Citat:
Ursprungligen postat av
T02
Du ska hantera eleven på det sätt du har i dig, dvs att en "ADHD-unge" kan vara utagerande, men där finns det massor av effektiva sätt att bemöta hen. Lågaffektivt bemötande är det absolut bästa, då uppstår ingen allvarlig situation.
Skulle det bli handgemäng mellan hen och andra, eller att inredning kastas runt, så har du rätt att ingripa. Jag har gjort det en gång under nitton år, i ett klassrum så jag tror inte du behöver vara orolig.
Skolan är inget helvete, även om vissa vill försöka tjänas politiska poänger på det.
Så fort jag ser det fetmarkerade ordet "lågaffektivt bemötande" drar jag öronen åt mig och duckar. Då är det någon stackare som har lyssnat på någon behaviorist aka. skolpsykolog som har kommit på någon check idé om något denne inte bemästrar alls.
Meningen med lågaffektivt bemötande är just själva bemötandet! Att man preventivt bemöter personen i den fas denne är i utan att på något sätt utmana eleven via kroppsspråk, ställningar, ord, ton etc. Väldigt få personer vet vad det är och man använder oftast metoden inom kretsar där ASD är vanligt. Som vanligt har någon behaviorist till skolpsykolog snappat upp metoden och försökt att få in den i det generella klassrummet, precis som med belölningssystemet Komet eller den nu mer förbjudna metoden "time out" - som mer var tänkt just som en "time out" för
ett specifikt barn (Ja, EN individ, ett barn, en individuell lösning på tillvaron för ETT barn i EN skola) att kunna samla tankarna och gå ner i affekt innan man drog igång en process att samtala om vad som hände. Hos allmänheten blev metoden, som alla andra metoder, en generell bestraffning som nu användes av behaviorister i form av Super Nanny och dito.
Även med ett lågaffektivt bemötande i verksamheten kan pedagogiken fallera och allvarliga incidenter är faktum. Då gäller det att ha verktyg att kunna skydda elever och sig själv, samt barnet utan att skada barnet. Denna del av det lågaffektiva lär man sig inte av skolpsykologen på ett APT i skolan. Denna delen lär man sig av kunniga personer som arbetar t.ex. hos
Studio3 med lång erfarenhet av utagerande beteenden och nödvärnssituationer.
En gång i tiden var även metoden
fasthållning en ytterst individuell metod som faktiskt avtalades med samtycke med en brukare det gällde. Denne hade ett behov av att bli fasthållen för att känna sig trygg och då varva ner (många barn med ASD är i behov av detta, OM man på förhand FRÅGAR dem först!). Sedan blev denna metod också en generell metod som missbrukades och är numer helt förbjuden överallt då den är en fara för brukaren när kleti och pleti använder metoden på fel sätt.
Skolan är ett förvaltningsjuridiskt helvete som inte ser ut att kunna lösa sig denna mandatperiod.