Citat:
Ursprungligen postat av
Neida
Nej, felaktig konstruktion av flyget /MCAS är sannolikt nyckelbegrepp. Du har från första början spårat in på detta tema och verkar helt opåverkad av fakta som indikerar ngt helt annat än inkompetenta piloter. Vad motiverar dig att utan kunnskap hela tiden framföra denna teori? Att vissa indonesiska flygbolag har en tveksam flygsäkerhetskultur är nog sant men det gäller inte Ethiopian enligt mina källor. Oavsett är det en avspårning när det finns tydliga indikationer på att flyget är felkonstruerat.
Jag påstår att det är en mix av det ni två säger.
Om MCAS inte funnits, eller den dpliga implementionen, hade inget av haverierna skett.
Om piloterna hade gjort rätt åtgärder enligt den ordning som felen uppstod hade inte haverierna skett.
LNI043 gjorde inledningsvis checklistan för UAS, och kunde kontrollera maskinen, därefter STAB CUTOUT.
LNI610 gjorde inte rätt åtgärder men kunde kontrollera maskinen tills man lämnade över kontrollen till styrman( i många bolag inte alls rekommenderat att byta PF (pilot vid spakarna), den som fått kontroll efter ett kontrollproblem kan hantera, vid ev. byte kan cirkusen vara igång.
ET302 hade förhållandevis god kontroll med konstant stigning, inga pitchkontrollproblem men sannolikt ganska stor styrspakskraft tills man mot nödchecklistans ”order” slog på stabbtrimmen igen, vilket blev ödestigert.
OBS! En mkt viktig detalj/förslag: Vi släpper etnicitet, eventuell hudfärg osv. Det har inget i denna tråd att göra.
Men: Det är dubbelriktat vilket gör att vi är tillåtna att beskriva de eventuella misstag/fel som begåtts av besättningen.
Vi är också medvetna om att när piloter gjort misstag/fel går det ofta härleda till utbildning/träning och den säkerhetskultur som råder i det bolag som piloterna jobbar. ”Pilotfel” i ett bolag är oftast inte pilotens fel.
Nödåtgärder man drillat som sitter i ryggmärgen fungerar mkt bra.
I det militära används ofta begreppet ”Train as you fight”. Det man menar med detta är att man kommer bete sig som man tränar när det blir skarpt verksamhet. Statistik visar att man gör exakt som i simulatorn när det blir skarp nöd även om simulatorns systemförutsättningar fått en att avvika från hur man egentligen ska göra.
Har man drillat felen i simulator tillräckligt mycket på rätt sätt kommer man mest sannolikt göra exakt som man lärt sig när man råkar ut för felen.
Om inte besättningarna i de aktuella fallen gjort rätt har operatören (och landets luftfartsmyndighet) en stor roll.
Det är också sannolikt att den felbild piloterna sett har upplevts för komplex och svårtolkad vilket stressat piloterna. I detta fall är det tillverkarens ansvar att nödåtgärder skall klaras av den nivå på besättningar som precis klarar lägstakraven. ”Biggles” är inte normen.