Vad ska vi incels som hatar samhället göra?

Jag ska försöka slänga ut termer på allt som får mig att må dåligt. Media, urbanism, kollegor som aldrig håller käften, främlingar överhuvudtaget som inte håller käften, trafik, ytlighet, stress, konsumtionssamhället.

Hur bryter jag ens dessa mönster? Att laga en jävla kalops kommer inte förändra någonting. Det låter mer som hjärntvättning att tvinga sig själv att gilla samhället.

Om det låter som du skriver kanske du borta flytta längre ifrån centrum från var du nu bor.
Du kan sluta rösta t.ex.
Om du har kollegor som talar om sådant och du hör detta du inte vill höra borde du helt enkelt vara någon annanstans.
Men vi måste definiera samhället litegrann, för mig innebär det kommun, landsting, riksdag och regering.
Men om din definition är lite längre låter du mer som en som trivs utanför staden.

Fråga dig själv vad du egentligen vill göra.

Man kan säga såhär. Hade det bara funnits jag, min familj och mina vänner i världen och vi var beroende av varandra för att överleva så hade jag nog inte varit deprimerad.

Du har inte funderat på att skaffa en dildo?

Skämt åt sido. Du kan vara uttråkad eller deprimerad. Kanske skulle prova att bryta upp och ge dig ut i världen. Se nya platser och uppleva nya kulturer.

I Kina är västerländska män, även Incels eftertraktade, och ett lite nördigt utseende tolkas som intellektuellt.

Jag har rest och det mesta jag sett är som Sverige men lite fattigare. Folk bor i städer och löneslavar för att kunna köpa saker och attrahera kvinnor.

Det första du ska göra är att göra lumpen! Då får du mening, rutiner, träning, vänner och ett syfte. Mycket viktigt och bara att anmäla sig!

När du är klar med det så kommer din mentala och fysiska hälsa vara på topp! Då engagerar du dig i din församling. Det är bevisat att religion och andlighet gör människor lyckliga, skapar mening och samhörighet. Inom församlingen kanske du kan hitta en flickvän också med sunda värderingar.

Träna är ju en självklarhet, liksom friluftsliv. Sedan jag började ta ut familjen i naturen mår vi alla så mycket bättre!

Rutiner är A och O! Upp kl 07, ät på jämna tidpunkter och lägg dig hyfsat tidigt efter att du läst några kapitel i en bok. Att läsa är viktigt och bra för den kognitiva förmågan.

Har du svårt att träffa tjejer så skaffa ett husdjur, fysisk närhet är oerhört viktigt för välmåendet. Forskning visar att till och med höns och andra fåglar ökar hälsan hos gamla ensamma människor. Engagera dig som volontär! Jag är volontär flera dagar i månaden. Gör gott för själen att göra goda gärningar.

Det var mina tips! Lycka till. Kram

Skär ner levnadskostnaderna till skit och ingenting och gå ner i arbetstid.

Sen finns det standardtips som alla skulle må bra av att ta till sig;

träna, ät bättre mat, sov på regelbundna tider, drick inte alkohol osv.

Fast då har du mest turistat.
Har du bestigit ett berg..?
Slagits mot naturens krafter?

Seglat?
Jagat?

Gjort saker som ligger utanför det normala samhället, som är roten till din frustration?

Blir det inte en livsstil känns det meningslöst. Som en paus från det normala, hemska.

Det låter som du vill bort från all världslighet vilket är rent sunt.
Det låter också som du borde typ flytta ut till landet.

Om du inte gillar trafik och urbanism borde du vara på landet, eller på en plats med mindre trafik och buller.

Lumpen vill du inte göra under nuvarande regering.
Du kan inte jobba från datorn?

Jag kände som du. Läser man mina gamla inlägg här på fb så ser man att jag var en vilsen, självdestruktiv och alkoholiserad tjej.

Men jag bestämde mig för att ändra på det! Blev nationalist (började läsa böcker om vår historia, traditioner, tog en kandidatexamen i arkeologi), och blev kristen. Eller i alla fall engagerad i församlingen. Tror kanske inte på Jesus, men uppskattar samhörigheten. Slutade dricka, slutade köpa grejer. Började spendera min lediga tid i naturen, dejtade en del, tränade, gick på museum och blev volontär. Sedan gifte jag mig och fick barn.

Är otroligt mycket lyckligare nu! Lever på landet, plockar bär och svamp och shoppar i princip ingenting längre. Åker på utflykter, pluggar och lär mig mer om mina förfäder och vårt land. Har mycket sex och lagar mycket mat. Dricker fortfarande lite vin ibland, men aldrig mer så jag blir full.

Ibland faller jag tillbaka och får självdestruktiva tankar, men det botar jag med bön eller en promenad eller genom att läsa en bra bok. Man är sin egen lyckas smed, glöm aldrig det!

Edit: Jag mådde rätt dåligt av ”feminismen”. Att inte få vara den jag är. Jag är nämligen superkvinnlig! Älskar klänningar, höga klackar, långt hår, laga mat, ta hand om barn osv. Mår väldigt bra när jag får ”leva ut” min kvinnlighet! Jag tror att folk över lag mår bra av att kunna identifiera sig med sitt kön/yrke/nation. Det är lätt att bli olycklig och känna att man saknar identitet när man tvingas försaka sin kvinnlighet/manlighet.

Så gör lumpen! Du kommer känna dig otroligt manlig. Och det är positivt.

Du har vänner, familj och ett bra jobb men kan inte träffa kvinnor? Om du är så ful kanske plastkirurgi faktiskt kan vara svaret?