inget fostervatten, rekommenderas avbryta graviditeten

Jag är gravid i v. 16. Jag var på ultraljud i v 13 och gjorde kub-test. Allt såg bra ut och kub testet lika så. Några dagar efter ultraljudet fick jag en blödning och åkte in akut till gyn. Där upptäckte läkaren att jag hade väldigt lite fostervatten, vi skulle avvakta och fick en tidigare tid än planerat på en ny kontroll. Jag slutade blöda efter några dagar. Igår var vi återigen där och läget hade inte förändrats, om isåfall till det sämre, jag var tom på vatten, hjärtat slår på fostret och de hittade njurarna, de kollade så min hinna som är menad att hålla vattnet kvar inte var sprucken men visade sig hel. Vi har alltså ingen aning om orsaken då jag för övrigt är helt frisk och inte tagit några läkemedel. Läkaren erbjöd oss att åka in till Linköping på kontroll som vi tackade ja till men så senare över telefonkontakt hade de kommit fram till att de inte var lönt, det finns ingen mening då prognosen är fruktansvärd mörk, läkaren menar på att det är väldigt liten chans att vattnet återställs och stor risk att fostret inte utvecklas friskt. Nu är vi rekommenderade att avbryta graviditeten då det inte finns något alls vi kan göra menar de.

Någon med liknande erfarenhet?
Andra tankar eller synpunkter?

Om minsta lilla chans fanns att fostret inte blir friskt då hade jag avbrutit direkt. Det blir jobbigt för er med ett handikappat barn,och det kommer även att kosta samhället. Försök igen.

Vi hade en påg som simma omkring i alldeles för mycket vatten. Det var hundratio skräckhistorier som målades upp. Efter några månader så löste sig problemet. Det blev en väldigt stor och frisk grabb som hitta fram.

Jag är ingen läkare, men även läkarn kan ha fel.

Självklart, det som bekymrar oss är mera hur pass man kan förlita sig på doktorns utlåtande då man fått höra väldigt ofta att de haft fel. Vi vill ju hemskt gärna behålla och sett fram emot det, barnet skulle inte ens bli handikappat utan isåfall inte överleva men man har ju hopp om att läget kan förändras

Vad sa läkaren att de fanns för risker då? Blev ni också rekommenderade att avbryta graviditeten?

Gå då till en annan doktor, och fråga där.

Tyvärr är detta den råa sanningen.

Jag har bekanta som inte valde abort, men sen fick slänga bort hela sitt liv på en CP-skadad son.
Eller ja tills han var 23 då han tog självmord då han var för ensam och hatade sin egen situation.

Men deras liv är nu kanske ännu mer förstört att gå igenom det också.

Mycket tragisk och svår situation. Men följden kan lätt förstöra hela ditt framtida liv, och lite till.

Så väg det noga.

Hej,
Vi har gått igenom exakt samma sak för ett halvår sedan...
Vi träffade den mest seniora personen inom detta på Östra sjukhuset i gbg som forskar inom området, och som vi fick fullt förtroende för.

Vi fick samma rekommendation som ni, och statistiken visar tyvärr att detta är en extremt kritisk fas för fostret då lungorna utvecklas med hjälp av fostervatten. Även om det skulle repas i senare veckor (22-23) så är det stor risk för att lungorna ej kommer fungera.

Detta var en väldigt tung period för oss och har all förståelse för att man vill misstro läkarna och bilda sig egna uppfattningar. Men vi har inte ångrat vårt beslut att följa läkarnas råd - även om det var en ganska traumatisk period.

Läkarna gjorde obduktion efteråt tillsammans med alla möjliga tester, men de fann ingenting. Detta händer tydligen slumpmässigt, med väldigt liten risk. Det tyckte vi dels var jobbigt då man gärna vill ha en anledning - något att förbättra - men samtidigt skönt då det blir mindre risk att det ska hända igen.

Nu är vi i v 16 igen och denna gången ser allt perfekt ut. Det kommer fler chanser.

Skicka pm om du undrar över nåt.

Mina erfarenheter är att aldrig lita på vad en läkare säger. Ta reda på så mycket du kan själv, läs på nätet, forskning i internationella tidskrifter osv, träffa annan läkare, fråga (som du gör nu) andra vanliga människors erfarenheter och gå sedan enbart på vad du själv känner och vill. Lita på dig själv och din intuition, det är även det viktigaste när du väl har barnet hos dig.
Allra minst ska du ju träffa specialist, även om dom nte är att lita blint på heller. Har du möjlighet, gå till en privatklinik!

Tack för ditt svar och grattis till er Jag har inte varit medlem så länge så jag kan inte skicka pm till dig. Jag undrar hur ni resonerade när ni tog beslutet? I vilken vecka gjorde ni abort? Var det tätt inpå att ni fick nyheten eller väntade ni på förbättring? Hur många läkare träffade ni?

Vi har bara träffat en och samma och hon fick kalla in en kollega som kunde hitta de njurar hon missade på ultraljudet och då tappade man lite förtroende för henne, dessutom har vi väl ingen bra kemi. Jag har ringt privat klinik utan att nå fram för att få en till bedömning. Vi är fortfarande i chock och svårt att smälta att vi bara ska göra abort bara sådär men naturligtvis vill vi ha ett friskt barn.

Jag hade aborterat, vi fick 4 missfall innan vi fick vårt barn. Det är värt väntan jag lovar.

Man kan såklart begära en second opinion.
Är det helt tomt på fostervatten?
Eller finns lite kvar. Kollade de hjärtat?
Pratade de kromosomer, tittade de på hjärnan?

Det är bara du som kan avgöra hur du vill gå vidare.
Om prognosen är väldigt dålig och man ändå går vidare så är det kroppen som väljer när det tar slut. Bebisen kommer då troligtvis dö i din mage och du får värkar, detta kan pågå till långt in i graviditeten men då har du låtit naturen ha sin gång.
Väljer du abort nu så är det ett aktivt val och det är du som avgör, det kan kännas jobbigt, svårt och tungt att leva med.

Oftast hittar de inget fel när man sen obducerar utan det har bara blivit så.

Om det skulle finnas lite fostervatten så finns en liten möjlighet att det byggs på och ökar men då ska det ske snarast.
Bedömde att njurarna var bra?