METRO parodi på sanning och myt

De höga bensinpriserna är en av de hetaste frågorna för närvarande. Men vad är egentligen sant och falskt gällande den information som finns om bensinen? Metro reder ut några av de vanligaste frågorna.
1. Är bensinpriset rekordhögt?

Svaret på den mest grundläggande frågan är ja, om man bara räknar i kronor och ören. Aldrig har svenskar betalat så mycket som 16,89 kronor för en liter bensin.

Det ska dock sägas att så sent som under samma period i fjol tickade mätarna vid bensinstationerna upp över 16 kronor/liter, och i september låg priset på strax under 16,60. Detta är den så kallade ”säsongsvariationen”, som innebär att priserna blir högre lagom till våren och sommaren eftersom fler börjar använda bilen, inte minst under sommarsemestern.

LÄS MER: Lista: Så dyr är bensinen jämfört med andra länder
2. Är det dyrare än någonsin att köra bil?

Den fråga som kanske är viktigast för konsumenten, men som också inbegriper flest faktorer. Här måste man bland annat ta in parametrar som inflation och bränsleförbrukning. Med hjälp av en historisk jämförelse kan man se hur utvecklingen har sett ut under de senaste 30 åren.

Dagens ungefärliga pris, 17 kronor/liter, motsvarade år 1989 cirka 9,50 kronor. Eftersom det faktiska bensinpriset då låg på 4,59 kronor/liter talar vi alltså om en bensin som har bilvit närmare fem kronor dyrare på 30 år. Det man dock måste komma ihåg är att en genomsnittlig bil i dag drar cirka hälften så mycket bensin som år 1989, vilket gör att slutkostnaden för den genomsnittliga bilisten var ungefär lika hög då som nu.

LÄS MER: Gula västarnas protest urartade i kravaller

Samma jämförelse kan göras på kostnaden för 1999, alltså 20 år sedan, då 17 kronor motsvarade cirka 13 kronor sett till inflationsutvecklingen. Bensinen kostade då 8,40 kronor/liter, men med drygt 50 procent högre bränsleförbrukning för den tidens bilar landar man återigen på slutpriser som i stort sett är desamma för bilisterna.
3. Vem är det som bestämmer bensinpriset?

Kostnaden du som bilist i slutändan betalar vid pumpen kan delas upp i två större områden: Omvärldsfaktorer och skatter.

Den sista delen förklarar egentligen sig själv. 60 procent av bensinpriset utgörs av punktskatter och moms, alltså saker som landets ledande politiker har beslutat om. Bland annat beskattas bensin såpass högt eftersom man från styrande håll vill få invånarna att om möjligt använda andra färdmedel.
Foto: Anders Wiklund/TT

Omvärldsfaktorerna är desto fler, och i många fall är de svåra att förutse. Först och främst finns den direkta oljekostnaden, som räknas i dollar per fat. Sett över en 30 år lång period ligger dagens oljepris (61 dollar per fat) inte på någon rekordhög nivå, men sedan 1989 har det ändå tredubblats (inflation ej inräknad). Som högst var priset under 2008, och under det senaste decenniet har priset i regel legat på en högre nivå än det vi ser i dag.

LÄS MER: Nej, Sverige har inte världens högsta bensinskatt

Bakom oljepriset finns även storpolitiska konflikter, som de mellan USA och Venezuela/Iran. De senare är länder som kontrollerar en betydande del olja, och sanktioner mot dem leder därför till högre världspriser. Och eftersom oljan på världsmarknaden handlas i dollar är statusen på den svenska kronan också en betydande faktor när bensinpriset sätts.
4. Hur har bensinpriset utvecklats jämfört med andra resekostnader?

Som bekant finns det fler sätt att resa än bara med bil. En reseform vars prisutveckling rör sig på ett liknande sätt är kollektivtrafiken, och i Stockholm kan man se att det är tunnelbaneresenärerna som över tid har fått störst kostnadspåslag. På 20 år har bensinpriset, räknat i kronor och ören, ökat med ganska precis 100 procent. Under samma period har priset på SL:s månadskort ökat med 122,5 procent. Räknar man istället på priset över en 10-års period har bensinpriset stigit med 39 procent, medan samma siffra för månadskortet landar på 29 procent.

LÄS MER: Priset på SL-kortet höjs – och dubbelt så många biljettkontroller

Siffrorna när det kommer till andra delar av landet skiljer sig lite. I Göteborg har till exempel prisökningen, för ett månadskort i Göteborgs kommun, under de senaste tio åren varit 47 procent. Ökningen är alltså 18 procentenheter högre än i Stockholm och åtta procentenheter högre än bensinpriset.
5. Vad säger politikerna om bensinpriset?

Regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, pekar på omvärldsfaktorer bortom svensk kontroll, men menar samtidigt att det är av stor vikt att Sverige minskar sitt beroende av fossila produkter och istället ställer om till biodrivmedel och el. Centerpartiet och Liberalerna, som ingår i regeringsunderlaget, vill bland annat rikta om reseavdraget så att det i högre utsträckning gynnar de som är beroende av bilen. Även Vänsterpartiet är inne på att regeringen måste införa kompensatoriska åtgärder riktade mot landsbygden.
Oljepump i Oklaholma, USA. Foto: Sue Ogrocki/TT

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är för en sänkning av bensinskatten, och man vänder sig kraftigt mot det man kallar för en ”överindexering” av bensinskatten.

LÄS MER: Stor guide: Det vill partierna göra för miljön och klimatet
6. Hur ser framtidens bensinpris ut?

På grund av de många faktorerna som spelar in i var det slutgiltiga priset landar är det svårt att sia om framtida kostnader. Johan G. Andersson, vd på intresseorganisationen Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet (SPBI), pekar på den svenska klimatpolitiken som en viktig faktor för framtida priser.

LÄS MER: Kändisarnas paradgata blir laddstation för elbilar

– Det gör att biodrivmedel kommer att komma ut på marknaden i högre utsträckning. Detta skapar i sin tur en annan dynamik då vi även måste börja prata om priserna på rapsolja, HVO eller andra saker som blandas i. På så sätt kan bensinmarknaden komma att bli ännu mer oförutsägbar, vilket leder till ännu större prismässiga svängningar, säger han.

Källor: SCB, Naturvårdsverket, Kungliga myntkabinettet, Dagens Industri, Teknikens Värld, Globalpetrolprices.com