Citat:
Ursprungligen postat av
hasseochtage
Det är sorgligt att folk skriver på efter att ha sett en skitdålig dramaserie om fallet, men när de såg själva dokumentären så brydde de sig minsann inte.
I mitt fall har jag fått reda på mycket av de fakta jag skrev ovan genom tidningsartiklar. T ex att Gypsy erkände att hon var "hjärnan bakom dådet" och att hon var medveten om att pojkvännen skulle göra vad som helst för att skydda henne. Han var verkligen förälskad i henne, vilket hon utnyttjade.
Att han har autism och är lågbegåvad läste jag i en amerikansk tidning som var daterad 2019 så det visste jag inte när jag såg avsnittet som handlade om fallet. Så min uppfattning är att ju mer fakta som kommer fram om henne och det som hände desto obehagligare och utstuderad framstår Gypsy.
Citat:
Ursprungligen postat av
Stayalivee
Tycker också det är synd om pojkvännen. I den mån det nu går att tycka synd om någon som faktiskt brutalt mördat en annan människa.
Det kan självklart ses som jäkligt orättvist att de fick så skilda straff. Den enda förklaringen som jag har till det är att Gypsy klarar sig på grund av det hon utsatts för under hela sitt liv. Att det ses som förmildrande omständigheter.
Jag har även kollat på The Act som går på HBO och jag håller inte med om att man får mer empati för Gypsy genom att kolla på den.
Dramatiseringen av Gypsys liv väcker exakt samma om inte värre känslor hos mig avseende henne. Skådesspelerskan som spelar Gypsy gör det så jäkla bra att det väcker ännu mer obehag hos mig.
Självklart har jag en viss förståelse hur det kunde bli som det kunde bli men samtidigt förstår jag inte alls. Gypsy hade kunnat lämna sin mamma. Hon hade kunnat sticka. Det var ju inte direkt som att hon inte kunde gå och pengar visste hon vart det fanns. Så nej, hon hade inte behövt mörda sin mamma. Hon hade kunnat dra
Nej, jag förstår vad du menar. Dessutom skulle hon vara så knäckt av det som hänt tidigare, skulle hon ju inte vara förmögen att anstifta ett mord, vilket jag tycker det lutar åt.
Först när jag läste om det i svensk tidning hade jag sympati för henne, men det har jag inte längre. Skulle hon vara så underkuvad och kränkt av sin mamma så skulle hon inte bara fått tag i en kille, utan dessutom en kille som hon kunde utnyttja grovt.
Mamman tvingade henne att sitta i rullstol, men under ett av alla dessa läkarbesök kunde hon rest sig upp så hade alla tvivel skingrats. Det är väl också en av orsakerna att man så sällan (eller aldrig?) hör talas om MbP, när det gäller stora barn funkar det inte längre.
När det gäller pojkvännen så är det senaste jag läste var att han ev skulle kunna få 25 år till livstid som de uttrycker sig. Det skulle i så fall innebära att han kommer ut vid 50 års åldern. Det tycker jag vore bra. Eftersom han hade begränsade förståndsgåvor så trodde han givetvis på henne och ansåg att det var hans plikt och skyldighet att som hennes pojkvän rädda henne från mamman. Gypsy visste hur hon ville bli räddad och dessutom visste hon var alla pengar som snälla människor donerat till henne ( mamman) låg. Morsan och Gypsy spelade så bra ihop att stålarna inte gick åt i den takt de fick in dem utan de fick förvaras ett kassaskåp

.
Sedan är det inget som säger att Gypsy slutat spela, hon spelar sin roll som offer fullt ut och det är det de olika dramatiseringarna bygger på.