Är smått deprimerad standard-humöret för de flesta?

Så har det varit för mig så länge jag kan minnas, iallafall högstadiet och framåt.

Skulle inte påstå att jag lider utan snarare att jag tar mig genom livet på autopilot och det är ju tragiskt. Man pendlar till jobbet genom trafiken, gör sina timmar för att komma hem och göra sina sysslor och spela datorspel för att få tiden att gå. Kanske tar man en öl med vänner och får sig ett skratt på helgen men i det stora hela blir det inte många meningsfulla stunder. Som sagt handlar det mest om att få tiden att gå.

Känner ni igen er eller är det här unikt för mig?

I Sverige är det nog så.

Känner igen mig till viss del. Känner många som verkar gå på autopilot.

Tror det handlar om att byta ut konsumtionen av datorspel, filmer och andra nöjen mot att skapa dem själv istället. Hur mycket roligare har inte den där personen som utvecklar ett spel eller regisserar en film i jämförelse med den som sitter trött i soffan och försöker hitta nån tråkig serie på Netflix man knappt förstår, eller spelar nåt spel som förutsätter gibb i 200 timmar innan man har kommit in i det?

Många har bytt ut dessa fritidsaktiviteter mot t.ex. appskapande eller nåt annat produktivt, det ger nog sjukt mycket mer i längden än att konsumera andras nöjen.

De flesta är slavar, slavar är olyckliga!

Autopilot. De flesta går på autopilot tills man bryter sig ur samhällets styrande kraft.
När du finner meningen med livet så kommer du fortfarande på på autopilot ibland.


Sen är du svensk så kan du inte vara för glad i det offentliga rummet, då ser folk dig som en knarkare eller att du har en psykiskt sjukdom.

Jag tycker det låter lika tragiskt att sitta ensam på sina kvadratmeter och skapa appar som att spela datorspel. Som någon annan skrev så känner jag mig också som en slav ibland. Den enda frihet man har är på sina få kvadratmeter och då måste man såklart göra den världen större genom datorer och TV-apparater. Utanför dörren ägs allt av något företag eller kommunen, jag känner ingen känsla av tillhörighet. Man följer lagar, regler eller det chefen säger åt en att göra.