Högskoleprovet

1,3 i andra urvalet.

Detta är väldigt intressant för de som undrar hur lottningen går till när flera personer har lika meritvärde.

"Lottning

Till utbildningar med hård konkurrens avgör lottning platsfördelningen. Alla sökande tilldelas slumpmässigt ett könummer för varje sökt utbildning. Det innebär att man kan ha ett fördelaktigare könummer för utbildningsalternativ man prioriterat lägre i sin anmälan. De som söker flera alternativ med maximal betygskonkurrens, t ex läkarutbildningen vid flera olika universitet, har alltså olika stora möjligheter att antas till sina olika val. Man kan ha ett mindre gynnsamt könummer till sitt förstahandsval än till utbildningar man rangordnat lägre."

källa: https://www.studera.nu/studera/663.html

Intressant. Jag visste redan detta, men jag har aldrig sett det på det här sättet. Egentligen borde ju prioriteringen påverka lottningen.

Inte vad jag vet. Publicerades 16 maj förra året i Aftonblaskan!

Ingenting som publicerats idag eller? :P

Ja, verkligen.

Det vore inte "lottning" annars ju!

Dessutom tackar de som kom in på ett bättre val antagligen ja till de ställen de föredrar/prioriterat högre ifall det skulle hända.

Detta är väl VHS sätt att säga "ja vi vet att alla söker till KI och HHS, och vi vet inte hur vi ska göra..." :P

Allt är inte klappat och klart med 2.0; man måste ju plåga sig igenom utbildningen också. Ofta är den rent ansträngande eftersom de höga examinationskraven gav upphov till prestigen och de höga intagningspoängen till att börja med.

Själv har jag en idiottalang för högskoleprov men ingen tåga för studier. Efter tio slackande år - deltidsjobb - med några 2.0-resultat gav jag till slut efter och började på läkarlinjen. Knappt hälften av poängen togs de första två terminerna och den tredje kunde därför inte komma på tal.

Då sökte jag in på ett annat ställe men där tog jag inte en poäng. Hela dagarna var ju schemabundna och stoffet inte längre någon nyhet så jag gick bara på litet labbar och några dissektioner som jag inte gjort förr.

Nä, jag är inte så taktisk. Men jag är fena på högskoleprovet.

Kan man komma in på högskolan enbart via HP även om man bara har ett samlat betygsdokument från gymnasiet? Förutsätt att man har de kurserna som specifikt krävs för det programmet man söker, men dock har man bara ett samlat betygsdokument.

Vad jag vet krävs bara "grundläggande behörighet", men för att få grundläggande behörighet behövs vad jag förstått att du har minst 90% G av dina 2500p du läst.

Varför anger de alltid det i procent?

De syokonsulenter jag pratat med säger att det är 2250 godkända poäng som gäller, och att de som läser 2550+ kan ha mer än 10% IG.

De skriver i procent eftersom det har skilt sig lite hur många poäng som har behövts:

* Slutbetyg utfärdade 1997 kunde vara antingen 2180 eller 2400 gymnasiepoäng för fullständigt program.

* Mellan 1998 och 2002 kunde det vara 2150 eller 2370 gymnasiepoäng.

* 2003 kunde ett fullständigt slutbetyg vara på 2451 eller 2500 gymnasiepoäng.

Dessutom så har det i högskoleförordningen stått:
Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare har den som fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program

I och med ändringen från 2010-01-01 så är det istället formulerat i högskoleförordningen:
Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik

Då det kommer uttryckas i poäng istället för procent i förordningen så kommer det säkert beskrivas så på studera.nu och andra relevanta hemsidor med.