Leva och bo i Japan masterplan

Waaaaahahahahahahahahahhaaaaaaahahahahaa. Mooahahahahahahahahaaaaaaaaaaaaahhhhhh!

Ja, du blir fuckad. Kan man säga. Lite som att dom fick bra solbränna i Hiroshima. Tyck gärna att jag är chockerande okänslig men man blir sådan efter ett tag.

Om du inte redan sett filmen så se för guds skull Apocalypse Now. Den där otroliga scenen där Colonel Kurtz filosoferar på radio "I saw a snail crawling along the edge of a straight razor.....without hurting itself. That's when I understood they are stronger" kommer fram ur minnet. En svensk slutar som Col Kurtz om man inte drar sig ur i tid.

ALLA Japaner drömmer om det du skriver och precis lika många vet att den är en omöjlighet i Japan. Ju förr du inser att ditt liv slutar i bitterhet, desto enklare blir steget att kasta dig från ett hustak. Kolla bara så det inte står barn nedanför. Och för fan, när du gör ett sådant offer så be kompisar och lokal TV att filma och skrik utav helvete så det blir bra dramatik. En gaijin som hoppar kommer att bli ett talesämne, jag lovar.

I början av 70-talet sände SVT ett reportage från Japan där man intrevjuade barn i en förort som alla hade sett slutprodukten av en sådan Japan när polisen kommer för att moppa upp. De beskrev att deras föräldrar hade varnat dom för att gå nära hustaken "för man kan få dom i huvudet".

Nu kanske en del andra tycker jag överdramatiserar och är negativ. Fine, det kanske stämmer men Japan är ett land jag aldrig glömmer. Dock åker jag gärna dit på semester, gillar i princip landet och människorna, men jag får alltid vibbar när jag vandrar runt i Tokyo.

Det är inte en omöjlighet för mig som det är för japanerna dock. Jag kan jobba mot en marknad som inte dem kan. Planen är by no means ett 6-årigt paketdeal som säger att jag ska stanna 6 år i sträck. Får nog bektrakta första tiden på språkskolan som testår. Det sista jag markerade i citatet, vad mer kan man begära av ett land egentligen. Och Å andra sidan, om skiten går åt helvete, kanske jag kan se på det svenska livet ur ett annat perspektiv. Vad vet jag..

Har för övrigt inte sett filmen, det får lov att bli kvällens projekt!

Jag har ett stort intresse för Japan och deras kultur men håller med om att de flesta inte är så förtjusta i icke-japaner. Men det finns människor till allt så man kanske skulle ha tur och träffa på de som är.

Men jo det är ju inte det största problemet.

Här lite om konsten att smälta in i Japan.
Kanske inte relevant för alla, men det finns svenskar som har levt i över 50 år i Japan. Men de har levt expartliv. Sedan finns det de som varit där i över 35 år som levt "japanskt" (läs; trångt).

Läste din länk och började nosa på lite andra artiklar på din blogg. Kom över En Blattes Bekännelser och asså, helvete va bra du skriver. Ska gräva vidare på bloggen. Ser på bloggen med samma optimism som när jag först utforskade samlingstråden för Japan. Riktigt mästerverk! Tack ska du ha!

Tack för vänliga ord och som du förstår har jag inga tankar på att presentera motargument. Men sanningen är att läsfrekvensen insisterar på motsatsen. FB har sannolikt fler läsare på en timme än bloggen har under en månad. Men nu finns tveklöst möjligheten att ta till sig några droppar kunskap för den Japantörstige.

Just ordet motargument fick mig att tänka lite. Vad finns det egentligen för motargument? Vad är egentligen rätt eller fel?

Tanken slog mig att det är nog bara jag själv som kan svara på det. Det är bara jag som vet exakt vilka förutsättningar jag har, och det är bara jag som kan skapa mina egna möjligheter utefter vad jag redan vet.. Borde nog sluta övertänka det hela..

Ska bli kul att återkomma till denna tråden om några år haha

Kommentarerna om svensk industri var ju obetalbara....."-Dom blir ju TCO-medlemmar!". Jo, jobbar själv inom tillverkningsindustrin här i Kina och man hör väl liknande tongångar. Typ dom där blir aldrig ett hot. Eller viljan att lära sig av ett land som man ser som underutvecklat, vilket Kina i mångt och mycket är. Kina befinner sig lite i samma situation som Japan gjorde under 70-talet, dvs på väg att bryta igenom på världsmarknaden även om inte historien behöver utspela sig på samma sätt.

Som någon skrev, skaffa dig en utbildning i sverige först. Den kan du använda på en massa ställen. En utbildning i Japan har du inte mycket glädje av utan för Japan.
Om du skall arbeta som frilans (inom vilket område?) mot västvärlden så behöver du ju en utbildning som är relevant för dina kunder. Dessutom bör du nog etablera ett kundunderlag innan du ger dig av så att du har lite trygghet.
Löser du de bitarna är det "bara" visumbiten kvar, men allt går att ordna om du har lite stålar.

Att besöka Japan för att få en känsla av hur det är att bo där är näst intill meningslöst. Om du skall leva "utanför samhället" med dina frilansjobb kan det såklart ge dig något men det går inte att förstå hur det är att "vara en del av" (om man nu kan bli det som viting där) det utan att göra det på riktigt. Det är en fantastiskt land att turista i men rätt värdelöst att leva i enligt mig. Har inte så många års erfarenhet av det i och för sig, men det finns en anledning till det. Passar inte mig med livegenskap.

Men vi är alla olika. Kanske är Japan helt rätt för dig och det kan du bara ta reda på själv.
Lycka till!

Yep, detta är ett stort mål för mig innan jag bär mig av som allt bygger på. Precis som du säger så känner jag att visumbiten är orosmolnet i det hela.

Tack!

Japan verkar som ett trevligt land. Lycka till!