Citat:
Jag ifrågasätter inte att det finns en inbyggd osäkerhet i naturen, en slumpmässighet. Vad jag säger är däremot att människans vilja oberoende av denna kan vara fri, då varken fatalism eller slumpmässighet ger oss fria val, i den mån nu kvantfysik alls påverkar så stora föremål som delar av vår hjärna. Det finns inte många filosofer, hjärnforskare och fysiker som tror på libertariansk fri vilja, dvs att vår upplevelse av oss själva, jaget och medvetandet, är vad som bestämmer våra tankar, känslor och handlingar. Och där har du den perfekta ursäkten för att inte försöka bättre själv?
Men hur VET du att världen är deterministisk på den nivån? Finns iaf många fysiker som tvivlar på det, t ex pga kvantfysik. Och varför skulle inte intelligens finnas bara för att man kan förklara det? (Dvs enl din modell som bara något förutbestämt.)
Men hur VET du att världen är deterministisk på den nivån? Finns iaf många fysiker som tvivlar på det, t ex pga kvantfysik. Och varför skulle inte intelligens finnas bara för att man kan förklara det? (Dvs enl din modell som bara något förutbestämt.)
Om en gud hade kunnat backa universum låt säga en sekund och ställa in allt precis så som det var; så hade du tänkt, känt, upplevt och gjort samma sak en miljard gånger på raken och oändligheten därtill. Det finns inget utrymme för fri vilja så som vi upplever den. Det är världens i särklass största illusion. Och det är en skam att sanningen sällan diskuteras. Istället smyger människor in gudar, religioner och annat nonsense.
Men som jag skrev, jag kan vara bestämd, skapt till att tro felaktigt. Det kan ha blivit så pga yttre omständigheter... Men återigen, hur skulle ens det kunna ge mig fri vilja... Vi har ingen sådan. Är du av annan uppfattning?
Citat:
Smarthet handlar i min värld om förmågan att lösa komplexa problem och kreativitet. Sedan om det finns andra varelser i universum som skulle lösa dessa problem på ett annat sätt är tämligen ovidkommande, det förminskar inte resultatet av de smarta människornas problemlösningsförmåga, som att vi skickat människor till månen och tillbaka t.ex.
Jag tycker inte att det är ovidkommande. Tror det är bra att vara medveten om att vad vi än hittar för lösningar så kan det för det mesta göras på ett bättre sätt. Det triggar begäret att utvecklas och att inte låsa oss vid gammalt tänk och gamla arbetssätt.
Citat:
Halmgubbe! Halmgubbe! 
Det är väl just därför att vi är sådana urbota korkskallar som vissa av de allra smartaste utav oss tänker sig lösningen i två steg:
1. Solve intelligence.
2. Use it to solve everything else.
En gästföreläsning som ger kontext för den ännu ej invigde: här!
Annars är det väl vår egen Niklas Boström som är internationellt bland de mest kända för att ha tänkt på alla sorts frågor kopplade till Superintelligens.
Det är väl just därför att vi är sådana urbota korkskallar som vissa av de allra smartaste utav oss tänker sig lösningen i två steg:
1. Solve intelligence.
2. Use it to solve everything else.
En gästföreläsning som ger kontext för den ännu ej invigde: här!
Annars är det väl vår egen Niklas Boström som är internationellt bland de mest kända för att ha tänkt på alla sorts frågor kopplade till Superintelligens.
Tack för länkarna! Ska kolla videon i helgen.
Och blev faktiskt sugen på boken.
Jag anar också lite halmgubbe när jag pratar om att den superintelligenta människan kan hantera de flesta vardagliga sakerna någorlunda optimalt och lever relativt fläckfritt, och att jag bygger frågeställningen runt det i för hög grad. Men i övrigt märker jag inte av några halmgubbar. Reagerar du på samma saker eller hade du något annat i åtanke?
Tycker framförallt att min huvudpoäng fortfarande känns berättigad. Att när vi tycker att vi har löst ett visst problem väldigt bra så ska vi ju vara medvetna om att det troligen finns helt andra lösningar och som dessutom kanske är mycket lämpligare. En tolvåring hade löst problemet på ett sätt, en obildad 25-åring på ett annat, och den smartaste människan på ett tredje. Poängen är att det i många fall inte tar stopp där, inte ens i närheten, utan det kan vara bra att vara medveten om att vi kanske inte är så insiktsfulla trots allt när vi tycker att vi hittat den perfekta lösningen på något.
Citat:
Väl rutet!
Citat:
Det är ju det jag menar. Vi människor har en tendens att bestämma oss för vad som är rätt och fel och är snabba med att trycka upp det i ansiktet på andra som om det oftast vore obestridliga objektiva sanningar vi sitter på. Vi verkar liksom glömma bort att det som känns sant för oss idag inom en viss fråga ofta skiftar mellan geografiska områden, och med tiden.
Citat:
Det beror på hur man definierar smart. Alla människor är unika och ser allt utifrån olika perspektiv, vilket innebär att även om man har hög intelligens så kanske inte andra håller med om det - just för att vi är så olika. Det måste inte betyda att de ”smartaste” alltid har rätt i det de säger.
Kan skriva under på det också. De flesta har sina specialiteter och områden där de har bra koll och där de hanterar ämnet bättre än valfri superintelligent människa.
Ja du, den där slank ur mig utan närmare granskning. Tack för påpekandet! Usch.. jag kallade det t om. för ett faktum. :/
Försökte egentligen peka på det intressanta i hur det kan ställa till det för oss när vi håller oss i gamla inarbetade hjulspår och inte ofta nog tittar på saker ur nya perspektiv och ifrågasätter självklarheterna vi har omkring oss. Det brukar kunna rasera en och annan föreställning.
Härligt då att jag kunde agera exempel i samma mening jag nämnde det.
Citat:
Precis. Istället för att hävda oss och kaxa och ha oss så kan vi ju fokusera på annat. Lösa problem t ex. Eller filosofera inom de områden som vi tycker är intressanta och givande för oss.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera