Vi med diagnosen schizofreni.

Är folk rädda för de som drabbats av schizofreni fast behandlats? Rädda så att dessa sjuka människor oftast lever ensamma? Vet om en tjej (söt) men hon verkar vara lite nervös. Kanske beror på avsaknaden av tidigare relationer?

Det gick 6 år innan jag blev av med min lägenhet och fick diagnosen schizofreni, trots att jag krossade rutorna i min egen lägenhet ett flertal gånger under dessa år pga röster som drog upp gamla negativa saker, plus min stress pga paranoia.

Fick diagnosen schizofreni i februari i år. Har mått dåligt länge pga paranoia som nu dämpas av abilify.

Har mycket positiva symptom: tycker att jag ser och pratar med kändisar och gamla vänner, ser framtiden och vilka jag kommer ligga med om några år Har konversationer med många, bråkar med vissa ibland. Är så fortfarande trots medicinering, och inget jag vill bli av med.

Vad som är tur att jag blivit mindre paranoid, eftersom det var det som gjorde att jag krossade rutor i lägenheten jag bodde i, var otroligt stressad och spänd. Hörde röster som påminde mig om vissa saker som jag skulle ha polisanmält (vilket jag gjort nu), vilket också tärde på mig att få höra nästan varje dag att jag sett och varit med om saker som är så pass allvarliga att polisen skulle vara intresserad.

Har varit isolerad förutom kontakt med föräldrar och lite med mina syskon under de år jag bodde i lägenhet. Handlade, gick promenader, men annars var jag mest hemma. Tränade hemma, läste, handarbetade, bråkade med röster... Slarvade med kosten pga att jag ville vara smal, och straffade mig med svält när jag ätit för mycket i en vecka i sträck, vilket ledde till att paranoian blev värre. Så jag hade i perioder svårt att gå och handla, men lyckades på nåt sätt. Fick intala mig själv att det inte gjorde något om folk pratade om mig varje gång de sett mig på stan. Kallsvettades ändå inne på affären.

Vågade inte berätta för psykvården att jag var paranoid när jag hade kontakt med dem 2011, för jag skämdes. Jag såg hur underligt det verkade.

Berätta inte för psyk. De vill endast förstöra ditt liv.
Ät nyttigt och ta hand om sömnen.

Ja all sympati till er med den här diagnosen. Jag får ångest bara av att vara nära psykotiska människor, kan inte ens föreställa mig hur det är när man själv har det. Å andra sidan kanske man är glatt ovetandes, vad vet jag!

Sök på ''Abram Hoffer Niacin'', vitamin B kan nästintill bota schizofreni helt utan biverkningar och annan medicinering. Funkar det inte är det nog för att man inte doserar rätt eller slutar innan effekt uppnås.
Så synd med detta system då folk med psykiska besvär drogas för att eventuellt må ännu sämre .

Samma här, jag fick min diagnos för att jag försvarade mig från att inte veta varför jag inte blev anställd och inte fick möjligheten till ett arbetskontrakt genom två olika arbetsgivare. Där jag genom min diagnos rättar mig efter att inte hålla med om "dem" andra att tillföra en sanning om vem jag är genom hur jag upplever min verklighet och min vardag ur mig själv som schizofren. Där jag också, kritiserar systemet genom att försvara mig från var kommer ifrån, min uppväxt och min bakgrund till alla beslut och mål som har varit, att söka arbeten och hitta bostad.

Företagen jag har arbetat på, genom min upplevelse för ingen senare anställning grundar jag på, hatet mot vem jag är och hur jag är i deras jämförelse för vem jag är och varför jag känner det hat som jag har på mig i anledning till, att inte bli anställd.

Det är svårt när man ska ha andra att berätta för mig vad som är sant och inte sant, vilket eliminerar bort hela min förmåga att tolka och tycka själv genom, det jag lär mig av, böcker etc och artiklar på internet.

Psykos definieras genom att andra inte tror på det du säger som i den tur verkställer att alla andra ska berätta för dig var du ska tro på. Meninglöst att läsa något vettigt eller bygga en egen åsikt och perspektiv på samhället.

Jag är diagnostiserad affektiv schizofreni och har själv "studerat" schizofreni på internet, genom google sökningar och youtube klipp på diverse olika typer av schizofreni. Det hela började med ett rus av törst för kunskap som var psykologi som senare ledde till neuropsykiatriska diagnoser vilket schizofreni är och affektiv ett drag av "bipolär" och då inte typ 1 eller 2.

Grejen med schizofreni är den att man även idag debatterar ur vad schizofreni är. Från dem symptom av ljud "rösterna" och bilder "fotografiskt minne". Då obalans från den klassificeringen av schizofreni kommer ur hur du själv mår med dina sinnen. Vilket är sinnen som, känseln, hörseln, smak, lukt och synen. Då man summerar ihop alla dem fem sinnen med det "sjätte sinnet" alltså - your mind som kan vara synonymt med ditt tänka och din hjärna ur en meta analys på vad du tänker och hur du tänker.

Men den absolut sanna schizofreni är ett av dem mest efter traktade dragen ur ålder för vad du konsumerar genom livet. Det att en riktig schizofren känsla är antingen rädsla eller en lycka. Då ljudet som konverteras till en röst är faktiskt det mystiska bakom schizofreni också kallad för mysticism.

Man brukar referera schizofreni i religion bakom den att, i folklig mening, att man ser spöken och kan höra dem döda.

Jag minns dem absolut bästa gångerna där jag verkligen har hört den sanna schizofreni i känslan av rädsla eller lycka. Då det var en gång där jag omedvetet la ifrån mig en sked på diskbänken som vinglade och då hörde jag en gammal röst utan att själv uppfatta vad rösten sa utan hörde bara ett ljud som en "röst" av en gammal tant. Då fick jag en känsla och fort, vilket logiskt för mig blev att "referera" ljudet - rösten av den gamla tanten på skeden som vinglade.

Vid sådana tillfällen är din okunskap att förstå var ifrån "rösten" kommer ifrån då det är logisk med ett undermedvetet att medvetet förstå var och hur "rösten" kom till. Då du omedvetet hörde ljudet "rösten" som en gammal tant.

Jag har haft andra "episoder" utan upplevelser till schizofrena tillfällen där jag faktiskt blir lite nyfiken på om det faktiskt är så att det är en parallel värld som finns kopplad till våran verklighet genom tid och rum.

Skulle jag berätta detta för en utbildad person som är kliniskt utbildad och arbetar som psykiatriker eller på landstinget skulle dem självklart utan att tycka intresset för mina upplevelser, vara psykotiska och behöva medicineras.

Men sanning är den att det finns en "schizofreni" och en schizofreni. För mig är "schizofrenin" ganska dålig och har ingen tro på det i huvud taget då jag ser att det finns en efterfrågan på en tillväxt för en bransch att växa. Men den schizofrenin jag själv har lärt mig är faktiskt ett av dem personlighets drag som eftertraktas av dem som visar dig att det är något annat som sitter eller är där över.

Ha kul och kämpa på och lär dig att hantera förföljelsen. Oftast kallad "The Jude", och använd dig av dem formuleringarna kring hur "The Jude" är framställd som för andra att förneka dig.

Hej,

Det du skriver tror jag sitter i ditt minne och den att du kanske har minnesförluster vilket kommer ur en stress som du förknippar med din vardag och glömmer bort "bilarna" och blir misstänksam. Det är mer eller mindre en form av mani där du försöker ha kontroll över den verklighet som fungerar slumpmässigt och blir förvirrad av det du inte faktiskt kan göra för att komma ur din paranoida känsla. Att övervaka bilarna genom att klocka dem och faktiskt observera det över några dagar och förstå att det är inte så du tror utan att det vad du själv inte har på minnet. Utan lär sig minnas mer och gör det genom att läsa svåra böcker som du får använda lexikon och annat för att göra dig mer förstådd. Annars tror jag inte det är mer än en minnesförlust, vilket är typiskt bakom paranoia, demens och annat är vanliga tecken på paranoia. Se över vad du har för alkohols intag och vad du gör för att lära dig mer om din verklighet och uppfattning på vad du ser ute i samhället.

Hej,

Kul att du skriver men att du blir orolig av att andra är "psykotiska" är inte riktigt dem du ska vara orolig för utan dem som faktiskt är "psykotiska" är dem som tar tillfället i akt och begår mord och våldtäkt.

Men ur det du skriver kan man dra den slutsatsen att oron som du känner också är en form av psykos då man ser psykos som depression ur vad du känner att du vill hjälpa med men inte kan. Då man tydligt ur ett sådant argument kan säga att du har ett komplex över en förmåga som skall men inte går i vad du försöker men mår dåligt över.

Det är faktiskt att sluta tro att du kan utan att själv läsa på och förstå att dem "psykotiska" du tror mår dåligt inte är det utan har ett annat sinnestillstånd som inte är i jämförelse med dig. Du är normal och dem är inte det. För normal är du och inte dem. Det är ett tafatt argument att grunda sig på när du känner så.

Det finns ett citat ur Freud - Its never wrong or right. Där man försöker lösa argumentet jag citerar.

Skulle du kunna utveckla vad som är kroniskt och vad som aldrig är utan symptom.