Startläget är att jag har redan sparat ihop lite över en halv miljon kr. Jag ser det som en "fuck-off"-buffert, dvs pengar jag kan leva på i några år om det skulle ske något oförutsett. Jag drömmer inte om att köpa något dyrt hus eller nåt sånt. Jag har en studieskuld som är till stor del avbetald, men ca 150 000 kr återstår. Eftersom jag som sagt har ca 500 000 kr i besparingar kan jag betala av den skulden idag om jag så vill, så jag känner inte att jag är särskild tyngd av den skulden.
En annan utgångspunkt är att jag avskyr att löneslava, eller att slava öht för pengar. Jag hatar att behöva sälja min livstid i utbyte mot pengar.
Så varje timme spenderad på jobb är en förlorad timme av livet.
Eftersom jag hatar att slava för pengar så har jag minimerat mina kostnader och lever på i princip existensminimum och jag trivs bra med det. Då har jag minimerat behovet av att sälja mig för pengar.
Nu är det så att jag har en hyfsat hög lön (ca 50 papp i månaden innan skatt) vilket då innebär att jag kan lägga rätt betydande summor varje månad på hög om jag så vill, eftersom jag lever i princip på existensminimum. Säg att jag skulle kunna spara ihop 300000 kr årligen, på tre år är det 9000000 kr. Det är hyfsat kort tid. Då skulle jag har 1400000 kr.
Dock har jag gjort som så att jag, istället för att lägga stora summor pengar på hög, väljer att jobba så lite som möjligt, för att kunna spendera så mycket av min tid som möjligt i frihet: Leva.
Det här känns ju betydligt bättre än att jobba heltid.
Det finns dock en hake i denna förmånliga livsstil med mycket fritid. Och det är att jag ändå fortfarande slavar för pengar, om än betydligt färre timmar i veckan än någon som har en standardarbetsvecka.
Det jag har insett är att det enda sättet att bli helt fri från att slava för pengar, är att bli ekonomiskt oberoende.
Och då har min fundering varit att öka på arbetstiden och spara undan dessa hyfsat stora belopp som jag någorlunda snabbt skulle kunna få ihop.
Dock ifrågasätter jag om det är vettigt att ens försöka på det spåret, och anledningen är helt enkelt att samhället, främst nationellt men även globalt, verkar vara på väg in i en kris. Sverige är så illa däran att frågan är om det kommer vara möjligt att känna igen landet om ca 15 år.
Alltså, min fundering har t.ex. varit att spara ihop 1,5 miljoner och sedan investera i något hus att hyra ut (kanske lagom tills fastighetspriserna har sjunkit). Om inte 1,5 miljoner räcker så kanske man kan göra ett sådant köp tillsammans med en eller flera andra.
Men för det ena - Om Sveriges ekonomi totalhavererar, då kanske det blir hyperinflation och då kanske alla mina besparingar går upp i rök.
Och även om jag inte sparar allt i SEK (vilket iofs är korrekt eftersom jag inte gör det), låt säga att jag köper någon form av aktier för dem istället. Aktiemarknaden verkar överhettad nu och även där kan krasch ske. Många talar om potentiell dollarkollaps också och euron verkar gå en mörk framtid till mötes. Ädelmetaller är väl kanske ett alternativ, men frågan är om det är särskilt vettigt att investera alla sina besparingar i det? Dessutom är man väl skyldig att skatta en massa för det för att man har gjort "vinst" genom att slippa inflationen om kronan havererar. (Egentligen har man ju inte gjort någon vinst då, det är ju kronan som har kraschat genom hyperinflation och man själv har bara skyddat sig mot den kraschen men likväl ska väl detta beskattas som en vinst.)
Är det ens vettigt att köpa hyreshus i ett land som Sverige, som tycks var på väg fullständigt åt helvete med öppna armar och handhjärtan? Det är väl kanske dags att fly inbördeskriget senast om 10 år?
När jag tänker på alla dessa katastrofscenarier, som för mig ändå framstår som fullt rimliga, så börjar jag tänka att det mest rationella kanske ändå är att INTE anstränga sig och sälja det heligaste man har - sin dyrbara livstid - för att försöka spara ihop några stora belopp för att investera och så småningom bli ekonomiskt oberoende. Detta eftersom politiker, banker mfl kommer göra vad de kan för att ta ens förtjänst ifrån en när skiten träffar fläkten. Eller så kommer väl ryssen och tar över detta sjunkande skepp, inklusive ens ägodelar. Och då kommer man stå där med ett liv och en ungdom som man har sålt, men utan att få förtjänsten för det. Kanske dör man också på kuppen av t.ex. nån islamistisk extremist som kör över en med lastbil.
Och då kanske det bästa ändå är att försöka jobba mindre och äga så lite som möjligt, för då finns ingenting som någon kan ta ifrån en. Min uppfattning är att det känns allt mer som att det är djungelns lag som råder här. Och man vill motverka all form av ansvarstagande genom skatter, negativa räntor med mera redan nu, och då har inte ens skiten (eller rättare sagt alla skitar) träffat fläkten än. Det är enorma mängder skit som ska träffa fläkten, bajsstormen har inte i närheten börjat på allvar än, även om vi ser en antydan av att det drar ihop sig.
Så, jag tänkte höra vad alla opartiska privatekonomiska rådgivare här på Flashback har för tips? Tycker ni det finns någon mening med att försöka ackumulera pengar/tillgångar i dagens läge? Varför och vad tycker ni man ska göra av dem? Vilken typ av tillgångar? Är det rationellt att strunta i att försöka ackumulera pengar och istället bara ha så man går runt och försöka leva ett bra liv istället med så lite jobb som möjligt?
(Personligen skulle jag rekommendera alla att ha en viss buffert på banken, så man klarar sig vid oförutsedda händelser, men i mitt fall med de besparingar jag redan har så anser jag mig ha uppnått den biten.)
En annan utgångspunkt är att jag avskyr att löneslava, eller att slava öht för pengar. Jag hatar att behöva sälja min livstid i utbyte mot pengar.
Så varje timme spenderad på jobb är en förlorad timme av livet.
Eftersom jag hatar att slava för pengar så har jag minimerat mina kostnader och lever på i princip existensminimum och jag trivs bra med det. Då har jag minimerat behovet av att sälja mig för pengar.
Nu är det så att jag har en hyfsat hög lön (ca 50 papp i månaden innan skatt) vilket då innebär att jag kan lägga rätt betydande summor varje månad på hög om jag så vill, eftersom jag lever i princip på existensminimum. Säg att jag skulle kunna spara ihop 300000 kr årligen, på tre år är det 9000000 kr. Det är hyfsat kort tid. Då skulle jag har 1400000 kr.
Dock har jag gjort som så att jag, istället för att lägga stora summor pengar på hög, väljer att jobba så lite som möjligt, för att kunna spendera så mycket av min tid som möjligt i frihet: Leva.
Det här känns ju betydligt bättre än att jobba heltid.
Det finns dock en hake i denna förmånliga livsstil med mycket fritid. Och det är att jag ändå fortfarande slavar för pengar, om än betydligt färre timmar i veckan än någon som har en standardarbetsvecka.
Det jag har insett är att det enda sättet att bli helt fri från att slava för pengar, är att bli ekonomiskt oberoende.
Och då har min fundering varit att öka på arbetstiden och spara undan dessa hyfsat stora belopp som jag någorlunda snabbt skulle kunna få ihop.
Dock ifrågasätter jag om det är vettigt att ens försöka på det spåret, och anledningen är helt enkelt att samhället, främst nationellt men även globalt, verkar vara på väg in i en kris. Sverige är så illa däran att frågan är om det kommer vara möjligt att känna igen landet om ca 15 år.
Alltså, min fundering har t.ex. varit att spara ihop 1,5 miljoner och sedan investera i något hus att hyra ut (kanske lagom tills fastighetspriserna har sjunkit). Om inte 1,5 miljoner räcker så kanske man kan göra ett sådant köp tillsammans med en eller flera andra.
Men för det ena - Om Sveriges ekonomi totalhavererar, då kanske det blir hyperinflation och då kanske alla mina besparingar går upp i rök.
Och även om jag inte sparar allt i SEK (vilket iofs är korrekt eftersom jag inte gör det), låt säga att jag köper någon form av aktier för dem istället. Aktiemarknaden verkar överhettad nu och även där kan krasch ske. Många talar om potentiell dollarkollaps också och euron verkar gå en mörk framtid till mötes. Ädelmetaller är väl kanske ett alternativ, men frågan är om det är särskilt vettigt att investera alla sina besparingar i det? Dessutom är man väl skyldig att skatta en massa för det för att man har gjort "vinst" genom att slippa inflationen om kronan havererar. (Egentligen har man ju inte gjort någon vinst då, det är ju kronan som har kraschat genom hyperinflation och man själv har bara skyddat sig mot den kraschen men likväl ska väl detta beskattas som en vinst.)
Är det ens vettigt att köpa hyreshus i ett land som Sverige, som tycks var på väg fullständigt åt helvete med öppna armar och handhjärtan? Det är väl kanske dags att fly inbördeskriget senast om 10 år?
När jag tänker på alla dessa katastrofscenarier, som för mig ändå framstår som fullt rimliga, så börjar jag tänka att det mest rationella kanske ändå är att INTE anstränga sig och sälja det heligaste man har - sin dyrbara livstid - för att försöka spara ihop några stora belopp för att investera och så småningom bli ekonomiskt oberoende. Detta eftersom politiker, banker mfl kommer göra vad de kan för att ta ens förtjänst ifrån en när skiten träffar fläkten. Eller så kommer väl ryssen och tar över detta sjunkande skepp, inklusive ens ägodelar. Och då kommer man stå där med ett liv och en ungdom som man har sålt, men utan att få förtjänsten för det. Kanske dör man också på kuppen av t.ex. nån islamistisk extremist som kör över en med lastbil.
Och då kanske det bästa ändå är att försöka jobba mindre och äga så lite som möjligt, för då finns ingenting som någon kan ta ifrån en. Min uppfattning är att det känns allt mer som att det är djungelns lag som råder här. Och man vill motverka all form av ansvarstagande genom skatter, negativa räntor med mera redan nu, och då har inte ens skiten (eller rättare sagt alla skitar) träffat fläkten än. Det är enorma mängder skit som ska träffa fläkten, bajsstormen har inte i närheten börjat på allvar än, även om vi ser en antydan av att det drar ihop sig.
Så, jag tänkte höra vad alla opartiska privatekonomiska rådgivare här på Flashback har för tips? Tycker ni det finns någon mening med att försöka ackumulera pengar/tillgångar i dagens läge? Varför och vad tycker ni man ska göra av dem? Vilken typ av tillgångar? Är det rationellt att strunta i att försöka ackumulera pengar och istället bara ha så man går runt och försöka leva ett bra liv istället med så lite jobb som möjligt?
(Personligen skulle jag rekommendera alla att ha en viss buffert på banken, så man klarar sig vid oförutsedda händelser, men i mitt fall med de besparingar jag redan har så anser jag mig ha uppnått den biten.)
__________________
Senast redigerad av Ms-Anonymous 2018-11-07 kl. 21:19.
Senast redigerad av Ms-Anonymous 2018-11-07 kl. 21:19.
Jag har skrivit i en tråd hur jag har diversifierat mig (även om jag borde valt en annan rubrik.)
