Citat:
Ursprungligen postat av
merde
Det finns en kö, men den är inte en "bostadskö" utan en kö som människor står i för att få tillgång till subventionerade hyresrätter! Därför är det mer korrekt att säga att det finns flera köer, som någon tidigare gjorde, varav en är "bostadskön" varigenom man kan få en subventionerad hyresrätt med konstlat låg hyra! Utomlands finns ju ofta bara det vi i Sverige kallar för andra hands-hyra, dvs du har ingen besittningsrätt, ingen hyra som regleras på något sätt annat än genom avtal
Så för att svara på din fråga så måste vi först svara på frågan "Varför finns det subventionerade hyresrätter?" och är det rättvist? Oftast ingår dessa i någon slags kommunal konstruktion och de delas ut godtyckligt, bland annat genom kötider, men de flesta som bor i en central hyresrätt fick den på 90-talet eller har ärvt den typ.. Det är ganska orättvist
Så där enkelt är det inte. Enklast är att beskriva Stockholm.
Det finns en kö för de som vill hyra bostad med förstahandskontrakt. Det vill säga att kunna teckna hyresavtal med en hyresvärd som äger en fastighet där lägenheter hyrs ut. Att hyra i "första hand" betyder att du är den som innehar hyreskontrakt på bostaden. Andra hand betyder att du hyr av någon annan som tecknat kontrakt för att bo i en lägenhet som den personen hyr. Det kallas att bo i "andra hand". I städer där det är stor efterfrågan och litet utbud så förekommer det oftare att "hyra av någon som redan hyr" och till och med i tredje hand.
"subventionerade hyresrätter" finns egentligen inte. Det som finns är att de som har mkt låg eller ingen inkomst eller andra sociala behov kan få bidrag för att ändå ha råd att hyra en bostad
och även kunna tilldelas bostad utan att behöva stå i kö om det finns sociala skäl. Personer med flyktingstatus har under tider av stora flyktingströmmar ibland fått förtur till bostad och ekonomisk hjälp under en inledande period. Stat och kommun avgör vilka som får förtur till sådana hjälpinsatser.
De hyresrätter som byggts för länge sedan har en lägre hyra än en nybyggd.
Pga den lägre hyran är det fler i bostadskön som uppfyller kraven att kunna hyra en sådan
och intresset är högt från många att hyra en bostad med lägre hyra. Därför krävs
längre kötid för att hamna längst fram i kön för en sådan äldre bostad.
De äldre är ofta mer omoderna i sin utformning och har lägre standard. Det behöver dock inte
gälla alla äldre bostäder. Det finns äldre hyresrätter som byggts med hög standard och påkostad utformning men de är så eftertraktade att de sällan blir lediga att förmedlas via bostadkön.
Det som även avgör är läget och områdets sammansättning av etnicitet och samhällsgrupper.
Områden som stora grupper upplever som mindre intressanta har kortare kötid än där många vill bo.
Hyressättningen i de äldre bostäderna brukar var reglerade så att de inte tillåts höjas okontrollerat.
Nybyggda lägenheter kan ibland ha dubbelt så hög hyra som en äldre, bland annat för
att byggkostnaderna varit kopplade till dagens prisnivåer och kräver hög hyra för att
fastighetsägaren skall kunna finansiera de kostnader som den nybyggda fastigheten orsakar.
Dessutom ställs större inkomstkrav på den som skall få hyra. Därför är kötiden kortare till
en nybyggd, men ändå idag ofta kring 10 år.
