Mår dåligt efter att jag är social.

Jag mår inte dåligt av att umgås med andra utan det är snarare motsatsen. Efter att ha umgåtts med andra inser jag hur mycket jag missar i livet rent socialt. Att inte ha en flickvän och dylikt.

Jag har i princip under hela mitt liv varit mer utav en "ofrivillig" introvert pga mobbning och en familj som aldrig stöttade mig eller lärde mig sociala knep. Just nu är jag 21 och har blivit mycket mer social jämfört med hur jag brukade vara innan dess.

Problemet är att jag mår dåligt efter sociala situationer eftersom jag hela tiden uppfattar mig själv som oönskevärd eller att det bara är något temporärt, att dessa personer eventuellt kommer att separeras ifrån mig. Så med andra ord mår jag bra när jag är social och dåligt strax efter det.

Får tankar om att jag är oönskad, att jag missar mycket jämfört med andra (t.ex. ingen flickvän, ingen bra familjekrets etc) och att det bara är temporärt (dvs att mycket av min glädje lutar sig åt något som är ostabilt, relationer kan snabbt brytas).

Jag har haft dessa problem sedan grundskolan, vid avslutningar mår jag dåligt och ensam. Detta händer mig väldigt ofta och starkare nu för tiden.

Det bästa du kan göra är att jobba med dig själv.

Gå ner till ditt lokala gym, köp ett gymkort och några PT-pass. Ägna 30min per dag att läsa om träning tills du vet vad du håller på med.

Titta på TED-talks - sök på motivation, social skills etc.

Plugga någonting utmanande, skaffa dig en attraktiv utbildning med goda möjligheter till bra arbete.

Spara pengar.

Sätt upp mål. Arbeta mot målen, varje dag. Disciplin är A och O.

Du är för upptagen med att jämföra dig med andra, fokusera på vad du inte har istället för vad du faktiskt har (se 36 dagar på SVT-play för perspektiv) och du underskattar dig själv. SÅ jävla svårt är det inte att växa ordentligt som människa bara man fokuserar och inte är så jävla rädd. Fort går det också. På ett halvår kan du ha en helt annan inställning och ett helt annat liv. Sen plötsligt trillar allt bara på, för att man skapat förutsättningarna för det. Att bara sitta hemma framför datorn och gnälla (som många gör) så händer såklart ingenting. Att bara gå utanför dörren, man behöver inte ens ha ett mål, är bättre än att sitta hemma och sörja.

Det här fixar du.

Du måste intala dig att du är bra. Till slut kommer du tro på det. Stoppa negativa tankar direkt och tänk snällt om dig själv. Det gör inget om du inte tror på det. Till slut kommer du tro på det.

Och om du får för dig att du inte är önskvärd bland folk så tänker du bara ”ja ja, det är deras problem”...

Trasigt porslin har det! Det går att träna upp allt detta.