Ser vi nu att G.H. von Wright hade rätt i "Vetenskapen och förnuftet"?

Vi kan vara hundra miljarder som lever under ständig misär eller en miljard som lever i överflöd. Vi kan vara en miljard som lever i misär också för den delen, då det var normaltillståndet fram till 1900-talets början. Sedan är ju var och en fri att tycka vad som är bra och dåligt. Vad jag har för eventuella synpunkter på vilka etniska grupper som skall bort, eller annan selektering, är irrelevant för det jag påstår.

Antag att vi vid en viss tidpunkt är X antal individer och 50% av dem är infertila till följd av ålderdom och övriga 50% är yngre. Antag vidare att varje fertil individ får 4.0 barn i genomsnitt, dvs. dubbelt så många som de 2.0 som krävs för att hålla populationen konstant. För varje två barn som föds kommer således en individ att dö en naturlig död, samt en åldrig "plockas bort", för att det skall finnas lika många individer efter som innan. När den yngre halvan av befolkningen har fått sina barn så kommer inte bara åldringarna vara förbrukade, även de som nyss blivit föräldrar måste ha dött för att populationen inte skall ha ökat. Efter en generation finns det då lika många individer som innan, med skillnaden att alla är unga. Vem skall sedan dö i förtid?

Det är bara att titta på den faktiska demografin i de länder som har en befolkningsfördubbling var tjugonde år. Hälften av befolkningen räknas som barn, andra hälften är i fertil ålder, medan åldringarna är försumbara till antalet.

Fetade:
Visst kan jag väl hålla med om att vi alla är barn av jorden och universum och att vi alla ska dö. Men med barnadödlighet så menas rimligtvis barn under en viss ålder som dör. Här är FNs definition av barnadödlighet:
https://www.globalis.se/Statistik/Barnadoedlighet

Förövrigt ger jag inte så mkt för ditt tankeexperiment då du förutsätter vad som ska bevisas "... Antag vidare att varje fertil individ får 4.0 barn i genomsnitt, dvs. dubbelt så många som de 2.0 som krävs för att hålla populationen konstant."

Nu handlade det väl om barnadödlighet; och vad jag vet är det inte synonymt med "död före fertilitetens upphörande". Däremot kan man mycket väl tänka sig att en "obligatorisk" (naturlig eller påtvingad) död före en viss ålder skulle medföra en genomsnittlig sänkning av fertilitetsåldern!

(På motsvarande sätt kan man tänka sig att höja människans livslängd genom att, generation efter generation, endast tillåta dem att skaffa barn som uppnått en viss ålder (vilken efterhand skulle höjas!))

I ett överbefolkat samhälle har ingen råd att göda andras barn. Dör föräldrarna så dör även yngre barn som inte själva kan försörja sig. Rent teoretiskt skulle barnen kunna klara sig fram till 5 års ålder för att sedan dö i massor mellan 5 och 15 år, men i praktiken är det inte så det fungerar eftersom barn mellan 5 och 15 år betydligt mer tåliga än barn mellan 0 och 5 år.

Nu pratar du om en kontrollerad reproduktion, vilket är något helt annat än en naturlig evolutionär reproduktion där naturen gynnar den som får flest avkomma. Då hamnar vi naturligtvis i dilemmat att vi måste selektera vilka som skall få föröka sig (ålder är bara ett av alla kriterier som skulle aktualiseras), men också i att barn (och därmed även människovärdet) måste betraktas som något negativt.

För att nå dit måste vi slänga både religioner och rådande politiska ideologier på soptippen. Men det kommer aldrig att ske därför att även religioner och ideologier lyder under vad som kan liknas vid evolutionära lagar. De läror som har flest anhängare blir de som råder, och flest nya anhängare får man om de gamla anhängarna får flest barn.

Av människan kontrollerad reproduktion är inte annorlunda än naturlig evolutionär reproduktion. Vi är naturen och därför per definition så är kontrollerad reproduktion av oss = naturlig evolutionär reproduktion.

Förövrigt är inte kvantitet per definition det som gynnas bäst. Det är de kvalitativa egenskaperna som gynnas bäst, där kvantitet kan vara en evolutionärt fördelaktig kvalitativ egenskap.

Eller de ideologierna och människorna som bäst överlever i längden, där flest barn inte behöver betyda bäst överlevnadsförmåga.

Och ideologer eller religioner behöver inte vara något dåligt för människan. Aristoteles dygder i hans dygdetik är faktiskt väldigt vackra ideal för människor att leva upp till eftersom dom i grunden handlar om att leva balanserat. Och balans är vettigt.

Modern evolutionsteori bygger på Dawkins koncept att det är de enstaka generna och inte de biologiska varelserna som är de evolutionära individerna. Genernas spridningsmönster avviker ibland från arternas spridningsmönster och generna kommer då att försöka sprida sig själva, oavhängigt hur det går för arterna.

Det har uppmärksammats hur enskilda verser, sagor och andra påståenden historiskt spridit sig från den ena religionen till den andra. Underlättar den att sprida den nya religionen så är den välkommen, annars inte. Även framgångsrika doktriner sprider sig mellan politiska och ideologiska entiteter av likartade skäl.

Det socialdemokratiska "folkhemmet" var en framgångsrik samhällsbildning som härskade i Sverige under några årtionden. Arbetarna skulle utbildas och folket skulle bli friskare genom att psykiskt sjuka steriliserades, brottslingar internerades, zigenska familjer fråntogs barnen osv. Folkhemmets största svaghet var att det lyckades göra arbetarna till framgångsrika läkare och ingenjörer, varpå väljarbasen av arbetare som ville ha folkhemmet minskade. Samtliga partier drog lärdom och tog fram strategier för att rikta in sig mot växande väljarbaser. Det urartade så småningom till en huggsexa, där alla partier skrek efter fri invandring, därför att nya medborgare var den väljarbas som växte mest. Om Centerpartiet däremot hade hållit fast vid att företräda medlemmarnas (böndernas) intresse, så hade partiet varit bortglömt idag då bönder under lång tid varit en krympande väljarbas. Ett parti som förespråkar lägre födelsetal kommer också tyna bort till följd av krympande väljarbas.

Även givet din analys av socialdemokratins uppkomst kan jag inte se hur det fetade följer ur premisserna. Varför skulle avkomlingar till personer som sett sina förhållanden oerhört förbättrade genom ett visst parti plötsligt vända sig åt motparten? Visserligen, det är kanske det vi ser i Sverige idag...

Vilket leder mig in på tanken: kanske skillnaden i stort inte är mellan "vänster" och "höger"! Kanske linjen snarare går mellan "de belästa" och "pöbeln"! De belästa vet, gudnås, vad som krävs av dem och vad de får; men pöbeln kan läsa ett lönekvitto och få för sig den tanken att någon abstrakt storhet benämnd "staten" har stulit en tredjedel av deras lön (och tänka en fantasivärld där arbetsköparen godvilligt skulle ha avstått de pengarna till hen, arbetstagaren, istället för att stoppa dem i egen ficka!)