Översättningstråden Latin-Svenska-Latin (sammanfogad tråd)

Nja. Det de ofta gjorde var att istället för et före sätta -que efter det sista ordet i uppräkningen (eller generellt i stället för et).

Möjligen skulle det alltså vara bättre att skriva:

Omnis, quod est, fuit eritque.

Men jag valde att skriva det raka och enkla som första svar utan att krångla till det och med en lite modern ordföljd.

Nu minns jag inte riktigt, men det du föreslår kan vara en av de egenheter som Tacitus i sin senlatinska prosa höll sig med, och som har fått mången latinstudent att slita sitt hår i frustration.

Å andra sidan kan Ovidius i sina Metamorfoser skriva så här poetiskt pleonastiskt:

Mihi Delphica tellus et Claros et Tenedos Patareaque regia servit, Iuppiter est genitor; per me quod eritque fuitque estque patet; per me concordant carmina nervis.

Spoiler

The Delphic Land, the Pataraean Realm, Claros and Tenedos revere my name, and my immortal sire is Jupiter. The present, past and future are through me in sacred oracles revealed to man, and from my harp the harmonies of sound are borrowed by their bards to praise the Gods.

Okej, så vad kom ni fram till? :P

Vilket är korrekt? ^^

Du har fått flera "korrekta" förslag. Jag väntar på att du ska precisera vad du ska ha översättningen till och varför du frågar, så att jag kan anpassa översättningen till ändamålet. Till att börja med har jag bara angivit standardsvaret utan krusiduller.

Det skulle förstås i rätt sammanhang vara rätt elegant att parafrasera Ovidius, men det passar inte i alla lägen och definitivt inte i prosa, där det skulle vara "fel".

Omnis, quod estque fuitque eritque.

Jaså ja,

Det ska stå för sig själv, mer som ett namn eller en slogan. Jag ska registrera ett trossamfund och behöver lite vackra ord.

Räcker det som svar?

Någon som har förslag på hur detta ska översättas till latin? Frasen ska användas som en beskrivning på saker som gör en själv glad och tillfredsställd.

Här kommer frasen:

smultron, nymjölkad mjölk och barnastjärt.

Om någon undrar var det är ifrån Sjunde inseglet, när riddare Block får må lite bra en stund.

Jag är inte helt säker på denna, men troligen: Fraga, lac recens mulsum culus infantisque

Bättre: "Fraga, lac recens, culusque infantis." Jag undrar om "mulsum" kan användas om mjölken, eller om det är ett ord som används om djuret som mjölkades? Säkrare då med bara "lac recens" = "färsk mjölk". Den enklitiska partikeln "-que" sätts på första ordet i den fras som utgör det andra ledet i konjunktionen. (Här kan den för övrigt uteslutas helt.)

Jag är bara van vid -que i uppräkningar, där det ju hamnar sist. Mulsum som substantiv är tydligen vin smaksatt med honung, så det blir inte så bra.

Id me delectat te rursus videre (den här gången hoppas jag att allt är rätt)

Ja, jag skulle ha skrivit "sista ledet" snarare än "andra". Men du är med på att det måste sättas på första ordet i frasen? "Culus infantisque" betyder "rumpa och barnets". Håller med om att "mulsum" är problematiskt också av den anledningen att det som du säger har en vanlig(are) homonym.
Hihi, tack! (Det är rätt, men du kan stryka "Id", om det inte är just det du vill betona: "Det, att se dig igen, det gläder mig.")

Sic. Recte dicis.


Det behövs ju bara formellt subjekt om man ska betona något i latin, men Hans Ørberg använder just den formuleringen i Lingua Latina per se illustrata.

Mm, du tänker på det att pronomen inte brukar användas? Men det är inte riktigt det som är fallet här: I meningen "Me delectat te videre" är frasen "te videre" formellt subjekt, och skriver man "Id me delectat, te videre" (med eller utan kommatecken) så står "id" och "te videre" i apposition till varandra.

Kommer du ihåg i vilket sammanhang Ørberg använder denna konstruktion? Det kan ju finnas skäl till det förstås, om inte annat pedagogiska.

Det var ungefär så som jag använde den till dig.

Jag uttryckte mig förresten lite fel. Vad jag menade var att latin saknar subjektstvång.