Minska barnfattigdomen men höjt bostadsbidrag?

Enligt siffror från Statistiska Centralbyrån (SCB) lever mer än var femte barnfamilj inom ramen för vad som definieras som trångboddhet, och denna siffra har ökat dramatiskt under de senaste åren.

Det finns flera konsekvenser som trångboddhet visat sig föranleda och det är bland annat psykisk ohälsa, stress och dåliga skolresultat.

Arenaakademin föreslår att man ska anpassa bostadsbidraget efter nuvarande bostadsmarknad då hyresnivåerna har ökat de senaste decennierna.

De föreslår även en höjning av barntillägget, och detta ska ske med syfte och förhoppning att reducera barnfattigdomen i Sverige.

Varför tror ni det beror på att mer än var femte barnfamilj lever i vad som definieras som trångboddhet? varför har siffran ökat under de senaste åren?

Min tes är att flyktingkrisen 2015 föranledde en stor ökning när det gäller trångboddheten, då Sverige sattes under en mycket stor press, inte minst bostadsmässigt.

Är det rätt att reformera bostadsbidraget genom en kraftig höjning? är det rätt att även höja barntillägget på det genom en aktiv fördelningspolitik av offentliga skattemedel?

Jag tror inte det är rätt väg att gå, utan man måste arbeta på andra fronter för att stävja barnfattigdomen och ett grep kan vara att sänka skatten, samtidigt som man gör mer åtgärder för att få människor i arbete (inga subventionsjobb) samt utarbeta en politik som sänder signaler att man inte ska ha många barn om man inte klarar av det ekonomiskt. Självklart är det viktigt att det arbetas förebyggande med flera åtgärder

Vad är eran syn på saken?

Jag tycker nyckeln ligger i det sista du skrev. Folk måste lära sig att ta eget ansvar och inte skaffa fler barn än vad de kan försörja.

Precis är det så, sen är det varken socialt eller ekonomiskt hållbart att ha en stat som nästintill baserar sig på att betala ut olika former av bidrag till människor som knappast producerar eller har producerat något av ekonomiskt värde till det gemensamma.

Här är termen ''samhällskontraktet'' någonting som törs nämnas då ett kontrakt i mångt och mycket bygger på förpliktelser, det bygger på att man förpliktigar sig till en eller flera punkter för att i gengäld få någonting. Här kan det syfta till att man jobbar och därmed betalar skatt till kommun,landsting och stat och det man betalar in, den andel av sin lön man ger upp ska man få någonting tillbaka för och det kan vara skydd ifall kan skadar sig på jobbet, pension, säkerhet med flera fenomen.

När hushållet princip helt och hållet livnär sig på offentliga skattemedel, och när en substantiell andel av befolkningen gör det bildas det sprickor, förlorar inte samhällskontraktet delar av sin betydelse?

Enligt ekonomifakta.se som sammanställer statistik kring ekonomi och ekonomisk växt står det att mellan 5,4% och 23,4% av befolkningen (beroende på kommun) är försörjda på bidrag, och lägger vi där till subventionsjobb är siffran högre och hur mycket högre den blir törs man knappt gissa

Fast det är väldigt rasistiskt. Så du menar att somalier vars kultur är att skaffa 8-10 barn, ska sluta att fortplanta sig?

Jag tycker att folk ska lära sig ta eget ansvar och inte skaffa fler barn än de kan försörja, jag skiter i vad de har för ras.

Europa står inför ett komplext dilemma, att det föds för få barn för att länderna ska gå runt populationsmässigt. 2.11 barn per kvinna är minimikravet för att populationen ska växa, och vi bör komma över denna siffra, och vad som gör det komplicerat är att fördelningspolitiken måste reformeras från nuvarande och ett socialt nytänkande bör växa fram till fördel för en sund reproduktionsnivå av barn från ekonomiskt bidragande hushåll.

Det sociala arvet är en term som är väldigt kontroversiell att tala om, men det påvisar att man ärver vissa egenskaper från sina föräldrar. Ett exempel kan vara föräldrar som är alkoholister eller röker, där är chansen stor att dessa egenskaper förs med till efterkommande generation, och flera andra exempel kan också ges.

Att resonera i dessa termer ses som väldigt kontroversiellt, minst sagt människofientligt av många vilket kan förstås då det ändå är människor man talar om. Det är inte så att man ska förbjuda människor att ha barn, utan politiken ska syfta till att främja ett långsiktigt hållbart samhälle, inte minst ekonomiskt, socialt och politiskt.

Om man leker med tanken och vi skulle införa politiska reformer för ökat barnafödande som syftade till att assistera hushåll som arbetar, så kunde reformerna baserar på en skattesänkning per barn man födde, exempelvis en progressiv sådan som baseras på ens inkomst, exempelvis 1.5% lägre skatt för det första barnet, 2.25% för det andra barnet och 3.5% för det tredje för att skapa incitament för det där tredje barnet, och därefter eventuellt stoppa.

Utöver det kan man införa sänkt skatt för gifta par, något som Kristdemokraterna (KD) föreslår, samtidigt som man kan ha en frivillig sambeskattning som kan appliceras om det ekonomiskt skulle gagna paret ifråga

Fler självförsörjande hushåll kan eventuellt leda till fler röster på partier som står till höger om centrum på den politiska skalan, och det vet vänsterpolitiker om och därav tror jag de är skeptiska

Fast Sveriges roll är att ta hand om människor, som inte kan ta sitt egna ansvar. Det är därför vi kallas för en humanitär stormakt.

Så anser du att man borde sterilisera alla som röker och brukar alkohol? Eftersom att man då skulle kunna avla fram en frisk befolkning, som inte riskerar att sprida dåliga gener till framtida generationer.

7.3 miljarder människor på planeten och du tycker vi behöver bli fler?

Nej, ge bidrag till dem som väljer att avstå från att föröka sig. Populationen i Europa kan gott sjunka långsamt och vi behöver inte fler afrikaner eller araber heller - låt dem ta hand om Afrika och Mellanöstern - de gör ju fantastiskt bra ifrån sig!

Jag tror man blandar äpplen och päron här.
Fattigdomen i Sverige är stor. Även för infödda. Det syns nog inte så mycket men så är det.
Men att trångboddhet skulle vara något dåligt känner jag mig tveksam till.
Jag kan inte se hur ungar som sitter ensamma på sina rum skulle vara lyckligare än ungar som mer eller mindre frivilligt blir väldigt involverade i familjen varje dag.
Bara en liten fundering.

Så det vällde in småbarn 2015?
Det är knappast anledningen.

Dock kan de försörja sina barn. Att skaffa barn är ansvarigt. Vi behöver fler barn.