Religiös etik är oförnuftig och farlig?

Min uppfattning är att sexuellt omgänge mellan syskon eller föräldrar är etiskt försvarbart om och endast om (1) det sexuella umgänget sker under samtycke, (2) ingen av de inblandade parterna är i beroendeställning till varandra, (3) alla parter som deltar i samlaget är i myndig ålder, samt (4) samlaget inte leder till avkomma.

Det finns ett par invändningar denna slutsats. En invändning är att slutsatsen ter sig vara intuitivt orimlig. Det beror troligen på att en sådan uppfattning är ytterst ovanlig i vår kultur och därför är vår intuition att det är något fel på uppfattningen. Men att något ter sig orimligt är ju inte ett bevis på att uppfattningen är orimlig. Däremot kan det vara en en indikation på att uppfattningen är orimlig. Det är också sannolikt att en sådan slutsats skapar äckelkänslor hos människor som inte är genetiskt disponerade till just en sådan sexuell läggning. Detta är således enbart en känsloreaktion, vilket är ett logiskt felslut, och därmed är det inte ett rationellt argument, varav det faller platt.

En annan invändning - som förefaller värd att fundera över - är (4). Skyddat sex är nämligen ingen garanti för att en kvinna inte blir gravid. Det sker då och då att folk både blir gravida och drabbas av könssjukdomar även under skyddatsex. En graviditet kan uppkomma även vid skyddat sex. Vilket i sin tur, i termer av incest, leder till barn som blir födda med defekter. Det skapar negativa konsekvenser både för barnet som blir till och för omvärlden. Kan vi lösa problemet genom att tvinga föräldrar som fått barn med defekter (på grund av incest) att göra abort? Ska staten göra detta? Om inte, får vi barn med mycket grava defekter i samhället. Är det acceptabelt? Kanske är det bäst att förbjuda incest för att försäkra oss om att sådana barn inte kommer till? Då blir nästkommande fråga om ett sådant förbud kommer att påverka hur människor agerar: förbud mot cannabis, som exempel, gör inte att människor slutar använda det. Lika lite tror jag förbud mot incest gör att människor slutar upp med det. Eller omvänt: jag tror inte incest blir vanligare om det blir lagligt. Det är tämligen enkelt att bedriva incest och risken att bli påkommen är mycket låg. Mycket enklare än att tillskaffa sig cannabis och bruka cannabis utan att bli påkommen.

Kort och gott: incestfrågan har jag ingen tydlig uppfattning i. Det har inte varit en fråga jag prioriterat. Däremot förefaller det orimligt att påstå: ''Incest är moraliskt fel, oberoende av om det påverkar andra eller inte''.

För en religiös person är det enklare. De behöver enbart (1) välja en religion, (2) välja en tolkning av vald religion bekräftar deras redan existerande uppfattning om incest, [b](3) hänvisa till ''Gud säger att det är rätt/fel, alltså är det rätt/fel''. Sedan upprepas detta dogmatiskt utan något som helst intresse, förståelse, argument eller problemformulering i sakfrågan. Problemet med en sådan uppfattning är att det överhuvudtaget inte bidrar med någonting i diskussionen.

om det är du själv som formulerat målet så är det subjektivt fel,

en objektiv bedömning görs inte av någon utan av något,
dvs en norm/referenssystem som är oberoende av andras tyckande

Mitt sunda förnuft bygger på sunt förnuft ....
Skämt åsido, så håller jag med dessa radikala islamister. OM deras tro stämmer, då är det sunt förnuft att hata mig, då Gud bestämmer vad som är förnuftigt. Men som sagt, det ska bevisas först. Och i så fall kanske jag hellre är oförnuftig.

En bedömning måste dock göras av någon. Låt säga att Gud har en objektiv etik. Det kan föranleda oss att tro att vi människor därmed har en objektiv etik. Men bedömningen av denna objektiva etik måste vi människor göra. Såvida vi inte tror att människor är fullständigt objektiva i sin bedömning, finns det heller inget skäl att tro att de gör en objektiv bedömning av Guds objektiva etik. Om du tittar på hur hundratusentals olika tolkningar av olika religioner påvisats genom historiens gång, tror jag min tes att människor gör subjektiva bedömningar av Guds eventuella objektiva etik (om nu gud existerar) stämmer mycket väl med det vi observerar.

Det finns dock inom utilitarism ett ''objektiv'' bedömning. Vad som gör varje person lycklig är subjektivt. Person X blir lycklig av att hoppa fallskärm medan person Y blir lycklig av att läsa en bok. Men det är onekligen fakta att person X blir lycklig av att hoppa fallskärm lika väl som det är fakta att person Y blir lycklig av att läsa en bok. Så även om vad människor blir lyckliga av varierar är det objektivt att de blir lyckliga av en viss sak, exempelvis att hoppa fallskärm.

Om vår handlingsregel därmed är att maximera lycka hos X (genom att tillåta X hoppa fallskärm) samt att maximera lycka hos Y (låta Y läsa böcker), då är det också fakta att vi maximerar det som är objektivt gott hos X och Y. Ungefär. Säger inte att detta är ett perfekt svar, men jag tror svaret är bättre än det som religioner ger.

Då tar jag det en tredje gång: Ja, målet är subjektivt. Men bedömningen mot målet är objektivt.
Oavsett folks åsikter så går det emot min hälsa att skada mig utan anledning. Det är ingen subjektiv åsikt, alltså.

och återigen,

huruvida din hälsa påverkas kan lätt avgöras med ett objektivt/opartiskt referenssystem,
och det handlar inte om någon etisk/moralisk bedömning, utan medicinsk/teknisk

diskussionen handlar ju om det är rätt/fel/ont/gott att utsätta dig för detta

hm
är vi för det första överens om att en upphöjd objektiv etik är oberoende av människors tyckande?

tex att principen att det är fel att döda för nöjes skull gäller, oavsett om människor existerar

fö är det ju så att i samma ögonblick npgon

edit;

fö är det ju så att i samma ögonblick någon menar sig vara objektiv,
gör ju denne anspråk på att göra sig själv till en standard

Vilket det objektivt är, om moral handlar om hälsa, välmående och lycka.

det gör det inte,

moral handlar inte om att definiera vad hälsa, välmående och lycka är
hur det känns,
hur det uttrycks,
hur det syns,
hur det mäts etc,
utan hur man bör, får och ska uppnå detta,
och om det inte existerar någon övermänsklig morallag som avgör det,
så är all moral relativ/subjektiv,
var och en beslutar och avgör själv

jag vill påstå att all mänsklig påhittad etik är oförnuftig och farlig,
det är ingen skillnad om etiken är påhittad via en påhittad religion eller via en påhittad sekulär värdegrund;
den är fortfarande påhittad,

utan en upphöjd källa är och förblir den subjektiv

Självklart är den subjektiv. Men det gåt ändå att vara objektiv inom det subjektiva målet man anser att moral handlar om.
Det är objektivt dåligt att skada mig.
Det är objektivt dåligt att göra mig till din slav.
Det är objektivt dåligt att skada mina barn.
Och så vidare ....
Allt detta går emot vad jag anser att moral handlar om, så därför är det inte bara en åsikt att dessa handlingar är fel. Däremot är det en åsikt vad jag anser att moral handlar om.

Jag skulle vilja komma med tre invändningar mot att etik är relativ.

Den första invändningen är att om all etik är relativ då finns det heller inget skäl att välja mellan två olika etiska omdömen. Låt säga att din mor har beträtt offentligheten utan en slöja. För detta får hon två alternativ an en imam: (1) hon kan välja att inte längre vara muslim och då behöver hon aldrig mer bära slöja i offentligheten och inget straff kommer utdelas till henne eller (2) hon kan välja att fortsätta följa lagen - men - på grund av hennes upprepade lagbrott mot slöjtvång tidigare kommer hon därmed att stenas offentligt och gå en långsam död till mötes (enligt islamisk lag grävs för övrigt kvinnor inte ned lika djupt i marken vilket gör de plågas värre än männen eftersom det tar längre tid för dem att avlida).

Vilket alternativ bör hon välja? Givet att moralisk relativism är sann bör rådet till din mor vara att hon skall dra lott om saken. Därför att det finns lika goda argument för alternativ (1) som för alternativ (2), det vill säga inga argument överhuvudtaget, det är lika bra som dåligt, det är relativt.

En andra invändning är att etiska argument kan vara mer eller mindre hållbara. Om jag gör det etiska omdömet att alla som bär glasögon bör mördas, därför att min syster äger ett par blåa skor, saknar mitt etiska omdöme logisk hållbarhet. Om det saknar logisk hållbarhet kan omdömet avfärdas som ohållbart. Redan vid denna punkt är det möjligt att skilja mellan bättre och sämre argument och när vi kan skilja mellan dessa finns det därmed också bättre och sämre svar på etiska frågor. Om det finns bättre och sämre svar på etiska frågor är etiken därmed inte relativ.

Den tredje invändningen är att en övermänsklig morallag inte förändrar något i praktiken. En moral skapad av Gud är också påhittad - av Gud. Den blir förvisso objektiv för människor därför att den existerar oberoende av vad vi tycker om saken. Men människor kan också hitta på morallagar. Dessa blir objektiva för Gud därför att de existerar oberoende av vad Gud tycker om saken. Men det förhindrar inte Gud att ha sina subjektiva uppfattningen om vår morallag; lika väl förhindrar det inte människor att ha subjektiva uppfattningar om Guds morallag.

Guds morallagar bygger på Guds intressen; människors morallagar bygger på människans intressen. I åtanke att det är vi människor som lever med varandra tror jag det är en bättre idé att människor skapar morallagar än att Gud (som inte lever med oss) gör det.