019).
Boken är hursomhelst välskriven, inte överdrivet lång (jag läste igenom den på några timmar) och dessutom tillgänglig för fri nedladdning. Har man bara ett lite mer än ytligt intresse av fallet så finns det alltså ingen anledning att inte läsa den.
De viktigaste uppgifterna i boken kan sammanfattas ungefär på följande vis:
Det som jag tyckte var mest fascinerande var beskrivningen av hur det inte är socialtjänsten i Ystad som utreder barnen utan det privata företaget Humana AB. Jag var vagt medveten om att sådant förekom men här är det ju dokumenterat ner i minsta detalj. Det som har hänt är att socialtjänsten i Ystad i princip inte bryr sig minsta lilla om dessa fyra barn. Så fort de omhändertagits från föräldrarna fraktas de i väg till Jönköping där Humana AB väntar för att ta sig an både omvårdnad och utredning av fyra barn. Humana får 600 000 kr i månaden av skattebetalarna i Ystad. Siffran som sådan är inget att höja på ögonbrynen över, det är vad det kostar att placera barn på HVB-hem. Det som är uppseendeväckande är att Humana sköter utredningen kring huruvida barnen ska vara omhändertagna, det är de som observerar och samtalar med barnen, sedan skriver de rapporter som skickas till socialtjänsten i Ystad, rapporter som socialtjänsten sedan klipper om till bevis till förvaltningsrätten. I allt väsentligt har man delegerat beslutet kring huruvida barnen ska fortsätta vara omhändertagna, och huruvida Humana ska fortsätta få 600 000 kr i månaden, till Humana själv.
Just det ovan kom som något av en överraskning även för mig. I övrigt tycker jag att jag har varit förbluffande träffsäker i mina analyser. Särskilt som de skett i vad man nog måste kalla en ganska fientlig miljö. Jag har från första början sagt att även om familjen säkert är rätt knäpp så har socialtjänstens anklagelser bestått av detaljer ryckta ur sitt sammanhang till synes med syftet att skapa en anklagelseakt som var tillräckligt allvarlig för att skyla över det faktum att socialtjänstens ursprungliga skäl att omhänderta barnen var helt felaktiga. Detta var egentligen inte svårt att komma fram till enbart genom att läsa de offentliga domarna och använda lite sunt förnuft. Men det är förstås positivt att få sina misstankar bekräftade från dem med mer insyn.
Jag roade mig med att gå igenom mina egna inlägg i den här tråden och det är imponerande hur mycket invektiv som har riktats åt mitt håll. Jag antar att mina klarsynta analyser helt enkelt var för mycket för den emotionellt engagerade delen av debattörerna. Nu ska det bli intressant att se om någon av samma debattörer har karaktär nog att be om ursäkt eller åtminstone kvalificera sina tidigare oförskämdheter.
Boken är hursomhelst välskriven, inte överdrivet lång (jag läste igenom den på några timmar) och dessutom tillgänglig för fri nedladdning. Har man bara ett lite mer än ytligt intresse av fallet så finns det alltså ingen anledning att inte läsa den.
De viktigaste uppgifterna i boken kan sammanfattas ungefär på följande vis:
- Ystadsfamiljen var en rätt udda familj som trodde (som det verkar helt felaktigt) att de var förföljda av en farlig släkting. Därför tillbringade de mycket tid på resande fot och höll en så låg profil som möjligt när de var hemma.
- Socialtjänsten i Ystad höll barnsamtal med det autistiska mellanbarnet en vecka innan omhändertagandet och verkar utifrån detta samtal ha fått för sig att barnen hölls instängda och inte fick någon mat.
- Direkt efter omhändertagandet undersöktes barnen på sjukhus och läkarna kom fram till att de var normalviktiga, vid god fysisk hälsa och inte uppvisade några tecken på vanvård eller övergrepp.
- Trots detta upprätthåller socialtjänsten sitt omhändertagande och fyller på med mängder av anekdotiska bevis mot familjen, till stor del baserat på konstigt beteende som det autistiska mellanbarnet uppvisar i jourhem och HVB-hem.
- Till alla inblandade parters stora förvåning gör media en stor grej av historien nio månader senare varpå både Ystadsfamiljen och socialtjänsten i Ystad hissar upp vindbryggorna och intar belägringsmentalitet, vilket gör alla positioner helt låsta.
Det som jag tyckte var mest fascinerande var beskrivningen av hur det inte är socialtjänsten i Ystad som utreder barnen utan det privata företaget Humana AB. Jag var vagt medveten om att sådant förekom men här är det ju dokumenterat ner i minsta detalj. Det som har hänt är att socialtjänsten i Ystad i princip inte bryr sig minsta lilla om dessa fyra barn. Så fort de omhändertagits från föräldrarna fraktas de i väg till Jönköping där Humana AB väntar för att ta sig an både omvårdnad och utredning av fyra barn. Humana får 600 000 kr i månaden av skattebetalarna i Ystad. Siffran som sådan är inget att höja på ögonbrynen över, det är vad det kostar att placera barn på HVB-hem. Det som är uppseendeväckande är att Humana sköter utredningen kring huruvida barnen ska vara omhändertagna, det är de som observerar och samtalar med barnen, sedan skriver de rapporter som skickas till socialtjänsten i Ystad, rapporter som socialtjänsten sedan klipper om till bevis till förvaltningsrätten. I allt väsentligt har man delegerat beslutet kring huruvida barnen ska fortsätta vara omhändertagna, och huruvida Humana ska fortsätta få 600 000 kr i månaden, till Humana själv.
Just det ovan kom som något av en överraskning även för mig. I övrigt tycker jag att jag har varit förbluffande träffsäker i mina analyser. Särskilt som de skett i vad man nog måste kalla en ganska fientlig miljö. Jag har från första början sagt att även om familjen säkert är rätt knäpp så har socialtjänstens anklagelser bestått av detaljer ryckta ur sitt sammanhang till synes med syftet att skapa en anklagelseakt som var tillräckligt allvarlig för att skyla över det faktum att socialtjänstens ursprungliga skäl att omhänderta barnen var helt felaktiga. Detta var egentligen inte svårt att komma fram till enbart genom att läsa de offentliga domarna och använda lite sunt förnuft. Men det är förstås positivt att få sina misstankar bekräftade från dem med mer insyn.
Jag roade mig med att gå igenom mina egna inlägg i den här tråden och det är imponerande hur mycket invektiv som har riktats åt mitt håll. Jag antar att mina klarsynta analyser helt enkelt var för mycket för den emotionellt engagerade delen av debattörerna. Nu ska det bli intressant att se om någon av samma debattörer har karaktär nog att be om ursäkt eller åtminstone kvalificera sina tidigare oförskämdheter.
Jag står för mina ord. Är det en personlig vendetta för din del?
Citat:
Har du läst boken? Jag kan förstås inte veta med säkerhet att det som står i den stämmer, men den verkar övertygande. Betydligt mer övertygande än medias till stora delar obegripliga historia.
Och det är egentligen inte det mest relevanta heller. Om min åsikt var skrämmande så måste du tycka att författarnas åsikter också är skrämmande eftersom deras bok i alla stora drag stödjer den linje jag har fört i den här tråden. Att måla upp en anonym flashbackare som "skrämmande", "störd", "tappad" eller en "rättshaverist" är enkelt. Att göra samma sak med riktiga människor som har skrivit en riktig bok är betydligt svårare. Särskilt som allting tyder på att det är boken om Ystadsfamiljen som är rätt och den tidigare medierapporteringen som är fel.
Citat:
Har du läst boken? Jag kan förstås inte veta med säkerhet att det som står i den stämmer, men den verkar övertygande. Betydligt mer övertygande än medias till stora delar obegripliga historia.
Och det är egentligen inte det mest relevanta heller. Om min åsikt var skrämmande så måste du tycka att författarnas åsikter också är skrämmande eftersom deras bok i alla stora drag stödjer den linje jag har fört i den här tråden. Att måla upp en anonym flashbackare som "skrämmande", "störd", "tappad" eller en "rättshaverist" är enkelt. Att göra samma sak med riktiga människor som har skrivit en riktig bok är betydligt svårare. Särskilt som allting tyder på att det är boken om Ystadsfamiljen som är rätt och den tidigare medierapporteringen som är fel.
Och det är egentligen inte det mest relevanta heller. Om min åsikt var skrämmande så måste du tycka att författarnas åsikter också är skrämmande eftersom deras bok i alla stora drag stödjer den linje jag har fört i den här tråden. Att måla upp en anonym flashbackare som "skrämmande", "störd", "tappad" eller en "rättshaverist" är enkelt. Att göra samma sak med riktiga människor som har skrivit en riktig bok är betydligt svårare. Särskilt som allting tyder på att det är boken om Ystadsfamiljen som är rätt och den tidigare medierapporteringen som är fel.
Jag står för de ord jag skrev till dig 2018. Jag upprepar frågan från 2018 och idag: driver du en vendetta mot socialtjänsten?
Jag läser boken. Tesen är: socialtjänsten är ond.
De "objektiva" författarna bekänner också färg inledningsvis: "Vi visste att allt som socialtjänsten säger inte nöd- vändigtvis är sant. Vi hade själva blivit tvungna att undersöka frågan, då vår egen familj hamnade i klammeri med socialtjänsten. År 2018 sammanfattade vi våra kunskaper i boken Makten över barnen."
Citat:
Jag har ifrågasatt objektiviteten samt källor, men det påstås att det är två författare som valt att skriva denna bok och hoppas att familjen ska få upprättelse? Sanningen är att inga barn blev felaktigt omhändertagna, inget barn har flyttat "hem". Jag står för de ord jag skrev till dig 2018. Jag upprepar frågan från 2018 och idag: driver du en vendetta mot socialtjänsten?
Jag läser boken. Tesen är: socialtjänsten är ond.
De "objektiva" författarna bekänner också färg inledningsvis: "Vi visste att allt som socialtjänsten säger inte nöd- vändigtvis är sant. Vi hade själva blivit tvungna att undersöka frågan, då vår egen familj hamnade i klammeri med socialtjänsten. År 2018 sammanfattade vi våra kunskaper i boken Makten över barnen."
Jag läser boken. Tesen är: socialtjänsten är ond.
De "objektiva" författarna bekänner också färg inledningsvis: "Vi visste att allt som socialtjänsten säger inte nöd- vändigtvis är sant. Vi hade själva blivit tvungna att undersöka frågan, då vår egen familj hamnade i klammeri med socialtjänsten. År 2018 sammanfattade vi våra kunskaper i boken Makten över barnen."
Det är snarare så att föräldrarna själva hoppas på ett drev likt " lilla hjärtat", men det kommer aldrig hända..
[quote=stilicho|78383351]
Just autistiska barn verkar leva farligt i socialtjänstens händer. Enligt boken “Men socialtjänsten kunde inte eller ville inte se autism, de kunde och ville se vanvård. Faktum är att en hel del tyder på att Ystadsfamiljens fall är ett riktigt dussinfall i socialtjänstsverige: Ett autistiskt barn blir bedömt som vanvårdat. Det har med all sannolikhet hänt tusentals gånger förr och kommer antagligen att hända tusentals gånger igen. I detta nu sitter ett större antal autistiska barn och tonåringar i fosterhem eller på institution mot sin vilja eftersom deras autism har bedömts som symtom på omsorgsbrister. Nu lika lite som på 1950-talet finns något som tyder på att de autistiska barnen blir bättre av den kostsamma behandling som samhället tvingar på dem. "
"De senaste två decennierna har andelen barn som omhändertas av socialtjänsterna ökat med mer än femtio procent (ref 15). Varför då? För att det gick så bra för de omhändertagna barnen så att man bestämde sig för att utöka verksamheten? Knappast. All forskning säger att det går uselt för barn som omhändertas av socialtjänsten. Även de fåtaliga randomiserade studier som försöker jämföra utfallet för barn som omhändertas kontra barn som inte omhändertas konstaterar att det är bättre att bo kvar i ett dysfunktionellt hem än att omhändertas av myndigheterna (ref 16)."
- Socialtjänsten i Ystad höll barnsamtal med det autistiska mellanbarnet en vecka innan omhändertagandet och verkar utifrån detta samtal ha fått för sig att barnen hölls instängda och inte fick någon mat.
Just autistiska barn verkar leva farligt i socialtjänstens händer. Enligt boken “Men socialtjänsten kunde inte eller ville inte se autism, de kunde och ville se vanvård. Faktum är att en hel del tyder på att Ystadsfamiljens fall är ett riktigt dussinfall i socialtjänstsverige: Ett autistiskt barn blir bedömt som vanvårdat. Det har med all sannolikhet hänt tusentals gånger förr och kommer antagligen att hända tusentals gånger igen. I detta nu sitter ett större antal autistiska barn och tonåringar i fosterhem eller på institution mot sin vilja eftersom deras autism har bedömts som symtom på omsorgsbrister. Nu lika lite som på 1950-talet finns något som tyder på att de autistiska barnen blir bättre av den kostsamma behandling som samhället tvingar på dem. "
"De senaste två decennierna har andelen barn som omhändertas av socialtjänsterna ökat med mer än femtio procent (ref 15). Varför då? För att det gick så bra för de omhändertagna barnen så att man bestämde sig för att utöka verksamheten? Knappast. All forskning säger att det går uselt för barn som omhändertas av socialtjänsten. Även de fåtaliga randomiserade studier som försöker jämföra utfallet för barn som omhändertas kontra barn som inte omhändertas konstaterar att det är bättre att bo kvar i ett dysfunktionellt hem än att omhändertas av myndigheterna (ref 16)."
__________________
Senast redigerad av DrKompost 2021-12-22 kl. 11:08.
Senast redigerad av DrKompost 2021-12-22 kl. 11:08.
Citat:
Jag driver inte en vendetta mot socialtjänsten. Däremot driver jag politisk opinion mot socialtjänsten. Något jag bestämt har för mig att jag har uppgett i den här tråden när det begav sig 2019. Jag erkänner utan omsvep att jag utnyttjar detta mycket omskrivna fall för att skapa uppmärksamhet kring den större politiska frågan. Att jag kunde gå emot övriga debattörer och den samlade massmedian med sådan säkerhet som jag gjorde är inte enbart tack vare anonymitetens stora förmåga att ta motgångar utan också för att jag har studerat socialtjänstfrågan i flera år. Därför visste jag redan 2019 att Ystadsfamiljens fall inte var så unikt som det försöktes göra sken av.
Citat:
Jag läser boken. Tesen är: socialtjänsten är ond.
Jag läste boken mer som att socialtjänsten är inkompetent. Och verkar i ett system som tillåter den att vara inkompetent och komma undan med det. Som det är beskrivet i boken så klantade socialtjänsten i Ystad till det. De missuppfattade saker och agerade förhastat. När de upptäckte den saken valde de att inte erkänna sina misstag utan istället försöka bevisa att de hade rätt trots allt. Jag antar att man kan tolka det som ondska. Men jag tycker nog snarare att man ska se det som mänskligt. Det är sådan mänsklig svaghet som systemen borde hantera men inte i dagsläget inte gör. Vilket Ystadsfallet är ett utmärkt exempel på.
Citat:
De "objektiva" författarna bekänner också färg inledningsvis: "Vi visste att allt som socialtjänsten säger inte nöd- vändigtvis är sant. Vi hade själva blivit tvungna att undersöka frågan, då vår egen familj hamnade i klammeri med socialtjänsten. År 2018 sammanfattade vi våra kunskaper i boken Makten över barnen."
Jag tolkar dig som att du menar att eftersom författarna själva är före detta socialfall så kan man inte lita på någonting de skriver. Är det korrekt uppfattat? Har du i sådana fall samma inställning till socialsekreterare, som har minst lika mycket personligt investerat, fast från andra hållet, så att säga?
Citat:
Vem har påstått att författarna har skrivit denna bok för att familjen ska få upprättelse? Jag utgår ifrån att du inte har läst boken. I den framställs nämligen föräldrarna som helt dumma i huvudet och i praktiken psykiskt sjuka. Det står till och med i avslutningen att föräldrarna inte ville att boken skulle skrivas. Du har helt enkelt fått fel för dig angående objektiviteten.
Anledningen till att Towe karlsson får skriva boken är för att hon i en hel mängd år drivit en personlig vendetta mot socialtjänsten där hon själv har fråntagits sina barn.
Man kanske måste vara källkritisk med vem som skriver och varför. Hade Tove Karlsson fått bestämma hade Lilla hjärtat ex dött mycket tidigare, eftersom Tove driver linjen att inga barn ska omhändertas. Någonsin. Läs böckerna som släppts tidigare.
Jag skummade i boken, och nej. Det osar av myndighetsförakt och rena faktafel. Humana har inte utrett några barn. De har helt enligt lagens mening bidragit med underlag vilket de är skyldiga att göra vid en placering. Det är helt rimligt att barn träffar och studeras av de som har extra utbildning i det. Det kallas utredingsåtgärd - inte något annat.
Man kanske måste vara källkritisk med vem som skriver och varför. Hade Tove Karlsson fått bestämma hade Lilla hjärtat ex dött mycket tidigare, eftersom Tove driver linjen att inga barn ska omhändertas. Någonsin. Läs böckerna som släppts tidigare.
Jag skummade i boken, och nej. Det osar av myndighetsförakt och rena faktafel. Humana har inte utrett några barn. De har helt enligt lagens mening bidragit med underlag vilket de är skyldiga att göra vid en placering. Det är helt rimligt att barn träffar och studeras av de som har extra utbildning i det. Det kallas utredingsåtgärd - inte något annat.
Citat:
Anledningen till att Towe karlsson får skriva boken är för att hon i en hel mängd år drivit en personlig vendetta mot socialtjänsten där hon själv har fråntagits sina barn.
Man kanske måste vara källkritisk med vem som skriver och varför. Hade Tove Karlsson fått bestämma hade Lilla hjärtat ex dött mycket tidigare, eftersom Tove driver linjen att inga barn ska omhändertas. Någonsin. Läs böckerna som släppts tidigare.
Jag skummade i boken, och nej. Det osar av myndighetsförakt och rena faktafel. Humana har inte utrett några barn. De har helt enligt lagens mening bidragit med underlag vilket de är skyldiga att göra vid en placering. Det är helt rimligt att barn träffar och studeras av de som har extra utbildning i det. Det kallas utredingsåtgärd - inte något annat.
Man kanske måste vara källkritisk med vem som skriver och varför. Hade Tove Karlsson fått bestämma hade Lilla hjärtat ex dött mycket tidigare, eftersom Tove driver linjen att inga barn ska omhändertas. Någonsin. Läs böckerna som släppts tidigare.
Jag skummade i boken, och nej. Det osar av myndighetsförakt och rena faktafel. Humana har inte utrett några barn. De har helt enligt lagens mening bidragit med underlag vilket de är skyldiga att göra vid en placering. Det är helt rimligt att barn träffar och studeras av de som har extra utbildning i det. Det kallas utredingsåtgärd - inte något annat.
Först och främst vill jag tacka för att du tar dig tid att komma med relevant kritik.
Det är helt sant att jag själv har fått ett barn omhändertaget av socialtjänsten. Jag har även fått samma barn tillbakalämnat efter sex veckor med något som liknade en ursäkt. Allt detta finns beskrivet i min tidigare bok Makten över barnen.
Det är också helt sant att jag aldrig hade fått chansen att skriva om Ystadsfamiljen om det inte hade varit för mina tidigare erfarenheter av socialtjänsten. Ystadsföräldrarna kontaktade mig för att de trodde att jag skulle skriva deras historia som de ville att den skulle skrivas.
Däremot är det inte sant att jag har någon personlig vendetta mot socialtjänsten. Om du har läst Makten över barnen så vet du att den bärande tesen i den boken är det extrema godtycket inom socialtjänsten, att det bemötande man får varierar kraftigt beroende på vilken socialtjänst man lyder under. Vissa socialkontor är bra, andra är rent katastrofala och en del är något däremellan. Därför vore det fullständigt ologiskt att jag skulle ha någon personlig vendetta mot socialtjänsten i Ystad, en socialtjänst som jag aldrig har träffat och inte har någon personlig relation till.
Inte heller har jag drivit linjen att inga barn ska omhändertas. Jag har argumenterat för att Sveriges socialtjänster bör omhänderta färre barn, eftersom de helt enkelt inte är bra på det. Men det är inte detsamma som att jag inte vill att några barn ska omhändertas.
Jag uppskattar att du letar efter faktafel i boken. Men frågan om Humana AB har bedrivit utredning eller utredningsåtgärd tycker jag inte är ett faktafel. Humana AB har observerat och iakttagit Ystadsbarnen i syfte att bedöma deras vårdbehov. De flesta skulle kalla det en utredning, så även domstolarna. I kammarrättens dom från december 2018 kan man läsa om Humanas "pedagogiska utredning", inte Humanas "pedagogiska utredningsåtgärd".
Citat:
Jag har intresserat mig för den här typen av ärenden ensa sedan jag gick i mellanstadiet och hade en kompis som var fosterbarn och ville hem till sin mamma. Om jag inte minns fel så uppmärksammades det för drygt 20 år sedan om att en del av personalen som jobbade på ett landstingsägt utredningshem samtidigt var aktieägare i ett privat företag som tjänade pengar på att förmedla familjehem. Nu har det gått så långt att barn placeras på privata utredningshem och ingen höjer på ögonbrynet om barnen sedan placeras i verksamheter knutna till det utredningshemmet. Korruption kallar jag det för. Vad blir nästa steg privata företag som driver fängelser och häkten och samtidigt har ansvar för en stor del av den förundersökning som ligger till grund för om det ska väckas åtal för en häktad eller ej.
Först och främst vill jag tacka för att du tar dig tid att komma med relevant kritik.
Det är helt sant att jag själv har fått ett barn omhändertaget av socialtjänsten. Jag har även fått samma barn tillbakalämnat efter sex veckor med något som liknade en ursäkt. Allt detta finns beskrivet i min tidigare bok Makten över barnen.
Det är också helt sant att jag aldrig hade fått chansen att skriva om Ystadsfamiljen om det inte hade varit för mina tidigare erfarenheter av socialtjänsten. Ystadsföräldrarna kontaktade mig för att de trodde att jag skulle skriva deras historia som de ville att den skulle skrivas.
Däremot är det inte sant att jag har någon personlig vendetta mot socialtjänsten. Om du har läst Makten över barnen så vet du att den bärande tesen i den boken är det extrema godtycket inom socialtjänsten, att det bemötande man får varierar kraftigt beroende på vilken socialtjänst man lyder under. Vissa socialkontor är bra, andra är rent katastrofala och en del är något däremellan. Därför vore det fullständigt ologiskt att jag skulle ha någon personlig vendetta mot socialtjänsten i Ystad, en socialtjänst som jag aldrig har träffat och inte har någon personlig relation till.
Inte heller har jag drivit linjen att inga barn ska omhändertas. Jag har argumenterat för att Sveriges socialtjänster bör omhänderta färre barn, eftersom de helt enkelt inte är bra på det. Men det är inte detsamma som att jag inte vill att några barn ska omhändertas.
Jag uppskattar att du letar efter faktafel i boken. Men frågan om Humana AB har bedrivit utredning eller utredningsåtgärd tycker jag inte är ett faktafel. Humana AB har observerat och iakttagit Ystadsbarnen i syfte att bedöma deras vårdbehov. De flesta skulle kalla det en utredning, så även domstolarna. I kammarrättens dom från december 2018 kan man läsa om Humanas "pedagogiska utredning", inte Humanas "pedagogiska utredningsåtgärd".
Det är helt sant att jag själv har fått ett barn omhändertaget av socialtjänsten. Jag har även fått samma barn tillbakalämnat efter sex veckor med något som liknade en ursäkt. Allt detta finns beskrivet i min tidigare bok Makten över barnen.
Det är också helt sant att jag aldrig hade fått chansen att skriva om Ystadsfamiljen om det inte hade varit för mina tidigare erfarenheter av socialtjänsten. Ystadsföräldrarna kontaktade mig för att de trodde att jag skulle skriva deras historia som de ville att den skulle skrivas.
Däremot är det inte sant att jag har någon personlig vendetta mot socialtjänsten. Om du har läst Makten över barnen så vet du att den bärande tesen i den boken är det extrema godtycket inom socialtjänsten, att det bemötande man får varierar kraftigt beroende på vilken socialtjänst man lyder under. Vissa socialkontor är bra, andra är rent katastrofala och en del är något däremellan. Därför vore det fullständigt ologiskt att jag skulle ha någon personlig vendetta mot socialtjänsten i Ystad, en socialtjänst som jag aldrig har träffat och inte har någon personlig relation till.
Inte heller har jag drivit linjen att inga barn ska omhändertas. Jag har argumenterat för att Sveriges socialtjänster bör omhänderta färre barn, eftersom de helt enkelt inte är bra på det. Men det är inte detsamma som att jag inte vill att några barn ska omhändertas.
Jag uppskattar att du letar efter faktafel i boken. Men frågan om Humana AB har bedrivit utredning eller utredningsåtgärd tycker jag inte är ett faktafel. Humana AB har observerat och iakttagit Ystadsbarnen i syfte att bedöma deras vårdbehov. De flesta skulle kalla det en utredning, så även domstolarna. I kammarrättens dom från december 2018 kan man läsa om Humanas "pedagogiska utredning", inte Humanas "pedagogiska utredningsåtgärd".
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
